söndag 28 februari 2016

Tårta och oro i kombination

Vi firade min systerdotter idag. Fina stora lilla E fyllde elva. Flygande Jakob, tårta och familjestund.
En fin dag med många skratt och härligt sällskap.

Men också en oro så stark, så stark. En person som har en stor plats i våra hjärtan finns i våra tankar just nu. Allt annat står på paus.

torsdag 25 februari 2016

Det där med att tacka ja

Så, jag drog i handbromsen.
Jag satsar starkt på att andas lite mer. På att fokusera på att sovra lite. Det är ytterst nödvändigt.


Och så ikväll, tackar jag ja till en grej. En grej som stressar mig redan och som har en ganska snar deadline.

Men.
Alltså, det här, det fyller mig också med glädje, förtjusning och pirr i magen.
Har fått i uppdrag att skriva en artikel, mer än så kan jag inte säga.
Den ska handla om mig själv. Ojdå. Kanske inte så svårt, jag gillar att pladdra om mig själv och skriver ju här, men ändå. Den här storyn behöver vara välskriven. Den behöver avvägning mellan sött och salt. Spännande.

Så, jag börjar starkt med att fortsätta tacka ja, i alla fall till detta.


måndag 22 februari 2016

Vilsamt

Chillar idag. Tittar genom bildbanken och drömmer om sena sommarkvällar. Ni vet, när luften är så där härligt ljummen efter en het dag. När allt får ett härligt ljus precis innan det blir mörkt.
Bilderna är från Danmark 2010.

söndag 21 februari 2016

In i kaklet

Här är lite segt. Eller nej, mycket segt faktiskt.

Tog nog det hela lite för långt in i kaklet. För mycket på för många fronter och sen dålig vila på det.Man tror man lär sig av livet, men nej, uppenbarligen inte. Jag vill för mycket. Vill inte missa nåt, vill inte säga nej, vill få resultat alldeles för fort.
På fritiden, alldeles för mycket som jag tar på mig. Jag kanske inte rent konkret GÖR så mycket, men det tänks desto mer. Tar för mycket ansvar för alldeles för många saker. På jobbet är det lite bättre, där har jag lärt mig säga nej, men vissa saker går inte undvika ändå. Vissa grunder går inte rubba.
På träningsfronten är det lätt att dras med och göra sånt min kropp inte riktigt orkar.
Sen för lite sömn i kombination med för mycket dålig sömn.
Backa, backa, BACKA för h-lvete!

Nu, en förkylning jag kunde räknat ut med rumpan, typ.
Suck.
Här är inte mycket pepp just nu.

tisdag 16 februari 2016

Vad-listan

Den här listan har florerat runt på diverse bloggar och jag blev lite sugen. Häng med!

Vad stressar dig? Det mesta, verkar det som. Stresståligheten är låg och har varit i några år nu, men jag jobbar på det. Att alltid ha en tid att förhålla mig till (hämta/lämna, arbetstider mm) stressar mig oerhört. Att inte kunna göra det jag gör tills det är färdigt, utan alltid måste ha en blick på klockan. D
Vad ska du göra ikväll? Först gymmet, sen mat! Lägga in en maskin tvätt och jobba undan lite föreningsgrejer som jag skjutit upp ett tag.
Vad är svårt? Att få vissa saker gjorda, uppenbarligen (se raden ovan). Att crawla tycker jag är svårt och att få till den där rehabträningen min rygg skulle må bra av. Just den där crawlingen.. jag gick en kurs för några år sen och trodde naivt att jag liksom bara skulle lära mig, men ack nej. Sen har jag svårt att inse när good is enough, jag vill gärna göra saker så optimerat som det går, vilket gör att jag har svårt att bli klar ibland.
Vad är lätt? Att skjuta upp, hehe. Nä, men jag tycker det är lätt att orientera (oftast). Har lätt för att läsa av naturen och se kopplingen karta/natur. Sen är det lätt att pussla också.
Vad blir det för middag idag? Idag blev det kycklingklubba, ris och bea-sås. Lyxade till det med avocado-bananglass efteråt.
Vad vill du göra mer? Träna! Jag känner mig hindrad både i tid och styrka. Jag vill springa/vandra/cykla långt. Just nu hindrar min rygg (och några extrakilon) mig från att träna exakt som jag vill. Sen vill jag göra mera vintersaker, som att åka skidor på både längden och tvären men jag bor i fel ände av landet, helt klart. Jag vill upptäcka mer av vårt lands underbara natur.
Vad går du igång på? Ordvitsar, kartor, pussel och upptäcksfärder.
Vad gråter du av? Ilska, rädsla och oro, för stort och smått.
Vad gjorde dig arg senast? Riktigt jäkla skitarg senast var när någon/några gav mig kritik i efterhand och tyckte jag skulle gjort på ett annat sätt än det jag fick order om först. Sånt tål jag inte. Har nog överlag svårt att ta kritik av olika anledningar, men just det där att inte få rätt förutsättningar från början och sen få kritik, usch.
Vad åt du senast? Avocado-bananglass (hemmagjord). Det var gott men såg ut som .... ja, det vill jag inte ens skriva.
Vad är fånigt? Jag tycker det är fånigt att följa trender rakt av utan nån som helst eftertanke.
Vad är gott? Mycket! Avocado. Skaldjur. Choklad. Messmör. Visseltoftatårta. Sommarsoppa (nypärevälling, sug på det ordet ni!).


Tackar till Sara, Jeanna och Jessica, där jag fått läsa era listor och hittat länkar till andra!

tisdag 9 februari 2016

Att riva sitt hår en smula

Jag är administratör på två hemsidor (orientering). Dessa ligger på Wordpress. Det är säkert hur bra som helst, men inte om man är van vid Blogger.
Blir smått galen!
Tänkte i min enfald att "jag har ju vanan inne, så hur svårt kan det vara?". Uppenbarligen hur svårt som helst. Bara att komma fram till en inloggningsruta är ju en hel vetenskap. Att få en överblick över mina två sidor det verkar ju en smula omöjligt, eller är det bara jag som inte fattar?

Jag river mitt hår och hoppas innerligt att jag kommer över den där tröskeln snart. Funderar allvarligt på att lägga över den här bloggen till Wordpress också, bara för då kan jag inte jämföra längre.
Men hur lägger man över en blogg från en plattform till en annan och får med allt gammalt? Vet inte ens om jag vågar tänka tanken fullt ut.

måndag 8 februari 2016

Vad man kan finna

En stor positiv bieffekt av att orientera, det är all natur man får se. Många små platser i vår ände av världen som vi aldrig fått se, om det inte varit för att vi börjat orientera.
Nån gång har vi till och med kört vilse på väg hem, vilket ju är en smula ironiskt egentligen.

Men man behöver inte ta sig så långt hemifrån för att få den där känslan att upptäcka nåt nytt. Det räcker ibland gott att bara se naturen vid en annan årstid.
För några veckor sen sprang Skuttfisan och hennes klubbkompisar en runda inte alls långt från vår klubbstuga. En del av skogen som inte är så ofta sprungen, eftersom det gränsar till militär mark. Här finns rejäla och mäktiga branter, som är svåra att ta sig upp eller ner för på sommaren.
Nu var branterna om än mäktigare, med vatten som runnit och blivit is.

På väg hem, övertalade Skruttafisan mig att köra dit, och jag var inte svårövertalad. Systemkameran i högsta hugg och rejäla skor på fötterna. En fin tur på tu man hand med många Kodak moments.



tisdag 2 februari 2016

Obanat är bäst

Att finna sin väg i obanad terräng...
Så härligt, så rogivande.