onsdag 30 september 2009

Sådär

Sådär. Nu hittar jag varken Skruttafis, Pillerill, mamma eller pappa. Men björnbär hittar jag i alla fall. Synd bara att de andra har fikakorgen.

Frostbiten

Underställ på idag. Mössa likaså. Vad hände? Nyss var det ju brittsommar, i morse var det fyra minusgrader.
Men Nipe cyklade och lämnade på dagis i alla fall. Som sagt, det finns inget dåligt väder... Jo, regn är dåligt cykelväder faktiskt.

Kompis A skulle komma kl 9 för att powerwalka med mig. Jag väntar vid min mila. Väntar och väntar. Nu alldeles nyss kom jag på att vi ändrade till kl 11. Hrm, här kunde ju jag stått och väntat. Teflonminne brukar det väl kallas eller? Jag kommer inte riktigt ihåg.

Så nu får det bli raska kliv ut i tvättstugan och leka lite maratontvätt. Plocka av lite frostbitna äpplen ska jag nog hinna med också. I eftermiddag ska vi plocka björnbär med föräldrarna.
Stressigt? Inte det minsta! Jag har ett sånt lyxliv just nu att jag nästan inte våga prata om det. Det är övergående, och tur är väl det, annars hade jag nog inte haft vett att uppskatta det.

tisdag 29 september 2009

Höstluft

Cykeltur till dagis i höstluften. Underbar ynnest att kunna cykla för att lämna Pillerill. Lite kallt om händerna men inte värre än att det går att stoppa in dem i ärmarna på fleecen. Pillerill sitter bak i kärran och sjunger. Sången avbryts ibland av att han måste kommentera omvärlden.
Det går lätt att cykla nu, vilken skillnad sen jag började!
På hemvägen blir det en omväg om macken, för att pumpa lite luft i cykelkärran.

Frukost och sen bloggläsning med tekopp i handen. Idag väntar lite trädgårdsjobb.
Vilket lyxliv jag lever just nu, med min temporära ledighet.
Några klagomål har jag inte idag. Det får vara till en annan dag.
Update: Jag skulle aldrig skrivit det där om klagomål, en kvart efter skulle jag ta kort i trädgården. Halkade på en stentrappa och drog i knät så hårt så att det sökte mig. Skittrappa. Frågan är om man inte ska asfaltera hela gigantiska gräsmattan i alla fall. Det blir ju mindre att sköta.
Update 2: AJ! Det där knät kändes bra i några timmar, men nu...

måndag 28 september 2009

I'm vicious

Nu ska jag tvinga maken att sortera hans hälft av papperna. Samtidigt ska jag tvinga honom att titta på Anna Anka, bara för att förstå vad alla yrar om.
Japp, jag är en elak fru.

Fast jag tänkte muta honom med en liten kaka till tekoppen...

Som en häst mellan två hötappar

Framför mig på bordet ligger miljoner papper utspridda. Dagens uppdrag är att sortera in alla viktiga papper i pärmar. Jag har bland annat hittat pensionsbesked från 2007...
Bakom mig står två 7-åringar och skrålar till Singstar. Det låter väl sisådär mellanåt.
Vilket som är värst, ja det vete sjutton.

Fast det ena har ju en viss charm, det har det. Om de bara inte envisades med Linda Bengtzing...

Man lär sig nåt varje dag

I går lärde jag mig att man med fördel kan kombinera Core-träning med Body Balance. Riktigt jobbigt, men framför allt riktigt roligt.
Däremot lärde jag mig att man definitivt inte ska ha skor och strumpor på under Core-passet om man nu tänker gå på Body Balance direkt efter. Det var ingen höjdare att ta av sig strumporna. Det var varken trevligt för mig eller för de som stod i närheten. Gör om, gör rätt nästa vecka alltså.

söndag 27 september 2009

Hos videodoktorn

Förmodligen en ganska ordinär insida av en VHSbandspelare, som tillhör en barnfamilj...
(kolla i övre hörnet på bilden)
Nu funkar den igen. Så även Dvd:n.

Som jag har längtat!

Nu ska det ske! Jag ska änteligen få plocka ner saker i källaren. Alla sprituella drycker, alla glasburkar och plastbyttor ska ut från garaget och ner dit. Tjohoooo! Sen kan vi äntligen börja flytta om i garaget, så att snickarbänken kommer på rätt ställe, så att vi i sin tur kan sätta upp verktygstavlor etc. Strukturfascisten i mig går på högvarv idag.

lördag 26 september 2009

Aumen

Aumen. Vi är verkligen i spanien. En av mina vänner har visat sig vara en riktig tjurskalle på många intressanta sätt.

fredag 25 september 2009

Fest

Fest. Kvällens tema är utomlands. Vi är i spanien, tydligen. Här är dimmigt.

Japp

Idag bara rasslar det till med husmorspoäng.

Skruttafis pysselbord.

Skruttafis pysselbord. Ett himmelrike för den som gillar att städa. Förmiddagen är räddad.

Stark kille

Nu gick DVDn sönder. Den stannade och dog mitt i ett intro till Fem myror är fler än fyra elefanter. Det går varken att starta eller ta ut skivan. Jag försöker men ger upp. Då träder Riddare Pillerill in och säger med så myndig röst man kan med napp i mun:
-Mi pläppa till, Mi stark!

Öh, lycka till lilla sötnosen.

torsdag 24 september 2009

Bad mummy

Idag när barnen var på dagis respektive i skolan, passade jag på att vara stygg. Jag rensade bland deras leksaker. Slängde allt som var trasigt och udda. De flesta McDonaldsleksakerna fick följa med till tippen.
Bad mummy, baaaaad mummy.

Men j-klar vad skönt.

Hur gör ni andra? Låter ni barnen vara med, eller passar ni på när de inte är hemma?

onsdag 23 september 2009

Å nu ska vi ha riktigt roligt.

Å nu ska vi ha riktigt roligt.

Nu börjar det roliga.

Nu börjar det roliga.

Update: Tja, allt blir mycket lättare på rätt håll, men man kan ju inte få allt.

tisdag 22 september 2009

Påtvingad vilodag

I går cyklade jag en rejäl runda med cykeln. Med kärran bakom såklart. Rundan sträckte sig till Maxi, nedför dit och uppför hem. På tillbakavägen var det alltså uppför, det var givetvis motvind och i kärran fanns juice, yoghurt, socker, toapapper, blöjor, smör, morötter och lite andra grejor. Tungt med andra ord. Nu är ju inte Nipe alltid en vis kvinna, så jag trampade på rejält, glad i hågen. Första lååånga sega backen tog jag av bara farten. Lycklig över att cyklat hela utan att gå tog jag nästa backe med. Sista stora backen gick jag dock i rask takt.
Därefter drog stora stressen igång. Det duschades, hämtades barn, handlades gympaskor, lunchades hos kompis med alla vilddjuren lekandes, kissandes, bajsandes, bråkandes i en salig röra. Efter den pärsen blev det riktigt körigt, vi lämnar det med att konstatera att det involverade två kissenödiga barn, en buss som nästan missades, en make med andan i halsen, två bilar som stod lustigt parkerade och en bilbarnstol som saknades. Efter detta krönte jag det hela med att gå en powerwalk i skogen i vansinnigt tempo med lika stressad kompis och Pillerill i barnvagnen. Nånstans där tog väl jag slut kan man säga.

Resten av kvällen försvann i soffan. Inte ens spikmattan kunde få ner mig i normalt läge igen.
Idag har därför varit vilodag. Tillbringade min lediga tid med att sova.
Den planerade powerwalken idag fick ställas in.

Så kan det vara. Man är tydligen inte immun mot stress bara för att man är ledig.

söndag 20 september 2009

Om att inte leva som man lär

I kväll har jag roat mig med att leka lite i köket, med assistans av kära maken. Äppelmosleken.
Ni vet - dela äpplen, koka, passera, sockra osv.
Allt tuffade på bra tills vi kom till momentet passera äpplena. Till mig hjälp hade jag Bosch hushållsmaskin med passertillsats.
Om jag nu gjort som jag borde, och läst den där manualen först, som nån stackars teknikinformatör på Bosch (eller valfri konsultfirma) slitit för att knåpa ihop, så skulle allt varit bra. Men jag gjorde som alla andra jag. Jag gjorde så där så att den stackars teknikinformatören tycker att jobbet suger. Jo, jag SKET i att läsa manualen först.
Om jag nu hade läst den först, så hade jag läst att man inte skulle dra åt den däringa skruven så hårt. Alltså inte dra den utav bara f-n, som ju jag just gjort. Då hade inte gummibussningen spruckit och allt hade varit bra.
Nu var inte allt bra. Det kom liksom mos på alla håll och kanter. Man kan säga att det blev mos av alltihop. Det var ju inte meningen.
Efter att ha kollat i den där manualen förstod vi att det var nåt som gått sönder.
Maken fiskade lite i moset och hittade delarna.
Det är nu, just nu, som vi är oändligt tacksamma över att Skruttafis är en pysslig tjeja. Grön metallictejp, jag säger bara det.
Så, trots att allt bara blev mos, blev det gôtt mos i alla fall...

lördag 19 september 2009

Bland skogsknyttar och fårbajs

I dag har vi haft premiär på Skogsknyttarna. Våra små Knoppebarn har avancerat upp en nivå.
Vi har lämnat skogen och håller nu till i en fårhage. Kryssandes mellan fårbajset har vi gått en trådbana som kallas Veckans ledtråd, för den leder fram till dagens ämne. Idag pratade vi om vad olika djur äter. Nästa vecka kommer den naturliga fortsättningen; vad djur bajsar. Då ska vi leta bajs. Fårbajs kommer ge låga poäng, garanterat!

Solen sken, fikaväskan fylld med smörgås och Mer. Vad mer kan man begära av en lördag förmiddag?

fredag 18 september 2009

Those were the days

Idag ville Skruttafis köpa en tidning. Sagt och gjort, vi cyklade till affären och handlade.
Hon väljer Bilsport Junior. För er som känner Skruttafis är detta förmodligen ingen överraskning va? Tjejtidningarna blev inte ens bevärdigade med en blick. Inte mig emot egentligen, de är ju extrema åt andra hållet, helt horribla. Men Bilsport Junior?
Maken konstaterade krasst att på hans tid läste man Kalle Anka tills man gick i femman. Ja, det gjorde man nog då, på stenåldern...
Men det var dagar det. Jag läste nog mest Min Häst och Starlet.
Sen gick man till KLS-bilen och köpte godis. Bravo-kolor. De finns faktiskt än att köpa på Elitchoklad i Karlskrona. Man trycker ner handtaget på dörren till affären och kliver rakt in i barndomen igen.

Those were the days...

torsdag 17 september 2009

På svt:s hemsida

På svt:s hemsida kan man göra egna vykort, tydligen. Men var det verkligen så här de menade?

Dagens slit

Så där ja, nu har jag flyttat i runda slängar en 45 st stora gatstenar. Nu ska de bara staplas i en fin hög också.

onsdag 16 september 2009

Schas på mig!

Seså, schas ut med dig! Gå ner i källaren och måla, lata skrälle. Sitt inte bort din tid här. Hur korkad får du vara egentligen? Ledig tre timmar och slöar bort tiden framför datorn. Du borde måla, måla, måla hela världen lilla mamma. Du borde leka bil- och släpleken hela vägen ner till tippen och tillbaka. Du skulle ju koka mer plommonkompott. Framför allt skulle du ju tvätta lite, det skrev du ju till och med på lappen. GÅ NER OCH MÅLA MED DIG, SA JAG!
Vad exakt i dom orden är det du inte begriper, va?

Vad sa du? Aftonbladets hemsida?
Nä, den har du inte kollat, det hinner du nog. Ta den däringa Expressens också.
Är teet slut? Jag kan hämta mera om du vill. Lipton i den här koppen med? Okej, jag fixar.

tisdag 15 september 2009

Alltså, han Patrick Sväjsi

Idag ska man skriva nåt om honom, det borde man ju.
Men...
Jag såg inte Dirty Dancing förrän jag var sisådär 25. Det är sant, fråga mig inte hur det kommer sig för det har jag glömt faktiskt.
I vilket fall som helst, ni kan ju gissa om jag tyckte filmen var bra, eller om jag tyckte han var såååå snygg? Nä, just det, han triggar inga hormoner i den här kroppen inte.
Fast jag kan ju erkänna att jag nog sett den mer än en gång sen dess, och nobody, jag upprepar, nobody puts Baby in a corner.

(Top Gun såg jag dock när jag var i "rätt ålder" och den där volleybollscenen... say no more)

Det man inte har i huvudet

Det får man ha i cykelbenen.
Cyklade med Skruttafis till innebandyträningen. Inte förrän jag såg de andra tjejernas klubbor, insåg jag vad vi glömt. Det blev till att ta en extra runda hem och tillbaka igen. Träningen är i skolans sporthall, dit har vi bara en kilometer, men det är nerför hela vägen. Det betyder uppför hela vägen åt andra hålllet. Bra träning det där, när man har cykelkärra med treåring i.

måndag 14 september 2009

Med risk för att sabba allt

Jag vägar f-n knappt skriva detta. Min erfarenhet av mig själv är att om jag "skryter" om nåt så skiter det sig.
Men jag får chansa.

Just nu går träningen som tåget faktiskt. I våras joggade jag en hel del. Tyckte jag tog det lugnt, men knät ville inte i alla fall. Så jag kom av mig, rejält. Hela sommaren gick i lathetens tecken.
Nu har jag börjat på ett annat sätt. Powerwalks och cykel. Det funkar sketabra, på ren småländska.

Lite för lite att göra på jobbet har gett mig lite ledigt ett tag. Det betyder i sin tur möjlighet att cykla med cykelkärra till skola och dagis två gånger per dag. Två veckor har jag varit ledig hittills och det har gett resultat redan. Kondisen har lämnat flås-stadiet och istället kommit in i jäklaranammastadiet. Nyss skulle jag till affären, det resulterade att jag cyklade med cykelkärran bakom (frivilligt, Pillerill sover ju i sin säng). Tog en omväg på tre km bara för att det var så skoj!
Så, nu är det skrivet. Detta betyder nog med all säkerhet att jag är vrålförkyld när jag vaknar imorgon...
Pillerill förevigar utsikten inifrån cykelkärran, men nåt stort är i vägen...

Ändan i vagnen

Hur känner man igen en Nipesk måndag?
Ändan sitter i vagnen, oh yes.
Får ingenting gjort. Slarvar bort tiden.
Har en klar definierad lista att ta tag i. Det brådskar med vissa saker. Hjälper det? Nix.
Suck. En fet spark i ändan kanske? Någon frivillig?

Berg och dalbana

Ett av talen på bröllopen handlade om livets berg och dalbana. Om hur man ska skratta ihop när man är på toppen, men också om hur man ska hålla varandra i handen när det är som läskigast. Kloka ord minsann.
Jag läser andras bloggar om hur det är där nere i dalgångarna, hur det är på väg ner och om hur det är på vägen upp. Tårarna svämmar över ibland, inte bara för deras skull, utan för livet i stort. Vi åker alla samma berg och dalbana, vi kommer inte undan de hisnande backarna, det finns ingen broms. Det gäller bara att nån håller en i handen.

Den här bloggen handlar mest om hur livet är i uppförsbacken, det gör den. Mina dalar jag har lämnat försöker jag hålla bakom mig. Det lyckas ibland, ibland inte. De dalar som kommer kan jag varken förutspå eller undvika. Men jag kan vara tacksam för topparna. Att njuta av utsikten är ett privilegium vi allt som oftast glömmer bort. Ibland vågar man inte njuta. Om man njuter för mycket kanske dalen blir djupare, tror man. Hur ologiskt är inte det? Jag övar på att njuta, inte bara på toppen, utan av hela resan. Det är inte alltid lätt. Men det är lättare nu.
Till dem som inte kan njuta nu, jag hoppas att det snart vänder uppåt.

söndag 13 september 2009

En alldeles ovanlig lördag på Örenäs

Kolla in gipset...
Vad är väl ett bröllop på slottet? Det kan vara urtrist och långtråkigt.
Och det kan vara alldeles, alldeles underbart roligt!
Det började redan i bilen dit. Känslan av att det här kan bli en kul dag, kom smygande när maken och jag på vägen dit både skrattade och pratade med hjärtans lust.
Efter att maken och jag gemensamt övat på frisöryrket, klätt oss och piffiga gled ut genom hotellobbyn, såg vi brudgummens dotter på parkeringen. Hon hade jeans på sig. Det var tio minuter kvar till vigseln. Orsaken till att hon stod där, var för att hennes klänning inte hade lust att följa med i hennes och pojkvännens bil, utan ville åka specialleverans senare...
Vid vigseln visade det sig att brudens farfar hade vind för våg bjudit med sig en kompis. Spontanitet är ju alltid skoj, men kanske inte i kombination med bröllop?
Vigselförättaren hade solglasögon på sig, men det uppvägdes av hennes karisma och kloka ord.
En alldeles fantastisk ceremoni, med hela Öresund i kvällsljus som fondtapet.
Middag med många, många skratt. Spettekaka. Dans till sena natta. Vi var några tappra själar som dansade till allt som spelades, men vid några tillfällen var alla uppe på dansgolvet och röjde stället. Barn och vuxna blandat med gamlingar i en enda salig röra. Ja, till och med killen med foten i gips rockade loss completely. Det var länge sen jag var på ett sånt danshumör. När slottspersonalen med milt våld slängde ut oss och låste dörren, gick jag raka vägen in i duschen.
I morse var vi lite lugnare, av förklarliga skäl. Gemensam frukost med lite med dämpat tonläge.
Seg hemresa med shoppingstopp. Nu sitter man här lite seg i soffan och konstaterar att det var en bra helg och ett bra bröllop.

Powerwalk vid havet

Powerwalk vid havet på morgonen är aldrig fel. Synd att man precis gått och lagt sig bara.

lördag 12 september 2009

Fest

Bröllop idag på slott i Skåneland. Tredje gången för brudgummen. Tredje gången gillt hoppas och tror vi!
Maken är på stan för att hitta skjorta. När han kommer hem ska jag ner dit och leta efter en kofta eller sjal. I den här familjen kör vi med lång framförhållning, jajamen!

torsdag 10 september 2009

Just nu i det Nipeska hemmet

I'll spare you the details...

Ordnung!

Vi försöker ibland depesperat att få lite ordnung i vårt hem. Ni vet, städa med regelbundna intervall, inte bara fem minuter innan gästerna kommer. Slippa den där känslan av vild panik och inte minst den där känslan av att det knastrar under föttarna.
För ett tag sen sa vi till barnen att vi skulle ha städdag på torsdagar. Plocka undan, städa toaletterna, dammsuga, men framför allt att barnen skulle städa sina rum. Nu pratar vi inte så mycket om Pillerill, han är ju redan värsta kandidaten till ordningsman i skolan.
Skruttafis däremot, hon kan lätt börja gråta när man säger ordet städa.
Idag när vi gick hem från skolan sa hon att hon velat leka med en kompis, men det går ju inte för det är städdag idag. VA?! Det hade mamman förträngt. Försökte lirka lite och säga att det inte är så allvarligt, visst kan hon hinna leka med kompis idag. Nähej, se du mamma, det är städdag idag.
Himmel! Maken, vad har vi gjort?! Va f-n, nu måste jag ju städa, annars förgår jag ju inte med gott exempel. Ibland gräver man en grop åt andra och faller själv däri.

onsdag 9 september 2009

Alla plommonexperter, se hit!

Här har jag gått i flera år och suckat över att vårt plommonträd inte har gett frukt. Om jag bara hade vetat, att det bara laddade...
Vad gör jag nu?

Påminnelse till mig själv

Om du nu tänker gå ner några kilo under hösten...
Ställ då för f-n inte en hel bytta med kalla pannkakor i kylen!

UPDATE: Å nästa gång kan du kanske försöka komma ihåg att du är laktoskänslig...

tisdag 8 september 2009

Inget bra drag direkt

Just nu är jag inne i en "cyklig" period. Cykeln går oftast en mil om dagen. Till skola och dagis två vändor. Då är det inget bra drag att tappa cykelhjälmen i backen, så det blir ett hål i skalet. Gillade jag min cykelhjälm? Jajamen. Har jag pengar till att köpa en ny lika fin? Näe. Är jag en klant: Oh ja!

måndag 7 september 2009

Dagens ödmjukaste

Idag tittade jag på Skruttafis och fylldes av kärlek. Underbara unge.
Så jag säger:

-Skruttafis, vet du att du är stans härligaste tjej?
Hon svarar omedelbart:
- Du menar väl Universums?
Det är inte lätt att va´ödmjuk...

Dagens drygaste

Måla källaren med Silikatfärg, det är f-n ingen rolig historia. Lite bättre blir det med en ljudbok av Camilla Läckberg, men inte slätar den ut min skrynkiga källarvägg inte.

Vår källare har vi renoverat av och till i sisådär 3 år nu, parallellt med alla andra renoveringsprojekt. Vi har stagat upp golvet på nedervåningen underfrån (från källaren alltså), isolerat om, slagit nytt innertak, dragit ny el och murat upp delar av väggarna igen.
Nu börjar vi äntligen se ljuset i tunneln. Kvar återstår nu "bara" att måla väggarna en gång till, måla golvet, flytta varmvattenberedaren, installera kyl och frys (tja, den är ju sönder) samt sätta dit hyllor. Sen, Ä-N-T-E-L-I-G-E-N ska jag få ta ner allt källaren som ska vara där och inte i garaget där det nu står. Om vi hittar en ny frys på Blocket, ska den fyllas med äpplen, plommon och kanelbullar. Typ.

Aumen, som di säger i Blekinge, det kommer bli blixterbra!

söndag 6 september 2009

Söndagsångest

Min bästis A ska börja jobba i morgon efter ett och ett halvt års mammaledighet. Till råga på allt på en ny arbetsplats. Vi snackar söndagsångest. Hon har alla mina sympatier. Jag hoppas att du får sova lite i alla fall, kompis! Jag lovar att morgondagen inte kommer bli lika illa som du tror.

Själv har jag ingen söndagsångest alls. Är ledig imorgon. Tisdag med. Ja, faktiskt hela veckan tror jag. Det känns gött. Tanken är att jobba undan lite "Att-göra-punkter", samt motionera en hel del. Så imorgon ska jag måla i källaren samt rita lite på vår eventuella utbyggnad.
Frågan är bara hur jag ska klara ut att måla samtidigt som jag håller tummarna för min kompis första dag på jobbet?

Häck


Vår häck är bred. Den är lång också. Ibland gillar jag inte riktigt vår häck faktiskt.
När den äntligen blivit färdigklippt är det dags att plocka upp resterna. Då är det extra spännande om det har regnat lite, så resterna när så där äckliga, sunkiga och illaluktande. Extra härligt blir det med ruttnande äpplen ovanpå. Det är så mysigt att lyfta i det för att slänga det i släpet. Härliga höstkramar kan man kalla det. Nu ska jag ut och kramas lite med min trädgård.

Bra jobbat

Ibland är det inte roligt att bo nära en flygflottilj. Helikopter som flyger över huset mitt i natten gillar vi inte. I synnerhet inte när man inte kan somna om. Läser i nättidningen att flygningarna var för att hitta en man i sjönöd. Jag mjuknar lite och tänker bra jobbat helikoptern.

Lite smått försenade imorse hastar jag och Pillerill iväg till danslektion. Dyr kurs till litet sött barn, men vad gör man inte för att få se Pillerills sköna moves?
Nipe betalade kursen i veckan, som dansstället beordrat. Bra jobbat.

Sladdar så in på kursen och ska bocka av Pillerill, med kvittot på betalningen i högsta hugg.
Det hade varit bra jobbat om jag hade kollat lite mer noga på fakturan, där det klart och tydligt stod att kursen börjar om två veckor...
UPDATE: det fortsätter i samma anda. Jobbar i trädgården och kommer ihåg Skruttafis danslektion 15 minuter innan den börjar. Sladdar in på den kursen med med andan i halsen, men det gick bra.

lördag 5 september 2009

Utpustad

Så, nu har jag pustat ut lite. Klänning är införskaffad till bröllopet om en vecka. Push-up BH och underkjol likaså. Min första underkjol. Betyder det att jag har blivit gammal, eller vuxen?

I morse klev jag upp ganska snabbt efter att klockan ringt, drog på mig träningskläder och tog en powerwalk innan frukost. Nåt galet måste det vara, sånt händer ju bara på semestern utomlands annars...

Nu efter att både svåger med familj och svärmor med gubbe varit här, är vi helt däckade. Maken porrsurfar (Blocket) och jag sitter i soffan och bloggsurfar. Barnen gick alldeles frivilligt och la sig. Pillerill tog sina femitelva nappar och sin leksaksbuss och stapplade uppför trappan med ordet "läggdags". Då är man trött, eller?

Hoppas att ni andra har haft en bra lördag!

fredag 4 september 2009

En dag med extra allt

Som sagt, poolen blev skrubbad. Likaså presenningen som låg under. Alla tillbehör sorterade och lagda i garaget. Lite tvätt åkte in i maskinen. Därefter klippte jag färdigt häcken (det betyder cirkuskonster eftersom häckfan har vissa likheter med min egen, bred som en lagårdsdörr).
Duschade och körde med två små söta barn (ja, kanske mer kända som vilddjuren) till grannstaden för att leta klänning till det där bröllopet som närmar sig med oroväckande hastighet.
Två icke-shoppingglada barn i kombination med en lätt desperat kvinna som är allt annat än lätt, det är inte lätt.
I morgon kommer svärmor.

Jag behöver en grogg.
Och choklad.

Update: Alltså, nu står nog inte allt rätt till här. Jag skippade groggen och chokladen. Istället städade jag toaletten. Mon Dieu!

Dagens id

Tvätta poolen.
Det som i reklamannonserna låter som en underbar idé, att ha en stålrörspool i trädgården, det är en inte fullt lika underbar idé i praktiken. Inte när det kommer till höstkanten i alla fall.
Det annars så blåa fina vattnet, har bytts till en grön ävja som måste ut.
Efter den vidriga proceduren ska hela poolen skrubbas, både på insidan och utsidan.
Hur f-n torkar man en pool?
Jo, det är nu det är en rasandes tur att man är en äkta barnfamilj med alla dess attribut!
Man skruvar chict och snabbt (jo, tjena) bort skyddsnätet till studsmattan och kränger poolen över den.
Som belöning för sitt slit, får man sen ge sig på att samla ihop, rengöra och stuva alla tillbehören.
Tur att jag är ledig idag...

Dubbeltur att jag har kanelbullar i skafferiet.

torsdag 3 september 2009

I väntans tider

Snart plingar köksklockan och det är dags att sätta in kanelbullarna i ugnen.
Den som väntar på nåt gott...

onsdag 2 september 2009

Kvällsgöra


En fördel med de alltmer mörka kvällarna, är att man får tillfälle att vara lite nostalgisk.
Diabildsvisning må vara hur antikt som helst, men vilken känsla!
Följande tre bilder har jag helt enkelt bara fotograferat av där de visas på vardagsrumsväggen. Resultatet blev över förväntan.





Till mamma om du läser detta: Det var värst vad den däkungen på bordet var lik Pillerill!
Till pappa om du läser detta: Börja fotografera igen, gubbe! Det är en order!
Till mig själv: Var lite kreativ själv och leta upp nån som kan scanna in diabildshögen. Det är en order det med!

Han är inte farlig....

Den meningen är jag trött på...
Idag när jag cyklade till dagis med Pillerill i cykelkärran, står det helt plötsligt en stor hund på vägen.
Pulsen ökar, dunk dunk dunk.
När jag kommer närmare, börjar den gå mot mig och morrar. DUNK DUNK DUNK!
Med blixtens hastighet är jag tolv år igen och står med min cykel på en dammig grusväg i Småland. Stel av rädsla kommer synen för mig, när hundarna inte alls "bara ville hälsa på mig". Minnet av det första hugget i vaden kommer på näthinnan.

Med den bilden framför mig hör jag mig själv, i nutid, säga som ett mantra:
- Ta bort den, ta bort den, ta bort den. TA BORT DEN!

Nu inser jag att jag förmodligen pratat med ägaren, nånstans i ögonvrån ser jag henna stå och röka i sin trädgård. Hunden, som till råga på allt tydligen heter Tyson, blir bortdragen av matte. Matte säger de berömda orden, som jag hört så många gånger:
-Han är inte farlig.

Det sa hundägaren till mig också, om de två hundarna som tuggade på mina ben, där på grusvägen i Småland. Lik förbannat så slet de sig från där de var fastbundna och sprang och mötte oss på vägen. Min kompis ignorerade de, men mig anföll de. De högg och högg och slutade inte förrän ägaren hörde att nåt var fel och kom springande.

Så den där kommentaren om att hunden inte är farlig, eller bara vill hälsa, eller är rädd för cyklar, eller bara vill leka - låt mig slippa den, tack.

tisdag 1 september 2009

Kunde inte låta bli...

Kära maken hade alldeles rätt när han undrade hur många tekoppar vi egentligen kunde ha.
Men vad skulle jag göra? Det är ju en kvinnas plikt att handla när tillfälle ges. Till det facila priset av 39.90 blev de här raringarna mina, visst är de underbara?