onsdag 8 juli 2009

Skatter i skogen

Säga vad man vill om geocaching, men utan den hade vi aldrig fått för oss att svänga av allfartvägen där på väg mellan ärende A och B.
Och hade vi inte svängt av allfartsvägen, hade vi aldrig hittat den underbart fina badplatsen.
Och hade vi inte hittat den underbart fina badplatsen, ja då hade vi absolut aldrig hittat ett verkligt smultronställe. Så många smultron har jag aldrig sett på ett och samma ställe!
Det är inte var dag man äter smultron tills man inte orkar mera.

Tänk vilken ynnest att kunna plocka smultron på strå med sina barn, precis som jag själv gjorde som barn med mina föräldrar...

6 kommentarer:

Mamma J sa...

Mmmm, det är sånt där som skapar sommarminnen i barnasinnen...

Miafia sa...

Åhhh snacka om nostaligtripp...tack!

knaprig kaka sa...

Det är grymt bra att lämna de stora stråken ibland. Höjer kvaliteten på alla vis.

Nipe sa...

MammaJ: Ja, stackars barn, nu har vi lärt dem att smultron kan man plocka litervis av ;-)
Miafia: Ja, det där med smultron på strå, det väcker otroliga sommarminnen från förr!
Knaprig kaka: Man borde bara göra det oftare! Men vi har börjat lära oss, just med hjälp av skattletningen.

Katinka sa...

Ja, det förstår jag verkligen att det är. Smultron på grässtrå är oslagbart! Vill också ha!

Malin sa...

Mmmmmm, så gott för både kropp och själ.