En liten plats i etern...

Ambivalent

2012-02-02T19:28:00.000+01:00

Idag är det nog inte lätt att vara Silverräv. Hans fru är en smula, vad ska jag säga... ambivalent.
Glad för vissa saker, men heligt skitförbannad för andra. Lägg därtill eine kline smulchen sketatrött på nämnda Silverrävs minne. Nej, avsaknad av menar jag ju.
Sigge får helt enkelt bli vaccinerad en annan dag och Skruttafisan fick komma in i tvättstugan lite senare än tänkt, när nyckeln kommit hem från Silverrävens jobb.
Nog om det, han gör så gott han kan, eller nåt.

Tillbaka till den ambivalenta kvinnan i hushållet. Hon studsar fram av förväntan och glädje samtidigt som hon svär över uteblivna besked, över orättvisor som uppdagas. Hon vill så mycket men tyar inte riktigt, kommer liksom inte till skott. Vill bara äta choklad och fortsätta älta gammal dynga som liksom aldrig tar slut. I morgon är en annan dag, det vet jag.

Chokladen är dessutom slut.

På tal om Hanna Hellquists #sexism

2012-02-01T15:17:00.001+01:00

Blev" lillasötagummad" i telefon av sotaren som dessutom påstod, att om jag inte kunde boka om tiden till nån gång samma dag, skulle det bli nästan dubbelt så dyrt. Så de kan alltså tydligen både få vara nedlåtande mot mig OCH kunna skicka ut en tid som jag sen måste inrätta mig efter eller betala mer för att ändra?!

För att förklara det hela närmare: Vi får alltså en anvisad tid från sotardistriktet för en brandskyddskontroll av vår kakelugn. Tiden mellan 13-15 är lite svår för oss att passa, då vi ju som många andra jobbar, samt har 4 mil enkel resa till jobbet. Vi kör med andra ord inte hem för att släppa in honom när vi inte ens vet när inom dessa två timmar han kommer. Så kul är det inte med flexuttag.
På lappen står att om man inte kan passa tiden, kan man lämna nyckel till granne eller lösa det med annat arrangemang (lägga ut nyckeln, tolkar jag det som). Det vill vi inte. De flesta häromkring jobbar på dagarna och dessutom har vi ett inbrott i färskt minne som drar ner lusten.
Jag ringer för att boka om tiden till en dag då nån av oss kan komma ifrån, alternativt till en tid som passar mina arbetstider lite bättre.
Jag ringer det numret som står på lappen, som går till administrationen. Där får jag veta att om jag ska boka om tiden, måste jag ringa den som ska utföra jobbet. Får hans nummer och ringer det.
Han är nedlåtande, och säger bland annat att: söta lilla Nipe, jag har fullbokade dagar ser du och kan inte ändra tid hur som helst, dessutom kommer det bli nästan dubbelt så dyrt om du ska boka en ny dag och då får du ringa till administrationen så bokar hon en ny tid. Vi löser det med att han kommer "runt halvåtta" imorgon bitti stället, men han kan inte säga hur lång tid det tar, så jag vet inte om jag kommer försent till jobbet eller inte.

Och så typiskt också att jag min konfliktsrädda vana trogen, inte konfronterar honom direkt, utan lägger på arg som ett bi och går runt här och surar. Först långt efter att deras telefontid är slut inser jag att jag borde ringt upp till deras administration och ifrågasatt merkostnaden för att boka om tiden. Dessutom borde jag slutat diskutera tider med karln och istället ifrågasatt hans bemötande av mig. Om Silverräven ringt och sagt samma sak, hade han kallat honom för "lilla söta Silverräven" då? Tror inte det, va?

Vabruari

2012-02-01T13:06:00.001+01:00

Jahapp, vi öppnar starkt med en vabb idag. Pillerill hostar och har ont i halsen. Låg och grät i natt över halsen.
Det krävdes inte många sekunders jämförelse i kalendrarna för att inse att vem som skulle stanna hemma idag. Silverräven hade inte många sekunder över idag. Lunch, darling, hinner du inte med det? Var det därför du inte tog med matlådan som låg i kylen, hehe.

Genomspolad

2012-01-31T23:06:00.001+01:00

Del 3 i Crawlkurs 1. Allt går ganska bra tills vi ska ligga på rygg och öva på benspark...
Nånstans där verkar jag missuppfatta det hela och tro att jag ska ta in vatten istället för att blåsa ut luft.
Men det går framåt. Idag fick jag bara några stycken kallsupar och bara ett rejält klökas vid kanten-moment.

Kvällsnöje

2012-01-30T21:53:00.000+01:00

Kvällsnöje

Clotted cream och rävar

2012-01-29T19:05:00.000+01:00

Att bli bjuden på Afternoon tea hos nån som bott ett år i England, det är en fullträff. Så mycket gott och så trevligt.
Orsaken till inbjudan av att vi skulle diskutera lite kring Fjällräven Classic som jag och vän/kollega M ska genomföra i augusti, tillsammans med hennes man och deras äldsta son med kompis.
Killarna startar tre timmar innan oss, så vi ska jaga ifatt dem.
Ska bli väldigt roligt, synd bara att inte scones och clotted cream gör sig som frystorkat.

Spännande möte

2012-01-28T15:11:00.000+01:00

Idag ska vi åka hem till min syster, LindaLottaPusing. Sigge ska följa med för att få träffa deras katt Milla.
Milla är stor och kelen.
Sigge är liten och leksen.
Kan bli hur spännande som helst.

Taskig tajming

2012-01-27T22:46:00.000+01:00

Det har äntligen kommit snö till Blekinge. Inte mycket men i kombination med konstsnö kan man nu åka skidor uppe i Karlsnäs, inte långt ifrån där vi bor.
Ni som hängt med här ett tag, vet ju vad jag tycker om mina längdskidor.
Nu är raringarna inte omvallade sen förra säsongen och ytterst sitter det tyvärr klistervalla.
Har jag tid att valla om i helgen? Svar nej.
Har Silverräven tid? Svar nej.
Är han mutbar då kanske?

Ibland blir man positivt överraskad

2012-01-25T20:44:00.000+01:00

I dag kom den elaka tjejen fram och sa förlåt för att hon var taskig. Det trodde jag inte, men all heder åt henne.

Skruttafisan är betydligt gladare idag, lilla söta gumman.

Själv är jag också glad idag. Bilen som krånglat sen kamremmen gick av förra vintern ( och nästan orsakade totalt motorhaveri), den var på verkstan idag för att byta en bromsdel på garanti. När de ändå hade den inne, så kollade de på det som krånglat så. Vips hade de hittat felet ( som flera andra verkstäder inte lyckats hitta) och lilla bilen går som ett litet skållat troll igen. Vi fick förklarat för oss vad det var som felat och det var en märkligt placerat riktmärke som gjorde att kamremmen satt ett hack fel, så det är kanske inte så konstigt att det inte hittas innan.
Betala behövde vi inte heller göra, så gissa vilken bilfirma som fick pluspoäng?
Dessutom har jag haft en intressant eftermiddag också, men mer om det vid ett senare tillfälle.

Råd, tack.

2012-01-24T18:18:00.001+01:00

Min lilla Skruttafis är låg när jag hämtar på fritids. Hon berättar med sorgsen och uppriven röst att en tjej i klassen sagt att hon är ful och töntig för att hon har glasögon. Tjejen och Skruttafis är lite rivaler om en annan tjejkompis, så det är inte första gången det har gnisslat lite mellan dom.
Men va f-n, här känner jag att det spårat ur.
Ful och töntig i glasögon?! What the fxxk, liksom.
Skruttafis gråter och säger uppgivet att hur ska hon kunna göra nåt åt det? Det är ju bara laseroperation som funkar och då måste hon väl vara vuxen? Där sitter hon i bilen och försöker förtvivlat komma på hur hon ska råda bot på sina glasögon.

Nä, lilla gumman, det är inte fel på dig! Det som är fel är att säga att nån är ful och töntig. Inom mig vill jag säga till henne att kontra med samma mynt, säga till tjejen att hon är dum i huvudet, typ.
Funkar ju sådär bra att sänka sig till samma nivå, även om det är lockande. Sånt beteende tänker inte jag lära mina barn. Min ambition är att mina barn ska vara snälla mot andra, inte bete sig lika illa tillbaka.

Men hur ska jag bemöta henne när hon är ledsen? Har ni några bra stalltips?

Najs

2012-01-23T20:51:00.000+01:00

Längtar till detta. Kvällsskidåkning i Västbacken, Idre. Fika i halvlek på Charlies. Nynnandes dagens theme song på vägen ner. Lite Silverrävenflirt i liften upp. Blå timmen med fjällutsikt.

Dag tre

2012-01-22T15:45:00.000+01:00

Inte blev det bättre idag inte...
Det är inte skoj att tappa saker på golvet. Jag kommer liksom inte riktigt ner dit.

Byte av bokstav

2012-01-21T21:27:00.002+01:00

Oj goes Aj.

Oj

2012-01-20T17:46:00.000+01:00

Tränade med bästaste tränaren idag, för första gången på en månad.
Oj.
Satt nästan en halvtimme i omklädningsrummet efteråt och försökte få ner pulsen till en rimlig nivå, samtidigt som jag väntade på att benen och armarna skulle sluta darra.
Inte var dag det är en pärs att duscha och klä på sig. Frågan är hur det kommer kännas imorgon, för att inte tala om i övermorgon?

Älskar´t.

Om det bara vore så

2012-01-18T20:51:00.000+01:00

Pillerill hade svårt att vakna häromdagen. Silverräven ligger och pratar med honom och jag ligger bredvid halvsovande och lyssnar på dialogen:
- Nu måste du vakna gubben.
- Nej,varför?
- Annars kommer vi ju försent till våra jobb.
- Vad händer då, om ni kommer försent?
- Tja, vi kanske missar lite saker.
- Jaha, ni kanske missar fiskdammen och glassen!?
- Nä, alltså, vi har ju inte fiskdamm och glass på jobbet.
- Va? Har ni inte?!

Alltså...

2012-01-16T21:22:00.000+01:00

... en busig kissemisse på ett pusselbord, det är en lätt exposiv blandning.

Nån som hann?

2012-01-15T21:37:00.001+01:00

Var det nån som hann se helgen när den svischade förbi?

Inte jag heller.

Ett problem och en lösning

2012-01-14T20:58:00.000+01:00

Två pussel fick jag i julklapp (tack till maken och kära kära underbara B&G). Sammanlagt 4000 bitar som ska läggas.

Problem: Lekfull kattunge i kombination med pussel.
Lösning: Hej pusselmattan! Nu får du komma fram igen. Sist vi sågs var när Pillerill var liten.

Plågsamt

2012-01-13T21:25:00.001+01:00

Hardcore avgiftning på skräpmat och socker pågår. Planen är att köra hardcore från i söndags och fram till och med denna söndagen, sen stundar GI-kost.
Men nu som sagt är det strikt, med betoning på just strikt.
Maken kokar julskinka på spisen. Barnen äter nypoppade popcorn.
Behöver jag säga mer?

Granen står så grön...

2012-01-12T23:01:00.001+01:00

Sigge Bus gillar att klättra i granen. Halvvägs upp sitter han och spanar på oss andra och leker med pyntet. Allt som gör den lille kissen nöjd just nu känns bra, för då kanske han inte kissar på andra ställen än lådan. Lådan utökades förresten till två, med olika sand i, spetsat med några droppar kattmynta. Det tilltaget gav Sigge fem tassar i betyg.

Men granen... Just nu kommer inte julen att dansas ut i morgon, om Sigge får bestämma och eftersom han är katt så är det ju han som är chiefen around here.
Så granen, den kanske man bara ska ta och vänja sig vid. Om katten själv får välja.

Alldeles för snäll

2012-01-11T20:41:00.001+01:00

Reflekterar lite över mitt yrkesliv. Man kan bli deprimerad för mindre.
I ganska många år nu har jag varit konsult. Det har gjort mig alldeles för snäll. Jag tar alldeles för mycket skit, helt klart. Jag väljer att vända andra kinden till i nästan alla lägen. Det tycker jag att man ska göra, såvida man inte får en smäll på andra kinden med. Men det är ju det jag får ganska ofta. Jag måste värna om min plats, om min rätt, om mitt existensberättigande lite mer.
Men att lyckas med det, utan att bli en bitch i andras ögon, det är ju en vinglig balansakt.

Känner ni lukten av 40-årskris eller? Jajamen.

Bitsk

2012-01-10T17:22:00.001+01:00

Idag tappade jag min ödmjuka trevliga konsult-min och röt tillbaka till en man på jobbet. Han har för vana att försöka dumpa allmänna kontorsgörmål på mig, samt att ta för givet att jag släpper allt jag har för händer när han kallar.
Just idag lockade han på mig som en liten hund: visslade lite och försökte vinka dit mig med fingret.
- Nu får du fan skärpa till dig! Jag är ingen jävla hund!

Inte nåt jag tycker man ska (behöva) häva ur sig, men där och då var det vad den adrenalinstinna reptilhjärnan levererade ut genom min mun. Men jag har varit ödmjuk länge nog mot denna person, nu får det vara nog. Dags för förändring.

Dagens nygamla ord

2012-01-09T21:09:00.000+01:00

Ibland får man helt oväntat ord på saker. Saker som man visste fanns, men ändå liksom inte riktigt visste att det fanns - än mindre visste att det hade ett namn.
Håris är en sån sak.
Det har jag ju sett massor med gånger under barndomen. Som lekande barn ute i skogen hade jag ingen aning om att det var nåt märkligt. Och föga anade jag ju att jag en halvkall januaridag år 2012 av en slump skulle få veta dess namn.
Märkligt.

Tjohooo!

2012-01-08T15:35:00.000+01:00

Fick ett infall och bytte plats på stickade tröjor och för små kläder (hrmf) uppe i klädkammaren.
Och i botten av lådan med stickat, vad hittade jag inte där om min svarta sjal som varit försvunnen i ett år. Som jag har saknat den!

Ibland krävs det väldigt lite för att vända mungiporna uppåt igen.

Vissa saker kan man inte skoja bort

2012-01-08T13:07:00.000+01:00

Hittade ett fint inlägg hos Apple, dear?
Kunde inte sagt det bättre själv. Vissa saker sätter liksom agendan för hela dagen.

Lite vett kanske?

2012-01-08T11:28:00.000+01:00

Igår åt vi ananaspaj med våra gäster och halva pajen blev kvar. När gästerna gick hem skickade jag med pajen med dem.
Det finns kanske lite vett i denna kvinnan i alla fall?

Blä

2012-01-07T09:11:00.001+01:00

Just nu känns det inte skoj alls.
Sigge kissar inne och vi vet inte varför...

Ibland uppskattar man små saker i livet

2012-01-06T21:59:00.002+01:00

Igår kom jag aldrig ur min pyjamaströja. Rensade och städade barnens rum och gästrum i den. Ggick på Maxi i den (under fleecen visserligen) och lagade mat i den.
Somnade med den på och i förmiddags dammsög jag noga hela huset i samma pyjamaströja.

Ibland, kan det vara obeskrivligt skönt att ta en dusch...

/ejluktagott_72

Helt fantastiskt!

2012-01-05T15:22:00.001+01:00

Jag och barnen rensar på deras rum. Vi började med Skruttafisans rum och gick igenom varenda pryl som fanns där inne. Varenda! Vi har rensat ut fyra papperspåsar fyllda med saker som ska skänkas, slängas eller läggas på rätt ställe i övriga huset. Sen har hon rensat ut 85% av sitt lego och gett till Pillerill.
Efter det tog vi Pillerills rum och gjorde samma sak. Fyra eller fem påsar även där.

Nu tar vi matpaus och sen går vi över till pysselbordet i gästrummet/kontoret.

Inte ett enda gnäll! Ingen som gråtit eller myglat eller uppvisat minsta lilla tvivel till det vi gör.
Helt fantastiskt!

(Ja, jag har mutat dom. Självklart. Men ändå!)

Tjugoelva i bilder

2012-01-03T21:07:00.000+01:00

Manchester är härligt, tycker Pillerill.

Dimmigt värre i Branäs.

På min födelsedag hade vi stampat jordgolv i köket. Pau rikttit.

Lite nyare, lite bättre.

Sista spelningen i Småland.

Ris och ros till Tjugoelva

2012-01-01T20:07:00.002+01:00

Nu när 2011 är ett passerat kapitel, så kan jag med fokus inställt framåt försiktigt blicka tillbaka litegranna. Jag varnar för ett långt inlägg. Bilder får ni i nästa inlägg.

Januari:Vi åkte till Idre och hade i stort en underbar resa. Frös som en hund hela resan och hade en kräksjuka light som däckade halva styrkan i 1,5 dygn. Men hey! vad det är hälsosamt och stärkande i fjällen, om man då bara undviker dåliga hamburgare och tar med tillräckligt med Jäger, eller hur mamma och pappa?
Maken drog på tjänsteresa i Australien och stiftade bekantskap med diverse giftiga saker ute i bushen, kom dock hem helskinnad. Avslutade månaden med att se finalerna i handbolls-VM, på plats i Malmö. Hotellfrukost och shopping på det, man tackar.

Februari: Döptes om till Vabruari. Förutom att vi vabbade eller var sjuka själva varje vecka hela månaden, så vurpade jag när jag var ute och joggade. Ja, ni fattar stämningen va? Utöver detta så ändrades min jobbsituation en smula, inget allvarligt egentligen, men en liten ettrig stressfaktor kom in i bilden.

Mars: Lite vabb och lite egen förkylning, men också lite rolig träning mellanåt. Grävarna kom och påbörjade äntligen vår utbyggnad/renovering. Lugnet före stormen.

April: Åkte till Branäs med jobbet och hade det väldigt trevligt, om än väldigt dimmigt (kan dubbeltolkas). Kom hem och hade influensavirus med mig, som jag även bjöd maken på. Vi öppnade april starkt med att ligga helt utslagna i soffan. Vi missade Pillerills rockkonsert på dagis, vi orkade knappt föda oss själv och barnen, samtidigt om snickarna kom och vände upp och ner på större delar av huset. Mycket mer än beräknat blev byggarbetsplats. Hur mycket vi än ansträngde oss, så fanns liksom inte tillräckligt med ork. Vi hade bara ström i vardagsrummet, så där bodde vi ett tag, utan kök och med kolstybbsrester överallt. Denna renovering som vi sett fram emot så länge och som nånstans trodde att vi inte skulle tycka var jobbig alls, tog verkligen musten ur framförallt mig. Så här i backspegeln tror jag att det var den där influensan som gjorde det. Jag tömde alla energireserver jag hade, både fysiskt och psykiskt. När köket försvann, försvann även mina goda matvanor. Lägg till den där stressfaktorn på jobbet ovanpå detta. När elektrikern lyckades koppla ur hälften av den lilla elen vi hade kvar och då även kopplade bort kyl/frysen i källaren utan att säga till, ja då gick liksom proppen även hos mig. Kunde inte tänka klart och jag är evinnerligt tacksam för att mina föräldrar helt oplanerat råkade dyka upp just då. De hjälpte mig att dra en förlängningssladd från garaget och övertygade mig om att det mesta i frysen faktiskt hade klarat sig. Jag hade bara kollat i en låda där det låg bär och glass och de hade ju redan smält. Resten var Ok. Ingen stor händelse kanske, men det var så tydligt där att min stressnivå blinkade ilsket rött. Helt blockerad från logiskt tänkande, jag gick bara på adrenalin.

Maj: Månaden inleddes med högst oväntat och ovälkommet besök. Skruttafisan kliade sig frenetiskt i huvudet och gissa hur kul med är med löss, när man bor högst provisoriskt inklämda i samma rum?
Dagen efter åkte jag till apoteket och köpte lusmedel och åkte hem för att lusbehandla. Då hade nog nån högre makt lite medlidande, för hemma hade elen på övervåningen kopplats in. Dessutom hade snickarna gjort så mycket färdigt i köket att golvpappen kunde tas bort. Vi kunde gå runt på vårt nya fina parkettgolv och kunde liksom se att det började likna ett hem igen. Heaven! Städade, bäddade rent och tyckte att det nog verkade gå åt rätt håll. Så underbart att kunna slå på värmen i huset och få sova i sin egen säng. Dagen efter hittade jag även lus i mitt eget hår... Det var inte det enda jag hittade. Vid frukosten så satt jag och tittade in i blivande köket, med morgonsolen som flödade in bakom mig. Då hittade jag 5-6 golvplank som var mattlackade. Synd att resten var lackat... Ett felmärkt paket var orsaken och just detta paket hade den stackars snickaren använt som "såg-paket", så de här felande bitarna satt liksom lite här och där på golvytan. Snickaren hade inte upptäckt det, eftersom han la på täckpapp direkt efter läggningen och solen inte låg på från det hållet han la det. I vissa vinklar syntes det inte alls, men från andra riktigt lös det om de felaktiga plankorna.
I denna minst sagt för psyket ansträngande vecka, när vi inte visste vem som skulle få betala omläggningen så började jag träna med min PT/sjukgymnast. Hur jag tänkte där, det är en gåta. Det var jätteroligt och nåt jag velat göra länge, men med facit i hand så borde jag väl ha väntat till lite senare.
Köket och hallen blev brukbart och snickarna drog sig tillbaka och vi kunde tapetsera och måla.
Tyvärr medförde inte det nya köket att jag återgick till de bra matvanorna, utan tvärtom. Denna månaden gjorde vi liksom allt. Vi målade, tapetserade, tränade, orienterade, joggade, köpte ny cykel och krönte det hela med att vara med på möhippa/svensexa.

Juni: Cirkusen fortsatte hela juni. Det var helt otränade cykellopp, klassåterträff från studenten, skolavslutningar, orientering och bröllop. Midsommar hade vi hemma hos oss när vi ändå var i farten och ovan på detta min jätteroliga men samvetstyngande träning med PT/sjukgymasten. Sista veckan innan semestern som väntade i juli, så var jag på röntgen av tjocktarmen, nåt som jag skjutit på hela våren för att jag inte hann och inte riktigt vågade.

Juli: Äntligen semester! Sprang en för mig lite för lång orienteringstävling i en 20-mannastafett. Direkt efter drog vi till ALV i Vimmerby. Lämnade barnen på kollo hos svärmor och tänkte jobba med att lägga trall runt entrén. Svärmor ringde och meddelade att de åkte till sjukhuset med Pillerill med befarad blindtarmsinflammation. Avbokade mitt planerade träningspass, men Pillerill repade sig så vi kunde bygga vidare. Nånstans där och då tog väl stressen överhand över mig. Symptom hade jag haft redan i maj och juni, men lite öronsus, dubbla hjärtslag pga kaffe kan man ju ignorera när man tror man måste hålla uppe tempot. Nu på semestern blev det så uppenbart att det inte var bra. Trots några lugna dagar så gick inte kroppen ner i varv, snarare tvärtom. Sömnproblem, kort stubin, öronsus, hjärtklappning, you name it. Självskattningstest på nätet gav mig high score. Jag tappade totalt kontrollen över min egen kropp och knopp. Fy fan, vad läskig den känslan är. Träningen som jag ställt in, blev aldrig ombokad, det gick liksom bara inte att fortsätta. Gick till min goa vän och låtsaslillasyster JoSe som gav mig massage och mental energi. Kärlek till dig, vännen!
Vi drog iväg från allt sista veckan i juli och hade två helt underbara veckor i Ängelholm. Vi gjorde massor med saker, men bara det vi kände för. Kroppen och knoppen fick komma till ro.

Augusti: Mitt i den underbara semester så ringde det och vi fick veta att vi hade haft inbrott hemma. Så otroligt typiskt, eftersom vi beslutat oss skaffa larm, bara huset var färdigrenoverat... Vi vägrade låta det sabba vår semester och jag lyckades faktiskt att i stort behålla lugnet jag fått tillbaka.
Vi gick på en magisk konsert med The Ark på Tyrolen i Blädinge, där allsången aldrig ville ta slut (och nu medan jag skriver detta så är faktiskt just den allsången på min spotify, fan jag ryser i hela kroppen!). Sista halvan av augusti jobbade jag och sprang en del orientering.

September: Vi drog till Tivoli i Köpenhamn, helt underbart och till och med jag våga åka några bergochdal-banor. Orienterade massor och hittade groteskt mycket svamp. Nya träningsrutiner för Skruttafis och en löjligt liten men naggande ond jobbgrej stressade upp mig igen. Höll mig flytande i alla fall, men hade massor med stressymptom. Minsta lilla sak körde upp mig i varv. I månadskiftet mot oktober körde det ihop sig igen och jag fick en rejäl förkylning. Choklad är bra botemedel, eller kanske inte förresten.

Oktober: Den där förkylningen kröntes med ett ryggskott. Kroppen drog i handbromsen ytterligare en gång alltså. Gick till en helt underbar naprapat som mellan knäckningarna och vridningarna ställde de rätta frågorna. Drog ner på både tempo och egna förväntningar. I slutet av oktober återupptog jag min träning med PT/sjukgymnasten, men med ett helt annat tempo och fokus. Nu kunde jag känna att det gjorde mig gott.

November: På det stora hela en bra månad. Låga krav (både yttre och inre) höll stressen på en låg nivå. Gjorde ett 24timmars-EKG för att kolla de dubbla hjärtslagen, men trots att jag drack både kaffe och alkohol för att trigga, så slog hjärtat helt normalt. Nästan skrattretande egentligen, men på kvällen efter att jag lämnat tillbaka grejerna så kom dubbelslagen tillbaka igen.

December: Ungefär som november fast med mer glögg och pepparkakor inblandade. De där dåliga matvanorna jag återföll i under renoveringen, de har jag inte kommit ur än. Dagen innan julafton fick vi äntligen tummarna loss och skaffade katt igen, snart nio år sen sist. Så härligt rätt! Lilla Sigge, du var efterlängtad!

Jämnt över året ligger lite jobbrelaterad skit, men det kan jag inte skriva om här. Det finns också andra händelser framför allt i renoveringen som kan adderas till det hela, men det skriver jag inte heller om, för det hade bara gjort inlägget ännu längre.

Jahapp, det var mitt år det. Jag blir liksom inte riktigt klok på hur jag mår egentligen. Helt klart skrapade jag näsan i en tegelvägg där i början av sommaren, men jag tror det var tur att jag hade sex veckor semester just då. Det är små små saker som tillsammans nästan stjälpt lasset. Att få löss är ju ingen stor sak egentligen, inte heller att golvet blir fellagt. Men i kombination med 10 andra småsaker, så blir summan för stor. Det här året har kostat energi helt klart.
Men med en ökad medvetenhet för mina egna begränsningar, tänker jag nu äntra 2012 och bygga upp reserverna igen, sakta, en bit i taget.

Kungligt värre

2011-12-31T16:17:00.000+01:00

Låt oss göra som Knugen:
Låt oss vända blad fort som fasen och lämna 2011 bakom oss.

See you next year. Typ imorgon.

Okej

2011-12-29T11:54:00.000+01:00

Jaha, då borde det vara dags för en sammanfattning av året, eller?
Tyar inte.
Det här året kommer inte gå till historien som nåt höjdarår, så risken är att min sammanfattning blir, vad ska jag säga, hm, en smula butter.
Jag får nog fnula på den lite till, så jag kan lyfta fram det som varit bra, för det har det ju också varit när jag tänker efter.

Åh, orka.
Har tvättstugan full med tvätt, en massa matrelaterade frågetecken som måste redas ut för i morgon.
Åh, orka igen.
Just tvätt och mat är två av livets gissel eller hur?

Men herrejistanes vad positivt det låter här då. Visst låter det som om det är en sur kärring som slår på tangentbordet? Så rätt, så rätt.

Nu ska jag ta en kopp te, en papparkaka och hoppas på att jag blir snäll igen.

Mobiltömning del 3

2011-12-27T20:50:00.000+01:00

Min jobbmobil ( och numera enda mobil sen inbrottet) måste på reparation. Jag hör inget om inte headsetet är inkopplat. Det är ett evinnerligt trassel med sladden varje gång det ringer. Nåväl, mecket med att skicka iväg den uppvägs av se bilderna som kommer fram vid tömningen.
Så, här kommer ett gäng mer eller mindre intelligenta kodak moments från året som gått. Mest mindre.

Hrm... en skitkonstig installation, eller?

Min pappa rådissar min mamma med orden: Nej, jag har inte tid med dig, jag har hittat mig ett lammkött.

En orm som låg och solade sig alldeles intill vår Mulleplats, föranledde denna nya väskupphängartrend.

Hrm, man bör faktiskt kolla på symbolerna på kartongen. De är där av en anledning, lärde jag mig den hårda vägen...

Nej, jag blir inte impad av företag som säljer skate/inlinesskydd till barnen i rosa eller blått.

Ro i själen efter paddling.

Ja, ord är överflödiga.

Mätt

2011-12-25T15:58:00.001+01:00

Et toi?

Redan?

2011-12-24T11:20:00.000+01:00

Redan julafton? Har inte riktigt hängt med i svängarna här känner jag.
Julklapparna är packade i bilen, godiset är klart och ungefär där tar det stopp.
Har ingen koll på maten som ska packas, är inte duschad, Pillerill är inte heller duschad, vet inte vad jag/barnen ska ha på oss, skinkan är inte griljerad och sist men inte minst - huvudet är inte med.

Men vad gör väl det? Det är julafton för 17 (tomte)gubbar! Det är ju nu man ska ta dagen som den kommer, äta tills man nästan spricker, slappna av med familjen och absolut bara softa.
Så jag vägrar ta på mig stressen idag. Punkt.

Hoppas ni andra också får en helt underbar jul!

Säg hej!

2011-12-23T16:23:00.001+01:00

Säg hej till dagens nykomling.

Sigge blir nog namnet tror vi. Sötnosen själv är inte så inblandad i den diskussionen, han har fullt upp med att utforska sitt nya residens.

Update: Duktig kisse, har gjort både ettan och tvåan på lådan. Äter som en litet gotlandsruss och är dessutom så söt att resten av familjen har problem med koncentrationen.

Kvällsmat?!

2011-12-22T19:34:00.001+01:00

Va? Ska man fixa det med? Konstigt att det kan komma som en överraskning varje kväll.

Hej frysen.

Jodå

2011-12-21T19:28:00.000+01:00

Här är jag. Dock i en förkyld variant.

Skruttafis bröt just ihop en smula:
- Vi har ingen gran, inget pepparkakshus och vi kommer aldrig få julstämning här i huset!

Silverräven erbjöd henne att följa med till Maxi och handla så skulle hon nog få känna på julstämning.

Smart drag

2011-12-17T13:32:00.002+01:00

Köpte ett gäng med juklappar/födelsedagspresenter förra helgen och i veckan.
Nu har jag gömt undan alla utan att berätta vart för övriga familjen (i synnerhet för Silverräven).
Smart drag va? För nu har jag ingen aning om vart alla julkappar finns.
Så LindaLottaPusing, om du inte får nån födelsedagspresent i morgon, så är det inte för att jag inte gillar dig, utan för att jag har smittats av Silverrävens guldfiskminne...

Har även glömt bort om och i så fall vad jag köpt till några av syskonbarnen, så jag har ingen aning om hur många paket jag letar efter.

Åhhh, snälla hjärnan, kom tillbaka, allt är förlåtet!

Update: I am speechless! Hittade dom två mest försvunna. De låg ca 40cm från datorn.

Tack du ovetande!

2011-12-16T19:56:00.000+01:00

Fick indirekt beröm idag. Det var exakt vad jag behövde idag. Exakt. Jag riktar ett innerligt tack till den personen. Om han bara kunde ana hur mycket han höjde mig över skosulenivå.
Att så lite kan göra så mycket.

I övrigt går bilen bra, minsann.
Va f-n säger jag? Sist jag sa de orden, gick kamremmen av två timmar senare.

På tvären

2011-12-13T18:45:00.000+01:00

Just nu känns allt på tvären. Det är nåt projekt som absolut inte går åt det hållet jag hade velat. Det är beslut som måste tas, som liksom inte vill utkristallisera sig. Det är tanke och handling på kollisionskurs med varandra. Det är tvära kast mellan känslorna.

Men framför allt, så regnar det ju dessutom på tvären idag. Min kväll behöver innehålla ett antal rundor ut till förrådet. Aldrig har det väl känts så långt ut dit som idag.

Som ett Toy

2011-12-11T18:08:00.000+01:00

Seg, segare, Nipe.

Helt urlakad idag. Det enda jag vill är fika och slappa.

Har några saker jag måste förbereda inför veckan som kommer, men jag tyar inte riktigt.

Vad gör ni då?

Favoriten

2011-12-08T21:43:00.000+01:00

Skruttafis älskar att berätta roliga historier, ställa gåtor och trolla.
Favoriten som alltid får mig att dra på munnen, oavsett humör, är denna:

Två sandkorn var ute och gick i öknen. Plötsligt stannar den ena, grabbar tag i den andra och viskar:
- Du, jag tror vi är omringade.

Nåt att klura på

2011-12-07T18:20:00.000+01:00

Läser en krönika av Anna Laestadius Larsson, där hon skriver om vad Annika Norlin (Säkert) sagt i intervju:
"Om något bär emot ställer hon sig frågan: Är det för att du inte tycker att det är kul, eller för att du inte vågar? Är svaret att hon inte törs tvingar hon sig själv att göra det. "

Vill jag inte för att jag inte tycker det är kul, eller för att jag inte vågar? Oj. Den satt där den skulle.

Tråkigaste hushållsarbetet?

2011-12-06T17:55:00.000+01:00

Tömma diskmaskinen i all ära, men tar inte följande ändå priset som den tråkigaste hushållssysslan:
Lägga in rena lakan och handdukar i skåpen?

Vilket tycker Du är tråkigast?

Så här i juletid

2011-12-05T21:30:00.000+01:00

I leksaksaffären igår spanade jag in deras pussel. Kunde inte låta bli, utan kom givetvis till kassan med ett tusenbitars under armen.
Silverräven blängde surt på mig och sa:
- Skulle det där vara nödvändigt?
- Ja?
- Så här innan jul? (underförstått att han hade tänkt köpa ett till mig i juklapp)
- Ja?

Jag ser fortfarande inte problemet? Så vitt jag vet finns det ingen övre gräns på hur många pussel en ~~flicka~~ kvinna får äga. Så vari ligger problemet?

samma regel gäller även vid skor, n'est-ce pas?

Chockartat

2011-12-04T19:33:00.001+01:00

Familjen Nipe slog världen med häpnad - klev upp 06.10 en söndag.
Orsaken var Skruttafis första fotbollscup.

Inte nog med att vi klev upp före ottan, Nipe herself chockade genom att helt frivilligt kolla på fotboll, det är inte ofta det händer.

Men allra mest chockade nog Skruttafis. Hon släppte in 5 mål, men räddade ungefär 25 stycken! På 13 minuter.

Dekorerat

2011-11-29T21:05:00.001+01:00

En del dekorerar sina adventsljusstakar med vitmossa och små svampar. Andra med ... kräm.

Ja det vete fan

2011-11-28T20:43:00.003+01:00

Den där månlandningen, som jag tvivlade på i förra veckan - tja, den är kanske inte helt omöjlig i alla fall. Hoppet lever om vi säger så, men tiden får utvisa.

I övrigt har jag idag inmundigat en kopp kaffe med mjölk, i rent medicinskt syfte faktiskt. Ett litet tillfälligt test bara, men TJENA vad gott! Åhhhhh....

När vi kom hem idag, en timme senare än vanligt, lyckades barnen hålla sams och Nipe herself ställde sig glatt vid spisen och lagade kokt kyckling med currysås.

Det finns med andra ord hopp!

Update: Nä, nu ska vi inte förhäva oss alltför mycket - vågfan skrattar fortfarande åt mig

Håll i

2011-11-27T13:54:00.001+01:00

Håll i hatten, vänner!

Bringa ordning i kaoset

2011-11-26T12:24:00.000+01:00

Kurs i Projektledning i veckan. Egentligen samma kurs som för sex år sen, men lite uppdaterad, så varför inte?
Jag säger bara Work Breakdown Structure! Min grej liksom. Bringa ordning och ge struktur i kaoset, lite som att pussla.
Det där borde man tillämpa lite mer på hemmaplan ibland tror jag.

Tusen

2011-11-26T11:40:00.003+01:00

Det tusende inlägget!
Då borde jag ju ha nåt vettigt att kläcka ur mig eller hur?
Men så är icke fallet. Idag är jag ganska tom i bollen faktiskt. Veckan har minst sagt varit intensiv och just nu sitter jag här i stormens öga och inväntar nästa veckas intensivitet.

Update: Å kaffesugen är jag så jag håller på att smälla av. Jag har inte druckit kaffe sen i början på juli, när ska abstinenshelvetet gå över egentligen?

Ingår i konceptet eller?

2011-11-25T18:39:00.000+01:00

Jag handlar inte särskilt ofta på City Gross. Det finns i den staden där jag jobar, men ligger inte på vägen hem, så det är bara ibland som jag stannar till där.

Men.
Varje gång jag är där, står det en hund bunden utanför och skäller. Ingår den i konceptet eller?

Solen, solen

2011-11-24T22:12:00.000+01:00

Solen tränger igenom molnen lite i alla fall, tack för det Televerket.

Några orosmoln försvann idag, pust. Eftermiddagen och kvällen artade sig betydligt trevligare än förväntat.
Än finns det moln kvar som hotar min månlandning.

Men som sagt, solen tränger igenom.
Snart är skitnovember slut, va gött.

Likt pannkakan...

2011-11-21T11:53:00.000+01:00

Platt fall liksom.
Förra måndagen kändes det som om allt var möjligt.
Idag är känslan den motsatta.
Min resa till månen, ja den tappar jag hopp om just nu. Mina förbaskade stressymptom fick jag tillbaka som ett brev på posten. I samma brev kom en förkylning som däckat mig totalt. Veckan som kommer är en sån där när krav och tid inte går hand i hand. Är ledig idag eftersom dagis är stängt. Tänkte göra nåt högst ovanligt och putsa lite fönster. Resultatet so far är en krossad glasljusstake och en prydnadssten som kilade fast sig i dammsugarröret när jag skulle dammsuga glassplitter. Vi kan lägga till att jag vaknade med ont i ryggen igen och när jag stapplade upp så begick jag misstaget att ställa mig på vågen.

SKITNOVEMBER!
Den enda glädjen i misären är att det tog ända fram till den 21e november innan jag fick det här brytet. Om en månad vänder det och blir ljusare igen, man får glädjas åt det lilla.

Nån som vill säga nåt uppiggande?

Jorden är platt som en pannkaka

2011-11-20T21:28:00.000+01:00

Vid den här tiden på året brukar vi vara på G för att åka till Kanarieöarna med bästa vännerna A & G och alla barnen.
Förra året åkte vi två gånger och i år renoverade vi och byggde ut, så det blev liksom pannkaka av alltihopa.
Ja, rent bokstavligt faktiskt. Vi sket i Emmabotte. Nej förlåt, det där var ett väldigt internt skämt.
Vi sket i den kanariska lockelsen och intog en pannkakstårta istället för att fira lite barn som fyllt år.

Inte så dumt det heller faktiskt.

Bästa sättet att ta sig till fikat är på

2011-11-19T12:11:00.001+01:00

Bästa sättet att ta sig till fikat är på stenmuren. Mullebarn gullebarn.

Reflektion

2011-11-18T11:56:00.000+01:00

Nu när det har kommit några månader mellan oss och det där inbrottet, börjar det hela klarna lite. Eller?
Då när det hände, var det liksom bara nåt vi tog oss igenom, precis som med allt annat som hänt senaste året. Vi har haft ett ganska tufft år. Eller nej, inte tufft, men allt har liksom bara kommit slag i slag och det har inte funnits tid till eftertanke och reflektion. Vi har likt robotar bara tagit oss genom allt, stort som smått. Semestern blev till en tvärbroms i tillvaron, vi flydde allt och beslutade oss för att bara vara. Det gick över över förväntan faktiskt. Det var välbehövligt, helt klart. Även om vädret minsann bjöd på svarta moln och oplanerade störtskurar, kunde vi låta bli att det kom oss inder skinnet.
Men så kom ett stort svart moln till, i form av inbrottet. Vi fällde upp våra paraplyer igen och tillät det inte förstöra vår idyll.
Så långt allt gott.
Nu då? Hur är status nu då, har det kommit ifatt oss eller inte? Har det klarnat?
Nu när all pappersexercis förmodligen är klar, larmet installerat och minnena bleknat. Vad bär vi med oss i ryggsäcken efter detta?
Är jag räddare nu än innan? Äcklas jag av tanken på att nån rotat bland mina saker? Har vi verkligen fått med allt på listorna eller har vi glömt bort saker vi en gång ägde som nån annan nu tycker sig ha rätt att äga istället? Har vi ersatt det som försvann, både i själen och rent materiellt?

Ja, jag är lite räddare nu, fast på ett annat sätt. Innan var jag mer irrationellt rädd för att nån skulle finnas ute i mörkret mellan garaget och huset. Nu är jag mer rädd för bilar som kör sakta utanför, för personer som visar konstigt intresse. Mer rädd för att sätta ut saker på Blocket, för jag vet att det är en risk att lämna ut telefonnummer och låta folk komma hem till mig för att köpa nåt och då också få chansen att "kolla av". Låter det nojigt? Nej, inte alls, vi hade faktiskt några misstänkta personer här bara någon månad innan inbrotter, som ställde märkliga frågor och som polisen sen kollade upp. De var oskyldiga i detta, men de var inte på något vis okända för polisen.
Innan var jag bara rädd för inbrott när vi åkte på semester. Nu vet jag, efter samtal med polisen, att största risken faktiskt är efter skymning, strax innan man kommer hem från jobbet. Självklart har vi numera larm, men det var bestämt sen innan också, vi skulle bara invänta att renoveringen var klar.
Är jag äcklad då? Den frågan får jag varje gång inbrottet återberättas för nån som inte hört talas om det. Men nej, det rör mig faktiskt inte så mycket. Kanske för att tjuvarna inte röjde runt så mycket, de hade inte slängt runt kläder, eller vält ut köksskåp, utan "skött det snyggt" om man nu kan säga så.

Visst kröp det lite i skinnet när jag skulle städa iordning i smyckeslådan, för där hade de tagit mest och dessutom brutit upp en del småaskar. Men mitt hem är fortfarande mitt.
Men sakerna då? Hur har det gått med allt som försvann? Tja, inte så bra.
Vi har faktiskt inte fått tillbaka nåt än, eller ersatt något än. Försäkringsärenden är inte nåt som går med blixtens hastighet och vi känner ingen större brådska heller. Jo, min lilla surfdator hade jag gärna ersatt, men tiden har inte funnits att hitta en ersättare.
Fick vi med allt som försvann på listorna till polis och försäkringsbolag?
Ja, vi trodde det, tills igår kväll. Eftersom jag tog nya hål i öronen, började jag fundera på vilka örhängen jag äger. Då kom jag på ytterligare ett par som jag tydligen inte är ägare till längre.

Jaha, vad ville jag ha sagt med detta? Inte mycket egentligen, det var väl mest min egna reflektion över det som hänt.

Men om jag ska komma med några "goda råd" så är det väl följande:

Fotografera av alla värdesaker och skriv en lista med inköpsår, ungefärligt pris etc. Det hjälper väldigt mycket när det ska värderas till dagens värde.
Förvara inga pengar hemma, försäkringen täcker bara några ynka tusenlappar. Det gäller samtliga kontanter, även spargrisar, småpengarhögen och födelsedagspengar - allt.
Spara inte foton i mobilen och bärbara datorn. Ladda över till extern hårddisk med jämna mellanrum och förvara inte den externa hårddisken på samma ställe.

Redan fast

2011-11-17T22:09:00.003+01:00

Köpte en burk pepparkakor i helgen. Nu är den slut. Vi är redan fast i julmust- och pepparkaksträsket.

Hm.

Mosig

2011-11-16T19:50:00.000+01:00

Jobbig dag på jobbet. Grävde lite i ett problem och det bara växte. Sluta gräva eller gräva tills problemet finner en lösning, det är frågan.

Åkte lite hit och lite dit för att hämta barn och lämna till barnvakt pga logistikproblem i familjen i kombination med en mobilkalender med grava samarbetsproblem.

Kommer in till massören och inser att "oj, vad jag behöver detta just nu".

90 minuter senare kommer jag ut totalt manglad i kroppen också, inte bara i huvudet alltså.
Gott så, då är man ju mosig jämns över.

Nu te och choklad i soffan, nån som tror att jag inte somnar där eller?

Modiga flickor

2011-11-14T19:56:00.000+01:00

En fotbollsintresserad och en som söker lite mer glamour i vardagen. Gissa vems öra som är vems?

Vissa saker är svårare än andra, tydligen

2011-11-12T19:27:00.001+01:00

Nu kliver vi rakt in i ett stort i-landsproblem i det Nipeska hemmet.
Mattor.
Sen barnen kom har vi knappt nyttjat mattor, ja ni förstår ju säkert varför.
Nu när det inte strösslas lika mycket mat och dryck på golvet under köks- och soffbord, funderar vi på att köpa några snygga mattor.
Vi har två problem.
1. Mattor är ju så dyrt. Eller rättare sagt, min uppfattning om vad en matta borde kosta, stämmer inte alls ihop med vad mattor de facto kostar. Har samma problem med skor, men det är ju en helt annan historia.
Jag tycker att man ska kunna köpa mattor lite efter humör, kunna byta det ungefär som man byter gardiner, lite när man tröttnar. Det funkar ju inte så bra, när en matta kostar så hutlöst mycket pengar.
2. Det är så svårt att hitta en matta som vi (läs: jag) gillar. Tycker jag den är snygg, ja då är det ju självklart den dyraste i affären. Fast oftast är det faktiskt så, att jag hittar efter mycket om och men en matta jag kanske kan tänka mig att gilla, men den är inte perfekt. Efter mycket vånda i butiken kommer vi överens om att vi nog ska satsa på denna mattan, även om jag inte gillar den fullt ut. Men sen faller allt när vi kollar på prislappen. Om jag ska köpa en matta för flera tusen, ja då kan den ju liksom inte vara "nästan bra, eller?

Vad saknar ni för nåt i ert hem ni aldrig lyckas hitta?

Run Forrest, run!

2011-11-11T21:57:00.000+01:00

Blippade runt med fjärren och såg sista tjugo på Forrest Gump.
Åååååååååh.

Jag får nog fila på ett helt inlägg om den filmen, det är tydligt.

Tränarassistans

2011-11-10T21:28:00.001+01:00

Idag fick Pillerill följa med på min träning med bästaste tränaren. Pillerill hade ingen som helst lust att vara i barnpassningen, eftersom det var första gången som han var med på detta gymmet.
Jag installerade Pillerillen bakom en pelare och fiskade upp hans Nintendo DS ur ryggan.
Hur länge höll det tror ni? Efter en minut hör man:
- Mamma, VAD gör du?
- Mamma, varför gör du så?
- Mamma, är det jobbigt?

Sen tyst i tre minuter.
Sen kommer det som jag väntade på:
-Mamma, jag måste kissa.

Nåväl, sen spelade han lite Nintendo igen och jag svingade kettlebells och gjorde armhävningar och drag mm så det stor härliga till. Ungefär lagom till jag började krokna, spände Pillerill ögonen i tränaren och frågade:
- När ska du göra nåt då?

Inte lätt att ta i när man både är trött och fnissig.
Därefter tyckte Pillerill att han minsann skulle visa oss att han också kunde träna. Pillerill in action på en step-bräda, ja jisses. Koncentrationen kanske inte var på topp idag, men jag får skylla på tränarassistenten.

Och sist men inte minst:
Hej, träningsvärk!

Tre

2011-11-08T19:42:00.001+01:00

Goda ting äro tre:
Råmjölkspannkaka (kalvdans)
Rårörda lingon från småländska skogar
Arveporslinet från mormor

Vad gör jag för fel?

2011-11-07T19:26:00.002+01:00

Äter soppa. Bränner mig på tungan. Varje gång.

Sommarminnen

2011-11-05T18:35:00.002+01:00

Inte för att jag går runt och fryser än i år, men minnena från i somras värmer ändå.

Med finaste Skruttafis

Syskonkärlek

Vi löser världsproblem i kuvösen

Hemma i trädgården

Kvällsfika som nästan blev nattfika. En av sommarens varmaste kvällar.

Ingen bra kombo

2011-11-05T14:12:00.000+01:00

Träningsvärk i de stora muskelgrupperna är ingen bra kombination med trädgårdsarbete.
Det är väldigt långt ner till löven idag.

Ren flax

2011-11-04T17:48:00.001+01:00

Innan träningen skulle jag bara måla första vita lagret på våra lister i köket, för att Silverräven ska kunna tapetsera klart. Ja, jag vet att vi började använda köket i maj, men nåt måste man ju spara till senare eller hur?
Nåväl, tog en pall, en full enlitersburk och en pensel och började måla. Klev upp på pallen, vände mig om och började måla.
När jag sen nångra minuter senare skulle kliva ner, glömde jag bort att jag vänt mig om på pallen. Backade ner och trodde att jag skulle kliva på pallens trappsteg. Synd bara att det trappsteget var på andra sidan pallen.
Rasade med ryggen före mot golvet, med den fulla målarburken i ena handen och penseln i den andra. I full fart ner mot den i förra veckan inköpta mattan och det nya parkettgolvet.

Hur det gick till vet jag inte, men jag dråsade i mattan och lyckades i fallet ställa målarburken på mattan, utan att en enda droppe for ut!
Den andra armen slog i bänkskivan och där kladdade jag ner skivan med penseln. Därefter tappade jag den och den landade på mattan. Ont i stortån och armen, men jag blev ompysslad av de stackars förskräckta barnen som kom rusande.
Är tacksam att vi målar med vattenbaserat, för mattan och bänkskivan tvättades rena utan problem.
Men tänk om jag vält ut hela målarburken? En liter vitfärg som flödat ut över mattan, parketten och in under kyl/frys, det hade inte varit riktigt lika snabbstädat.

Så, ska jag gå och köpa en lott - eller är dagens flax redan förbrukad?

Undrar hur det blir imorgon?

2011-11-04T16:11:00.000+01:00

Tränade idag, med bästaste tränaren.
Andra gången sen min nystart, har haft ett uppehåll från denna träningen sen i juni.
Oj. Jag darrar som ett asplöv och låren och axlarna samarbetar inte.

Undrar hur det här kommer vara i morgon?
Eller i övermorgon?

(men satan i gatan vad roligt det var!)

Oh, you're so busted

2011-11-03T18:36:00.001+01:00

Maken och barnen var hemma på eftermiddagen idag, medan hustrun jobbade och drog in till brödfödan.
Smulor misstänkt likt små delar av Delicato-bollar hittades fastkletade på tidningen.
Nåt säger hustrun att när katten är borta dansar råttorna på bordet i det här huset.

Så mycket sämre?

2011-10-30T13:26:00.000+01:00

Efter att slösurfat runt på allsköns bloggar, inser jag att dagens trend är att kommentera Så mycket bättre.
Det tittade inte jag på igår. Inte förra säsongen heller. Nåt litet klipp från nåt avsnitt har jag sett på SVT Play, men inte ett helt avsnitt.
Det är konstigt det där med TV. Vilket mode det går i vilka program man ska gilla. Jag gillar faktiskt varken Så mycket bättre (även om jag kan inse att jag kanske inte ska uttala mig med avseende på min låga tittarfrekvens), eller Halv åtta hos mig. Det sistnämnda programmet tycker jag förstörs av den alldeles för ironiskt och mot deltagarna nedsättande speakerrösten. Programidén som sådan är ju rejält underhållande, men varför envisas med att hålla sig kvar i förnedringsTVfacket?
Så mycket bättre har också en rolig programidé, men det är för upphaussat och känns alldeles för manusstyrt och konstlat med motiveringen att måste bli "bra TV", vad det nu är?

Kan nån förklara dessa programs storhet för mig, för jag har uppenbarligen missat nåt?

Nån hyfs kan man väl begära, eller?

2011-10-30T11:40:00.001+01:00

Löven faller från de över hundra träden på tomten. Vad är det för fel på ordning, struktur och rutiner undrar den lilla lilla ägarinnan lite stilla när hon blickar ut över ägorna.
Några enkla små regler kunde man väl åtminstone kunna följa kan tyckas.

1. Ramla ner samtidigt era lymlar. Vad är det för vits att ena släpper bladen i september när den andra lönnen tänker vänta till november?
2. Vad är det för fel på att släppa ner löven i snygga rader alternativt högar? Varför envisas med att släppa dom lite där man tycker, spritt över hela tomten? Det där är lite som barnen och maken jobbar inne i huset, bara släpp sakerna där man står.
3. Det är inget som hindrar från att släppa löven i grannens trädgård istället, de har ju så lite träd, de kan behöva lite löv.

Ok, då säger vi så då?

Ingen ro ingen vila

2011-10-29T13:10:00.001+02:00

Svärmor kommer snart. Huset ser ut som bomben slagit ner.

Fredag

2011-10-28T17:41:00.002+02:00

Känns ju inte helt fel faktiskt.

Snart stundar besök på Maxi.
Skön känsla borta.

Gör det själv

2011-10-26T18:20:00.000+02:00

Gör det själv-trenden har slagit igenom på många håll. Men varför kan då inte min köttfärs i kylen haka på den trenden och sno ihop sig själv till färdiga morotsbiffar? Va?

Orka

2011-10-25T19:29:00.000+02:00

Vi pustar ut

2011-10-23T13:11:00.000+02:00

Igår hade vi barnkalas.
Idag pustar vi ut.

(å äter pizza som blev över på längden å tvären)

And she strikes again

2011-10-20T20:28:00.002+02:00

För några år sen insåg jag att jag missat nåt. Nu har det hänt igen. På vår eminenta kräftfest skapade vi under kvällen en grym spellista på Spotify. Alla fick komma med förslag på låtar och listan fylldes på med alla möjliga och omöjliga gamla nostalgitrippar. En hel del nytt fick även plats och det var där och då jag insåg att missat Hoffmaestro. Eller missat är inte rätta ordet, jag hade ju hört namnet många gånger men liksom inte brytt mig om att lyssna på om det var nåt för mig. Stort misstag. Inser ni hur mycket jag har att ta igen nu?

Teknikutbildad 39-taggare i all ära, men att länka till en spellista på Spotify, det övergår tydligen mitt förstånd. Nån som vill upplysa tant?

Ett kärt återseende

2011-10-18T21:37:00.000+02:00

Tänk vad det är lustigt egentligen. Det som gjorde mig mest ont att bli av med vid inbrottet, det var det i särklass billigaste.
Ett par gamla vänner till mina föräldrar gör smycken i tenn. Våra familjer umgicks på 70-talet och en bit in på 80-talet, sen flyttade de och umgänget rann ut i sanden.
Nångång 1994 eller 1995 stötte jag av en slump på deras son i Nordstan Göteborg, där han stod i ett marknadsstånd och sålde. Jag köpte ett halssmycke i förgyllt tenn som jag sen bar väldigt ofta. En avgjutning av snäckor som såg ut som en ängel. Det hängde i en ganska lång kedja så jag satt ofta med det i handen och fingrade på det, som om det vore ett radband eller nåt. Efter några år blev det skavt och jag la det i ett kuvert med andra söndriga smycken, i väntan på ork/lust/pengar att lämna in det för lagning.
Det kuvertet försvann ju sen givetvis i inbrottet tillsammans med allt annat av värde.
Jag kontaktade de gamla vännerna för att få en prisuppgift på smycket, för försäkringsärendets skull. Gissa lyckan när de meddelar att de fortfarande tillverkar det!

Idag kom det på posten och nu hänger det runt halsen igen i tryggt förvar.

Nipes nostalgi - del 12

2011-10-15T22:15:00.001+02:00

Eterna.
Kommer ni ihåg den müslin?
Åååååååh.

Alltså, egentligen räcker det för mig att skriva så. Om jag bara hade ett ord för att beskriva det goda i min barndom så skulle jag nog välja ordet Eterna.
Eterna med aprikosmarmelad och mjölk...

Den tillverkas inte längre. Lite tur är väl det eftersom jag inser efter att ha googlat på det och hittat innehållsförteckningen. På tok för sött och på tok för mycket laktos för den här soon-to-be 40.
Men då, på 80-talet var den helt i min smak. Okej, mamma - nu när jag tänker efter kan jag hålla med dig om att den var ganska dammig. Det var inte läge för en oförsiktig utandning när man åt den om vi säger så.

Späckad vecka

2011-10-13T22:01:00.002+02:00

1 naprapatbesök
1 läkarbesök
1 linskoll hos optikern
1 tandläkarbesök
egentligen skulle det varit ett besök hos frisören också, men hon hade brutit foten.

Bissi, bissi.

Ibland så

2011-10-11T22:12:00.000+02:00

Idag tog jag tag i i två problem. Det första var egentligen inte mitt problem utan mitt barns. Jag svalde min blyghet och gjorde en lite jobbig sak för att barnet behövde en mamma som förde talan istället. Det var faktiskt inte så farligt när jag väl gjorde det, det var nog bara den där förbaskade blygheten som trodde det skulle vara det.
Det andra problemet jag tog tag i, ja det är lite av en flerstegsraket. Nu har jag startat det hela i alla fall, sen får vi se hur det artar sig. Kanske kommer raketen att krascha strax efter start, kanske hamnar den helt galet - men allra helst hoppas jag att den landar på månen.

Åh, vad härligt kryptiskt jag uttrycker mig. Eller inte alls härligt kanske, bara enerverande. Tala ur skägget, kvinna! I sinom tid, i sinom tid.

I nätet

2011-10-10T22:08:00.001+02:00

Likt spindeln just nu, på två olika sätt.
Spinner nät för framtida erövringar (hopefully).
Försöker förtvivlat ha koll på allt runt omkring.

Inte lätt att vara spindeln i nätet i alla lägen.
Fast det där med kollen på allt börjar jag nog så sakteliga inse att jag inte mäktar med.

Vilket år som helst

2011-10-09T14:03:00.000+02:00

Vissa saker är svåra att få gjorda eller hur? Alla som renoverat hus eller lägenhet har nog en eller annan list på sitt samvete. Hos oss saknas självklart också lister, men vi har nog mer problem med tavlorna.
Igår satte vi upp våra tavlor igen, från lite olika renoveringsprojekt. I sovrummet, som vi gjorde om precis innan Pillerill föddes, där har tavlorna stått på golvet sen dess. Just det ja, Pillerill fyller snart fem.

Jodå

2011-10-08T17:21:00.000+02:00

Än är det krut i gumman.
Fortfarande en rygg som inte samarbetar med mig fullt ut, men vi förhandlar om det.
Det blir ingen hårdträning på ett tag och alla projekt i huset/trädgården som inkluderar lyft och konstiga vinklar är uteslutna än så länge.

Nu ska det lagas äppelpaj.

Två lägen

2011-10-05T15:07:00.000+02:00

Jahapp, det är ju två lägen som gäller, ligga eller stå.
Att stå är man inte så van vid märker jag. Men trägen vinner, jag tänker då fasen inte sätta mig när jag vet att det bara förvärrar det hela.
Nytt besök hos naprapaten ( min hjälte) i morgon. Gårdagens knäckeri fick min snedseglande kropp att bli rak igen i alla fall även om det fortfarande inte funkar fullt ut.

Aj

2011-10-04T12:46:00.002+02:00

Stå eller ligga är ordern.
Kul värre.

Golvad

2011-10-03T13:46:00.000+02:00

Som extra bonus till min förkylning så sa det "kabrak" i ryggen när jag skulle tvätta högra foten i duschen i lördags. Jag hörde verkligen ljudet. Det gjorde inte så värst ont först, men sen... Ytterligare lite senare (igår kväll) gjorde det så ont att jag varken kunde stå, sitta eller gå. Bara gråta.
Så det blev till att sjukskriva mig idag med och leta fram numret till naprapaten.
Very funny.

Det är nåt visst

2011-10-01T17:41:00.000+02:00

Skogen idag. Inte på topp, varken i kropp eller knopp. Sannerligen inte det, nej.
Men skogen.... det är nåt visst med den. Vilken effekt den har på mig. Det går inte beskriva.
Lugnet. Om det bara kunde stanna kvar.

Just another day in the sofa

2011-09-30T21:12:00.000+02:00

Jahapp, nu har jag slut på tjejiga romantiska komedier. Nu får jag snart gå på Video on demand-utbudet. Eller bli friskare. Röstar på det sistnämnda.

Skruttafis gick på kalas och kom hem som en trasa. Vill man kan man steka ett ägg på den gräbbans panna. Hörru Silverräven, det är nog lika bra att du ställer in dig på att få överta sjukstafettpinnen om några dagar, det är bara du kvar nu.

Å ni andra då? Mår ni bra?

Pömsig i Blekinge

2011-09-29T19:39:00.000+02:00

Vabberiet blev utbytt mot egen däckning i soffan. Jag försökte verkligen hålla mig vaken genom nåt av de otaliga "gör om, byt liv, byt hus, byt det mesta-programmen". Men ack nej - allt jag såg var insidan på mina egna ögonlock.

Där fick jag

2011-09-28T10:42:00.000+02:00

Vabbade igår för Pillerill hade feber. Lite snorig på morgonen, så jag trodde det skulle bryta ut en förkylning på honom. Det gjorde det inatt, men inte på honom utan på mig. Tack för den liksom.

Så nu vabbar jag för en kanonpigg Pillerill, som dagen till ära är feberfri. Själv är jag inte riktigt lika kaxig och har verkligen ingen lust att spela hockespel, äggspel, leka med frukosten, tävla vid frukosten, prata konstant och svara på miljoner frågor.

Nämen kan ni gissa?

2011-09-27T21:19:00.002+02:00

Jag orienterade lite idag. Och gissa vad jag hittade?

Jodå.

En Stockholmsresa senare

2011-09-26T22:26:00.000+02:00

Okej. Jag bor i en avkrok. Här är diplomatiskt sagt ett ganska litet utbud av affärer. Kulturutbudet det dignar inte heller. Restaurangerna står inte i kö om vi säger så.

Men.
Här är behagligt lite folk.

Nejdå, missförstå mig inte nu. Jag gillar storstan och jag avundas mycket av det livet ibland. Däremot kan man inte bortse från faktumet att jag i grund och botten är en bonnatös.

40 min innan allt öppnar. Det har väl al

2011-09-24T11:30:00.000+02:00

40 min innan allt öppnar. Det har väl aldrig hänt förr?

Revival

2011-09-22T22:50:00.000+02:00

I helgen lämnar vi huset och barnen åt morföräldrarna och drar på revival-helg.
Med goda vännerna A och G ska vi ta en roadtrip till Stockholm och Lidingöloppet, som vi gjorde innan vi begav oss in i småbarnsåren.
Ja, kanske helst inte precis som vi gjorde då, denna gången känns det lätt onödigt att bilen ska paja vid första fikastoppet. Inte heller behöver vi gå vilse i Ropsten, med klockan obönhörligt tickande mot start på loppet.
Men allt det där andra får gärna vara som förr; de goa skratten, den goda mat och det fria pratutrymmet.
Medan de andra ta hand om Lidingö, siktar jag på hård brutal shopping och soft poolhäng på hotellet. Mitt anteckningsblock och jag ska ta ett rejält tag i de virvlande tankarna.

Vart?

2011-09-21T17:40:00.002+02:00

Alla dessa tankar.
Vart ska jag göra av dom?

Jag skulle kunna

2011-09-19T21:31:00.000+02:00

Idag skulle jag kunna sätta mig här och skriva ytterligare ett inlägg som handlar om orientering. Jag skulle kunna berätta om att vi var på ungdomsträningen och att jag där sprang en egen bana. Skulle helt ohejdat kunna berätta om att jag letade kontroller uppe i taggbuskarna runt stadens gamla fina vattentorn. Jag skulle även kunna berätta om när jag skulle ta mig ner för en rejält hal brant och där gjorde en split med benen som rejält överskred mina bens maximala spridningsvinkel.
Som avrundning på det hela skulle jag också kunna nämna att det var en underbar kväll som bjöd på en fantastisk solnedgång över staden som låg nedanför. Allra sist skulle jag kunna meddela att jag faktiskt inte hittade en endaste svamp.
Men jag gör nog inte det. Jag vill ju inte tråka ut er.