torsdag 27 april 2017

Bättre lycka nästa gång?

Nu har jag alldeles snart gett upp hoppet om det lilla krypinet.
Det var inte bara vi som ville köpa stället. På slutet var vi tre budgivare och priset drog iväg långt över vad vi (och mäklaren) trodde från början.
Vi var väl lite avvaktande i det hela, men de två andra var aggressiva och bjöd över varandra i en rasande takt. Det blev nästan dubbelt så dyrt till slut.

De som vann till slut, de skriver kontrakt i morgon. Vi hoppas in i det längsta att mirakel sker, men innerst inne vet vi ju att såna sällan inträffar.

Jag gillade verkligen läget. Ensamt högt läge med utsikt över åkrar. Ingen insyn från grannar och med cykelavstånd till det där havet som jag vill komma nära.

Så gick det med det alltså.

onsdag 26 april 2017

Snart helg

Jobbade idag trots att jag egentligen är ledig på onsdagar.
Det medför att jag är ledig på fredag istället och det i sin tur medför att imorgon kväll är det helg!
Sen hade jag missat att det var ledigt på måndag också. Tjohoo!

I helgen tänkte jag snickra en ny lövkompost. Sen vi har i ena hörnet av trädgården, den gav upp i en av stormarna i höstas/vintras. Väggarna bara la sig ner på marken.
Före- och efterbilder utlovas.

tisdag 25 april 2017

Mu

En tisdag utan psykbryt på jobbet, det får väl ändå anses som ett framsteg va?
På väg hem fick jag en trevlig överraskning. Kommunen hade ritat streck i gatan. Ett litet steg för mänskligheten kan tyckas men ett stort steg för oss som bor på gatan. 
Längst upp på gatan finns en industrilokal där det huserar en budfirma. Deras uppfart tillika lastningszon ligget i direkt anslutning till gatans asfalt. De glömmer rätt ofta att det är en gata där i kanten. En gata där det kör bilar och framförallt där det går och cyklar barn till skolan. Så sent som förra veckan höll jag på att krocka med en av de anställda. Han kom på vägen och svängde bara helt sonika vänster över vägbanan till deras uppfart utan att ens titta framför sig där jag kom körande.
Vi och grannarna har bett kommunen märka ut var tomtgränsen går, både för vår säkerhet men även för deras - vi boende genar ofta (oavsiktligt) över ena hörnan på deras område.
Kommunen har inte verkat ha nån större lust att hjälpa till med detta.
Men, plötsligt händer det!
Kossorna på bilden då? Nej, ingen som helst koppling till ovanstående. Tyckte bara de var ko-ola (hehe)  och vem kan motstå en bild på ko i motljus?

måndag 24 april 2017

Måndag igen

Ny vecka nya möjligheter, eller?
Är i alla fall i säng innan midnatt, det är ett steg i rätt riktning.
Nä. Idag rinner inte orden ur mig. Jag får sova på saken och återkomma. Tisdag låter så himla mer kreativ och trevlig än måndag.

söndag 23 april 2017

Jamen självklart!

Och vad hände i morse tror ni? Nån jäkel startar budgivning på det lilla krypinet. Nej, det var inte vi, tyvärr.
Ogillar starkt:
1. Att det måste gå så rasandes fort nu  för tiden med husköp. I synnerhet på en sommarstuga måste man få tid att göra de undersökningar man som köpare bör göra. Man tvingas att ta beslut och lägga bud innan man rimligtvis hunnit kolla upp med kommunen och lantmäteri om tomtgränser, exploateringsplaner, VA-planer och fan och hans moster. Att göra allt sånt innan en visning känns ju helknas, först måste man ju veta om man överhuvudtaget vill ha huset? Eller? Är jag bara en gnällkärring som inte vågar chansa med min privatekonomi?
2. Att det finns andra som också vill ha samma hus som jag. Att tvingas trissa upp priset på ett hus för att nån annan också vill ha det. Stick och gör nåt annat hörrni! Lämna mig och mitt objekt i fred. Ja, det är möjligt att de tänker exakt samma sak som jag gör. Men fy vad jobbigt det är att först fundera på om man vill titta på det, sen åka dit och bli förälskad men ändå fundera på det. Gå och fnula på idén och räkna pengar, tid och engagemang och sen komma fram till att ja, vi vill. Och då, då ska nån annan få för sig att hen ska köpa "mitt hus". Va fasen?! Ja, jag är nog en folkilsk egoist, men jag vill liksom själv vara den som bestämmer om huset som är till salu blir mitt eller inte.

Oh ja, jag skriver i affekt så ta mig lite med en nypa salt. En annan dag kanske jag ser nyktrare på det här. Jag kanske till och med har backat på vad jag känner för huset. Det är kanske för långt till havet därifrån trots allt? Jag kanske inte alls vill ha torrdass och framför allt och den viktigaste faktorn i det hela, vår bankkvinna kanske ser lite mer sansat på detta än vad jag(vi) gör? Det återstår att se.
Under tiden som jag ojar mig över detta, roar jag mig med att glädjas med Kari som precis har blivit husägare och som är i den där härliga fasen när nån annans hus transformeras om till sitt eget.

lördag 22 april 2017

Uppåt och vidare

Det går bra nu.
Nä.
Ont i huvudet igår och idag. Om jag rör mig.
Var ute och gick idag och minsta motlut känns som om bestiga en bergstopp. Ont i foten sen i torsdags.
Dags att ta sig uppåt. Men hur?

 I övrigt, för att lätta upp det lite, så har vi varit på expedition idag och vi har blivit lite förälskade. Inte bara i varandra, utan i ett litet krypin. Det spelar inte roll om det blir vårt (jo, det gör det ju såklart), men halva glädjen var liksom att vi båda två reagerade exakt likadant och nästan exakt samtidigt.
Så om jobbet mm just nu suger energi, så är det här med (i alla fall tanken på) Nipes Fastigheter nåt som verkligen piggar upp. 

fredag 21 april 2017

Äntligen fredag

Fyra arbetsdagar denna veckan och ändå var fredagen extremt efterlängtad. Ja jisses.
Nu ligger jag i soffan med en chipspåse i ena handen och mobilen i den andra. På tv är det nån Beck (hur uttjatad) och på bordet har jag ett nytt pussel. Silverräven sover bredvid mig och jag kan inte önska mer av kvällen.
Låt helgen bli lång och härlig för er allihop!

Nygamla vyer

Jagade lite kontroller ikväll. Ja, hur mycket man nu kan sägas jaga, när man går runt och dessutom tar lite foton under tiden.
I vilket fall som helst.  Vi var vid en liten sjö i ena änden av kommunen. Där har vi träningar lite titt och tätt, men det var nog ett år sen sist jag var där?
Där hade de avverkat en hel del, för inte då länge sen. Skogen söder om sjön var borta.
Så annorlunda man upplevde sjön helt plötsligt. Välbekant men ändå helt nytt.
En timme med mina egna tankar, det var behövligt. Sträckte nåt i fotleden som nu smärtar vid vissa rörelser, ytterst obehövligt.

onsdag 19 april 2017

Onsdag

Ja hörrni. Lite bättre idag kanske. Ny torktumlare installerad. Ny dator till barnen. Maken fixade restaurangmat till kvällsmat.
Klockan som jag letar efter med ljus och lykta, den är fortfarande borta. Risken finns att jag glömt den på tangentbordet på jobbet och att den där fått fötter. Det vore jäkligt surt i så fall. Det är ju begränsad tillgång till vår korridor så...

I övrigt känns det lite mer lättandat ikväll. Några saker som faktiskt gått lite bättre än förväntat.

Sharknado

Som den sämsta filmen som någonsin skapats... Så jäkla B känns det idag.
Jobbet. Nuff said.

Och sen då. Lagar kvällsmat och lyckas göra en sydstatssoppa helt oätlig. Tar fram nyinköpt bröd och det är mögligt!
Letar hela huset runt efter min klocka, men den är puts väck.
Och gissa... ja självklart är barnens dator paj. Igen. Det är tredje på kort tid som strulat.

måndag 17 april 2017

Bastusaknad

Jag är uppväxt med bastu. Vi bastade kanske inte jätteofta, bastun tjänstgjorde även som torkrum åt tvätten och som mörkrum. Men i alla fall några gånger om året bastade vi. Känslan att basta och sen rulla sig i nyfallen fluffig snö, hur grym är inte den?
Och ljudet av vatten som slängs på de varma stenarna...väldigt speciellt.
Vi har ingen bastu... och inget utrymme att bygga nån på heller. Jag saknar det ibland. I synnerhet såna här dagar som idag, när det är råkallt ute och jag fryser in i märgen. Då hade jag velat värma upp den och krypa upp på översta laven och känt värmen komma tillbaka.

söndag 16 april 2017

Den lille kissekatten

Okej, Sigge... Du må vara en rätt söt liten kissemiss.

Men...
Det är inte lätt att tycka om dig ibland. När du äter möss och får mask i tid och otid. Eller när du drar hem fästingar och släpper dom på olika ställen i huset. I synnerhet har jag lite svårt för faktumet att du ibland släpper dom i vår säng. Äckligt är ordet.
Men allra, allra svårast har jag för att tycka om dig, när du kryper in i torktumlaren (av alla ställen) och pissar. Jäkligt onödigt, hörru!

Ja men fatta, hörrni! Det luktade kattpiss i tvättstugan igår. Vi trodde att han hade kissat på golvet och att det började lukta så starkt för att jag drog igång golvvärmen. Vi tömde rummet och torkade golvet två gånger.
I morse tömde jag torktumlaren och när jag satte ner korgen med torr, ren tvätt på bänken framför mig kom en stark pust med kattpisslukt. Luktade på tvätten och fy fasen! Stack i huvudet i tumlaren och bingo!
Nu har vi lokaliserat vilka tvättar som torkat i tumlaren sen vi kom hem från Jylland och tvättat dom igen. Det hänger strumpor, lakan, handdukar och underkläder i hela vardagsrummet, tvättstugan och ute i den gamla tvättstugan. Jag hoppas att allt är omtvättat nu. Torktumlaren står i garaget. Katten, ja han verkar ha vett att skämmas lite för han har inte synts till på några timmar.

lördag 15 april 2017

Aprilväder

Jaha.
Aprilväder, minst sagt.
Tur jag inte hade hunnit plocka undan vinterskorna än.

fredag 14 april 2017

Oh my!

Vi avslutade vår road trip till Jylland med ett stopp i Ullared. Det var vi inte ensamma om.
Att fotografera av numret på kundvagnen, det känns liksom som att ta si shoppingtur på liiite för stort allvar. Idag var det mer av en nödvändighet.
Nej, jag tappade aldrig bort den, i alla fall inte så länge att jag behövde kolla fotot.

torsdag 13 april 2017

En stjärndag

Födelsedagen tillbringade vi på norra Jylland. Det var inte fy skam alls. Öppnade starkt med en piskeflödebolle med lakritssmak och en god kaffe.  Sen åkte vi till Hirtshals där vi gick på Nordsoe Oceanarium och kollade in en massa coola fiskar.
Efter några timmar åkte vi ut till havet och gick en mycket blåsig promenad. Jädrar i min lilla växellåda vad det blåste! Fikade fick vi göra på rejält behörigt avstånd från havet, även om vi hörde det.
Resten av kvällen chillade vi i huset vi hyrt. Danska sommarhus... Ojojoj vad jag närde min sommarstugelust.

onsdag 12 april 2017

För ganska länge sen

För några år sen var jag så här liten. Eller, för att vara krass  -  så är det ganska länge sen nu faktiskt.

Idag fyller jag 45 år! Helt obegripligt. Det är nog inte meningen att det ska vara greppbart heller, varför skulle det egentligen? Men det är konstigt det där att jag så tydligt minns när min mamma fyllde 45 och då var ju jag redan vuxen?

Jaja, jag fyller som sagt år. Jag firar inte så mycket, jag blev ju firad förra veckan med underbara människor, skönsång och presenter. Idag chillar jag. Kanske en liten utflykt med filt, kaffe i termos och lite fika? Så får det bli.
Ha en fin dag ni andra också!

tisdag 11 april 2017

Min eviga pilgrimsvandring

Folk pilgrimsvandrar i lite här och lite där. Jag ska inte sticka under stol med att jag är sugen på att göra nåt sånt nån gång. Inget jag kanske prioriterar just nu, även om det är lockande. Det finns många fler resor som lockar mer. Listan är lång.

Men, jag har en alldeles egen pilgrimsvandring jag gör titt som tätt, här hemma i huset.

Ni ser örhängena på bilden ovan. De har jag fått en gång av Silverräven. Otroligt sköna att ha i öronen. Mina öron är inte förtjust i att ha örhängen. Jäklar vad de trilskas och de är extremt kräsna på vilka örhängen som hänger där. Det är inte nickelallergi, för det spelar mindre roll  vilket material det är i. Jo, kanske, men det är verkligen ingen garanti att nickelfria örhängen ska funka.
Jag är i vilket fall som helst väldigt kär i de här örhängena. De var nog inte så dyra, de är från Pilgrim (ah, nu fattar ni kopplingen va?), men de var en present och jag tycker de är snygga och de är som sagt sköna att bära.

Men... de får fötter. De är ständigt på rymmen! Nu vet jag att Silverräven skyller på mig. Han hävdar att jag lägger de ifrån mig precis överallt och sen inte noterar var. Han har helt fel (I wish), men jag lägger dem inte alla överallt! Jag lägger dem ALLTID på ett säkert ställe. På ett ställe där ingen av misstag kan råka dammsuga upp dem, eller råka få med dem i soporna eller nåt sånt. Lägger jag dem i en ficka, har fickan dragkedja eller är väldigt djup. Läggs de i en skål, har den höga kanter etc.

Hur många gånger har jag vandrat runt här hemma och letat? Massor med gånger! Jag har hittat dom i husvagnen, i dörrfacket på bilen, i badrummet, i handväskor, i fönstersmygen, i smyckesskrinet (hur otippat är inte det då?!), i nattduksbordet osv.
Idag var de på en liten hylla i hallen, i en skål med hög kant. Mycket logiskt enligt mig.

Vad har du som du alltid letar efter?

måndag 10 april 2017

Vilket år som helst

På hemmaplan är både Silverräven och jag typiska projektstartare. Vi hoppar gladeligen på nya projekt och drar igång med väldig fart. Sen kommer den där lilla detaljen med att bli färdiga...

Konstigt egentligen, för jag är inte likadan på jobbet. Inte Silverräven heller, vad jag tror?
På jobbet älskar jag att dra ett projekt i hamn och avskyr när jag blir inkastad i nya projekt innan jag är klar med det förra.
Men här hemma... klart vi ska riva stentrappan på altanen för att skapa en plats för grillen, så där precis innan tjälen kommer och omöjliggör gjutning av den nya platsen. Det är helt självklart att börja inreda tvättstugan, fast att inte köket är helt färdigt. Och trappan som vi byggde in, det blev ju jobbigt när vi kom till att bestämma nytt räcke.
Ja, ni vet hur det är. Vi är ju inte unika på nåt vis. Alla gör vi väl så här lite till mans? Den som har alla lister på plats i huset, räcker upp en hand! Ingen? Haha, vad var det jag sa?

Vi har en lista. Klart vi har det, listdrottningen bor ju här.  Där listar vi alla lister som saknas. Det var länge sen vi uppdaterade den nu, såg jag. Så jag strök det som är klart. Observera att gardinen i tvättstugan är omsydd! Men allt det där nya som vi kommit på och allt restpunkter som är kvar från de projekt vi startat senaste året, det finns inte med på listan. Det blir en grej att fixa på påsken, att uppdatera listan. Sen att göra allt på listan, tja - vilket år som helst.

söndag 9 april 2017

Min present!

Det är ju en...

SUP-bräda!

lördag 8 april 2017

Nipe i köket och en gåta

Igår var ju en märklig dag. Det som hände i Stockholm, det kommenterar jag inte tror jag. Så mycket är redan skrivet, jag kommer inte kunna tillföra nåt av vett till detta vanvettiga dåd. Fy fan, rent ut sagt.
Vi varvade tv-tittandet i tyst förstämning med att glatt fira min födelsedag några dagar i förväg. Det var ju en märklig dag, som sagt.

Jag glömde att beställa tårta och fick också nån galen idé om att jag skulle göra en själv istället. Hur jag tänkte där är en gåta. Övertid på jobbet och sen baka tårta?
När jag satt där på jobbet, fast att jag planerat vara ledig, insåg jag att det nog var läge för en köpetårta i alla fall, men det var ju så dags. Inte många tårtor i stan att uppbringa, som både passade smaken och var stor nog för 10 personer.
Efter vild fruktlös jakt, landade jag i insikten att jag nog skulle bli tvungen att göra en i alla fall.
Rafsade ihop marsipanlock, grädde, chokladpudding, mörk choklad, hallon, persikopuré och några Anton Berg-ägg.
Kom till kassan och lastar upp allt och inser sen att det är svårt att sno ihop en tårta utan bottnar. Suck. Vänd om. Gör rätt.

Hem och skred till verket. Allt gick bra tills jag skulle lägga på locket... Hade varit klokt att kontrollmäta först. Det räckte inte ner hela vägen.
Tur jag köpte några påsar med godisägg.
Det gick ju det med, och god var den också.
 Å nu till gåtan. Vad är detta som jag fick i present?

Ja, alltså, det på bilden symboliserar liksom det jag fick. Nån som kan se vad det är?
Svaret kommer imorgon.

fredag 7 april 2017

Inga ord

Det känns fel att skriva idag. Att berätta om min fredagkväll med nära och kära blir liksom bara fel.
Så idag har jag inga ord till den här bloggen.
Återkommer en annan dag.

torsdag 6 april 2017

Årets första

Inget att fira direkt, men jag hittade en fästing på min hand. Den hade inte satt sig än, utan spatserade runt där i godan ro. Nu spatserar den inte längre. Fy fasen.
Katten har redan haft ett gäng. Där ligger vi steget efter hela tiden och hittar dom när de har släppt honom när det är mätta.  Fy fasen igen.

Annars har det även varit premiär för mig på orienteringsträningen för vuxna. Jag gick runt en bana och på mitten blev jag omsprungen av tre snicksnackande tonåringar, varav den ena var min egen.
Kul att de har roligt på träningarna!

Själv konstaterade jag att jag kan verkligen inte tänka på en hel massa annat om jag samtidigt vill gå felfritt i skogen. Fokus Nipe, fokus.
Aja, jag hade inga som helst ambitioner mer än att få en timmes off road-promenad, så jag klagar inte.

I morgon jobbar jag halvdag, sen hörrni! Sen har jag 10 dagars ledigt!

onsdag 5 april 2017

Motvärn

Nä, gårdagen gick inte till historien som min bästa arbetsdag. Alltså, inget speciellt som hände. Det var kanske det som va grejen? Att det inte var nåt alldeles osedvanligt dumt som hände, utan att det var samma jäkla problem igen. Nån gång för mycket. Vi stöter på samma problem om och om igen och när man tar upp det som ett hot mot vår kvalitet och leveransprecision, ja då konstateras det bara att: jamen det här har ju varit ett problem länge.  Ja?! Men varför försöker ingen lösa det? Varför göra vitböcker efter avslutat projekt om vi ändå verkar tycka det är ok att göra samma misstag och fel i nästa projekt.
Mer kan jag inte säga. Både för att jag inte får och för att jag vill hålla ner blodtrycket.

Jag gick till motattack mot min ilska igår, genom att dra till skogs. Pillerill fick följa med och vi var ute en timme. En timme som var mycket effektiv. Det är svårt att grubbla på jobbproblem när man samtalar med en tioåring och samtidigt utforskar ett litet grottsystem och letar fina kameravinklar.
På väg till bilen passerade vi en sjö där dimman låg tät. Mysigt men ganska kallt.

Idag åkte jag och Silverräven till samma sjö och gick längs med stranden åt andra hållet. Lite lätt regn förtog lite av tjusningen, men även den en bra halvtimme som motvärn mot ilskan.

tisdag 4 april 2017

Argtisdag

Usch. Var så arg idag på jobbet. Uttrycket att "det brann i peruken" var rätt passande.
Så här kan jag inte ha det.

måndag 3 april 2017

Måndag, hela dan

Humöret i skosulenivå nästan hela dagen. Öppnade veckan starkt med att somna sen på söndagen - ja, alltså en bit in på måndagen. Vaknade rätt snart igen av att nån snarkade. En timma senare kom det en enveten katt som tyckte det var dags att gå ut. Om  jag lägger mig uppe på matte och sen tar en klo och trycker den mot hennes kind, då borde hon väl fatta, va?
Man tackar.
Sen ringde klockan, typ.

Nä, sannerligen var jag nog inte nån solstråle på jobbet idag. Usch, vissa dagar vill man bara stänga dörren och lyssna på tråkig musik och ömka sig sen smula
Nä, så kan vi ju inte ha det. Ingen blir glad av såna måndagar va?
Kvällen blev betydligt bättre. En timmes promenad i skogen med en vän. Mysig middag  i soffan med barnen och nydammsuget i huset (tack till Silverräven ) och nu ska jag faktiskt lägga mig i vettig tid ikväll.

Sådär, hejdå tråkmåndag och hej resten av veckan!

söndag 2 april 2017

Söndagsångest?

Har ni det?  Inte? Lyllosar!

Har ofta söndagsångest deluxe. Idag värre än vanligt, tror jag.
Jag vet att det oftast beror på att man ställer för höga krav på helgen, att man tror man ska hinna med mer än möjligt.
Jag jobbar på det. Att ställa rimliga krav på mig, min omgivning och på helgen. Att inse att timmarna inte är oändliga mellan fredag eftermiddag och söndag kväll.
Det går uppenbarligen bara lite sisådär eftersom jag ligger här i soffan med grava problem med faktumet att det snart är måndag igen.
Jag HAR hunnit massor i helgen. Jag har prioriterat ut det viktigaste och nästan hållt mig till den planen. Det finns två punkter på listan jag inte fått tummen loss till som jag hemskt gärna hade velat fått gjort, men annars.
Suck.

Update: vill bara tillägga en sak. Min söndagsångestklagan, den är ju för fan nästan pinsam idag. Den där bussolyckan. Den griper ett sånt tag om mitt hjärta och min hjärna. Ett iskallt grepp, och så hårt så jag kan inte nämna det mer än så. Fy fan.

lördag 1 april 2017

Flitig som en humla


Idag har flitens lampa lyst över oss.  Två lass med löv och pinnar har vi kört till tippen och sen har vi fyllt släpet en gång till. Om jag blundar ser jag löv. Många löv. Eklöv, björklöv, lönnlöv, boklöv och lite äppelträdslöv. Pust.
Är vi klara?
Nej.

En promenad nere vid havet fick vi till också. I samma by där vi har vårt andra hus (det där som vi hyr ut). Tittade på hus som vi nån gång sprungit förbi på nån träning nån gång, men inte riktigt sett. Det finns många fina lägen nere vid havet, helt klart.

Nu är det tröttmössa på.

fredag 31 mars 2017

För fem år sen var vi på Gran Canaria. Det känns som förra året eller nåt.


Sen tittar man på bilderna och hittar det här lille gossebarnet. Åh, halledosingen, vad liten?!
Själv har jag inte åldrats ett dugg, nähä, det hävdar jag med bestämdhet!
#förnekelse

torsdag 30 mars 2017

The Burk

Nej ingen burk med te.
En sån här burk...

Skruttafis knåpade och knåpade, som den idéspruta och Doer som hon är. När hon var klar visade hon Pillerill, som på Pillerills vis dissade idén totalt. Gråt och tandagnisslan. Eller, bara tandagnisslan och irritation.
The burk of UTTRÅKAD

Den ömma modern tipsade om ett annat förhållningssätt gentemot motsträvig lillebror och framförallt ett helt annat sätt att marknadsföra idén på. Ett omtag senare var de båda två med på banan.

Men är den inte fantastisk, så säg? Burken är fylld av små lappar.
Om man har tråkigt och bara tycker att lillebrorsan spelar, eller att storasyrran pysslar mer än anständigt mycket, ja då drar man en lapp och sen gör man det som står på den. Tillsammans.
Guld, om ni frågar mig.

Exempel på lappar:
Spela sänka skepp
Gör och dekorera pappersflygplan
Tvätta bilen/bilarna  (här undrar jag om jag inte känner igen Silverrävens handstil, hehehe, undrar om kidsen ens vet om denna lappen?)
Lär dig en låt på piano/fiol/gitarr
Gå en Pokémon Go-runda
Gå/cykla till Konsum och köp glass
Kör ballongvolleyboll
Gör en lådbil

Jag tror jag ska smyga ner några lappar till:
Städa rummet
Baka nåt gott
Spring en runda
Ta upp den rena tvätten

onsdag 29 mars 2017

Dagens "ta mig till havet"

Prognosen från igår med snöblandat regn, blev bara kylslaget och regn i luften. Man tackar!
Dagens dos av hav, inkluderade även en liten bit skog. Jag tjatar om att jag behöver ha mer hav i mitt liv, men jag tänker att det inte får inverka menligt på tiden i skogen. Just nu gör det nog det, känner lite att jag snart måste balansera upp det där. Härliga i-landsproblem va? Oh, jag måste välja, skogspromenad eller promenad vid havet - stackars mej!
Nja, nu ska jag inte raljera för mycket över mig själv och mina lustar. Det är verkligen inte mina enda bekymmer här i världen, huruvida jag ägnar mer tid vid kust än vid hav. Ibland när jag läser tillbaka i bloggen, inser jag att jag håller rätt hårt på mig själv. Det är verkligen bara ilandsproblemen ni får se här, de andra snurrar mest runt i skallen och kommer aldrig på pränt. Ofta ett medvetet val av olika skäl, men lika ofta som nån form av förnekelse. Om jag inte rör i skiten ligger den stilla?
Nu var det inte detta som inlägget skulle handla om, jag hoppas istället att jag kan behålla tanken och nån gång formulera ett vettigare inlägg i frågan.



Tillbaka till havet och skogen. Syrramonstret och jag började förmiddagen med att gå en liten tänkt trail-runda i skogen. Barn- och ungdomsträningen startar snart och denna bana är tänkt att vara för de yngsta barnen och då snitslad. Tja, lite justeringar måste nog göras, så de slipper fastna i björnbärsris och inte behöver gå på skrådden över branta sluttningar. Tjugo minuter off track med tillhörande kartminnesövning och diskussion om banan fick vi ihop.
Därefter körde vi ner till en liten platt halvö. Platt som i strax över havsnivån och med endast en enda höjdkurva på ön. Här är det på sommaren befolkat (bekossat?) av kor och fåglar och fästingar och säkerligen rätt många ormar (som det ofta är ute på öarna) så en promenad här om våren eller hösten är härligt avslappnat.
Lite blött på sina ställen så vi fick kryssa oss fram ibland. Vi har orienteringskarta över halvön, så här har jag sprungit träning två gånger tidigare. Då har jag sprungit kors och tvärs, men inte så mycket ut på stenarna längst ut mot vattnet i söderläge. Där gick vi idag och även om det var mulet och lite dimmigt, var det vackert.
Tack, syrran för sällskapet!
Avlsutade med lunch och när jag kom hem nu på eftermiddagen hade jag varit blöt och kall om fötterna i flera timmar. Ägnade mig en lång stund åt akrobatik och värmde fötterna i handfatet. Otroligt skönt sen att få på ett par torra och varma ullsockar.
Våren och värmen, kom tillbaka!

tisdag 28 mars 2017

Det svänger

Vårvärme i några dagar nu. Lite trist att sitta på kontor då, men jag har härdat ut eftersom jag har ledig dag imorgon.
Å gissa vad? Ja, självklart säger prognosen för morgondagen  snöblandat regn...

måndag 27 mars 2017

Processen påbörjad

Vi fick i helgen äntligen tid att jobba lite ute. Våren är en ångestladdad tid med den här trädgården utanför huset.
I höstas föll dessutom alla löven nästan samtidigt, och helt i ofas med höststormarna. Alla löven ligger prydligt kvar i stora sjok.

Vi fyllde ett släp och körde sen upp en gigantisk hög bredvid släpet. Idag körde vi två fulla lass till återvinningscentralen. Uppskattningsvis har vi 3-4 lass kvar innan vi har fått bort alla stora drivor med löv. Lätt knäckande att jobba sig valkig i händerna och stel i ryggen, men knappt se nån skillnad på gräsmattan.
Processen är i alla fall påbörjad, det känns bra.

söndag 26 mars 2017

En trevlig ovana

Vi försöker promenixa rätt ofta, jag och Silverräven. I vintras nötte vi nästan ner asfalten på väg väster ut från vårt hus. 1,5 km åt ena hållet och sen tillbaka. Både trevligt och tråkigt på samma gång.
Nu har vi bytt till ny ovana. Vi tar bilen ner till havet nånstans i kommunen och går omkring  där istället.
Spanar på och drömmer om fina sommarstugelägen och får motion samtidigt. Oerhört trevligt.

lördag 25 mars 2017

Vårsol på näsan

Det var sådär så att det stundtals nästan var för varmt.
Efteråt hettade det i ansiktet och det svider lite på läpparna.
Jamen hur gött på en skala?!
Att jag sen fick nästan 8 km promenad i skog och mark, det är liksom som grädde på moset.

Vårkänsla ftw

Nu börjar det ordna upp sig! Igår kunde vi ta en fika nere vid havet när solen redan gått ner, utan att frysa ihjäl.
Nu stundar orienteringstävling och det är varken underställ eller långärmat på mig och jag planerar ju inte ens att springa mig varm.
Härligt, är ordet!

torsdag 23 mars 2017

Det kan ju bara inte vara sant!

Barnens dator... denna never ending story.
Hämtade ut en ny i måndags. Fick en halt ny med likadan spec som den förra, samt fick hjälp med installation av programvaror mm så att vi skulle slippa göra det en gång till. Bra så, även om det tog en evinnerlig tid inne i affären. Ni vet så där att de säger att det tar några minuter bara - som sen blir några minuter till bara, och några till och ursäkta men det var visst några saker till att fixa så några minuter till.
Hem och packade upp den och sen var allt frid och fröjd. Trodde jag.
Nä.

Den låter. Mycket.
Det verkar vara nån obalans i den, så plåthöljet vibrerar mot nån del på insidan.
Håller man fingrar mot höljet så tystnar den. Det funkar ju inte i längden.

Jag blir galen.

onsdag 22 mars 2017

Påfyllnad

Ledig onsdag idag. Egentligen borde jag kanske jobbat idag, vi har galet mycket att göra fram till sommaren. Men nej, jag tyade faktiskt inte. Jag kände att jag verkligen behövde en dag off denna veckan och jag jobbade halva onsdagen förra veckan så jag hade inte så dåligt samvete heller.  För att förklara det hela lite: jag jobbar 75% men är flexibel och  jobbar mer vid behov.

Startade dagen med att vakna lite i min egen takt. Körde sen och hämtade upp min syster och sen körde vi ut till havet. Där gick vi inte bara en promenad utan två. Efter den första körde vi till en annan vik och spanade lite på hus och natur. Solen sken från en blå himmel och herrejeflar vad fint det är på sina ställen!



Sen tog vi lunch med M och det var som vanligt mycket trevligt.

Körde hem syster och där fastnade vi i bilen och pratade länge. Flera timmars ostört ventilerande, det var behövligt.

Väl hemma tog jag tag i en surdeg på altanen. Alla ytterkrukor från sommarens blommor har stått där ute i väntan på att jag skulle orka ta  i dom i förrådet och tvätta av dom  inför kommande säsong. Men ni som har hus och många projekt, ni vet hur det blir... Först leta fram arbetshandskarna. Gå och leta upp skottkärran. Den första var full med sten sen försäkringsbolaget grävde upp mellan husen för att byta en elkabel. Den andra (den gamla som ska slängas) den var full med löv och vatten och det var punka på däcket. Den tredje (den nya, ja jag vet att vi verkar samla på skottkärror), den var full med sand och vatten (samma orsak som ovan).
Ah, meh - ORKA! 
Hälla av vattnet. Hämta en spade och en plasttunna och skyffla över sanden. Sen koppla in vattenslangen och leta fram munstycket till slangen, som låg gömd under löven. Spola rent skottkärran.
Gå till altanen och lasta på krukor, lite verktyg och annat som inte ska ligga på altanen. Sortera in verktygen i förrådet och sen tvätta krukorna. Ställa in krukorna i förrådet. Hämta barnen och be dom hjälpa mig lyfta en stor kartong med en uppsamlingskärra till åkgräsklipparen, som nån inte orkat lyfta över till garaget. Så Silverräven, om du läser detta borta i utriket: nu har du inga ursäkter kvar, montera ihop skrället och börja samla upp löven!
Sen hämta spann och trasa och ge mig på bordet som var rejält smutsigt. Jag hade ställt en amaryllis där och när den vissnade, la sig blomman på bordet och liksom torkade in där.
Till sist gjorde jag misstaget att ge mig på att pumpa upp en gymboll med hjälp av kompressorn. Åter igen ett meddelande till Silverräven: Tur för dig att du är på andra sidan Atlanten, som vanligt var din fru inte helt mentalt stabil under detta tilltag, dessutom var det ju så att du lovade mig att pumpa bollen för rätt länge sen. Men nu är det gjort och jag är lugn igen ;)

När jag var färdig, både bildligt och bokstavligen, kom belöningen. Skruttafis hade bakat kladdkaka och vi satte på infravärmen på altanen och tände lite ljus.
Så summasummarum: Helt rätt prioriterat att vara hemma idag.

tisdag 21 mars 2017

Ockupation pågår

Verkar jag oinspirerad för tillfället? Lite krystade inlägg?
En skarp iakttagelse, men kanske inte helt korrekt.
Sanningen är att vår dator är ockuperad. Jag gillar inte  att blogga från mobilen, så inlägg med lite mer text skrivs vid datorn i vanliga fall.
Barnens dator gick sönder. Den var verkligen inte gammal alls men moderkortet blev kaputt.
Efter nån vecka köpte vi en ny till dom och lyckan var total. En dag eller två. Sen slutade den också att funka! Oddsen på det?
Den åkte tillbaka till affären där de konstaterade att den verkligen var sönder och det var inget de ville laga.
Vi fick en ny på garantin och den hämtade jag idag.
Förhoppningsvis är ockupationen snart över.

måndag 20 mars 2017

Dagens

Dagens Bryska: Vad är det som piper? Alarmet?! Varför då? Äh va f-n, det är måndag morgon!

Dagens Helt okej: lunchen jag hade med mig, chili con carne.

Dagens Here we go again: Silverräven verkar ha klippkort på Kastrup-USA just nu. Eller tjänsteresor rent allmänt och såna där i synenrhet där man inte riktigt är säker på vilken dag han kommer hem.

Dagens Tre gånger är tydligen ingen gång: Nån har tre gånger felanmält vattenautomaten eftersom det verkar vara slut på "sprallevann-enheten". Det kom äntligen en servicetekniker, men han skulle tydligen bara serva den, inte fylla på nåt som var slut ?! Så nu är den felanmäld en fjärde gång, så får vi se om det hjälper.

Dagens Snabbaste: Nytt personligt rekord i mataffären. Max 5 minuter och en halv vagn med varor. Skills! - som kidsen hade sagt.

Dagens Äntligen!: Vi fick tummarna loss att boka en liten roadtrip till Danmark om några veckor. Ett hus med bubbelpool och närhet till havet.

Dagens Inte i dag heller, tydligen: De där kvällspromenaderna duggar inte tätt just nu.

söndag 19 mars 2017

Söndag

Först några timmars utevistelse i kyla. Lite fikapaus hemma och sen soffan. Tre personer som somnade som små grisar.
Ja, det var min söndag det.

lördag 18 mars 2017

Snow surprise

Igår kväll var prognosen fem plusgrader och sol. Vaknade av att det smattrade på rutan. Regnet övergick sen till snö. Temperaturen strax över nollan.
Det var ju tråkigt, eftersom vi anordnar tävlingar i helgen.
Kände mig inte alls avundsjuk på de som skulle ut och springa. De var kalla och blöta redan när de kom ut i skogen till oss som stod i starten.

Imorgon hoppas vi på bättre lycka med vädergudarna.

fredag 17 mars 2017

Fredag kväll

Veckans härligaste dag, eller hur? Hela helgen ligger framför och en hård arbetsveckan bakom.

Har ni några kul planer för helgen? Själv ska jag jobba med orienteringstävling. Kanske hinner klämma in en promenad vid havet också?

torsdag 16 mars 2017

Listigt

I brist på inspiration letade jag runt lite och hittade den här listiga bloggen och därifrån norpade jag följande lista om jobb.

1. Vad ville du bli när du var liten?
Tja, jag ville jobba på min mammas jobb. Hon jobbade som ingenjör på en firma som gör packmaskiner. Där jobbar jag inte, men jag sommarjobbade  i alla fall där två somrar under gymnasiet.

2. Vad trodde du att du skulle bli när du var tonåring?
De tidiga tonåren hade jag nog inte så mycket planer på framtiden, eller så har jag glömt dom. Var nog inte så medveten då? Nån nära släkting som läser här kanske kommer ihåg nåt?
Under sena tonåren trodde jag att jag skulle bli Byggingenjör. Det blev jag (tyvärr) inte. Jag gick ut gymnasiet 1991 och just byggbranschen gick förskräckligt dåligt då, så jag la ner de planerna. Det ångrar jag nu (ibland).

3. Vilka var dina bästa / sämsta ämnen i skolan?
Om vi ser till högstadiet/gymnasiet så var min bästa ämnen geografi, teknologi och franska. Sämsta ämnen var historia och kemi. Sen var jag verkligen inte bra på ellära heller. Det har nog egentligen mer att göra med att vi hade strejk i tre veckor på gymnasiet, precis när vi skulle gå igenom växelström. När strejken var över var vissa lärare väldigt besvikna och ville inte alls ta igen det vi missat utan beordrade oss att läsa in allt i efterhand. Det gjorde inte den här skoltrötta flickan och sen dess fattade jag typ bara så mycket som behövdes för att klara godkänt på proven. I övrigt är jag rätt trög på ellära. Nu är jag dessutom gift med en väldigt el-intresserad elingenjör, så jag behöver ju inte lära mig heller.

4. Vad gjorde du efter gymnasiet?
Jag började läsa på ett starkt nischat högskoleprogram inom ingenjörsämnena, men ångrade mig efter tre veckor. Bodde hemma några månader och insåg att det inte fanns några jobb. Hade praktik på en förskola två månader och började sen plugga Media och Kommunikation på högskolan.

5. Vilket var ditt allra första jobb?
Allra första sommarjobb var 1988 när jag och min bästis plockade jordgubbar på Öland i tre veckor. Mitt första riktiga jobb var som teknikinformatör på en firma som göra maskiner som skär med vatten.

6. Vad har du haft mer för yrken?
Teknikinformatör, projektledare och offertingenjör.

7. Vad går ditt nuvarande jobb ut på?
Jag är konsult och skriver tekniska manualer. Just nu i den marina branschen. Jag har genom åren skrivit manualer till många olika maskiner och grejer: Vattenskärningsmaskiner, maskiner som tillverkar chips, ångpannor, datasystem, plastsprutningsmaskiner, fallskydd mm.

8. Vilka är dina starka / svaga sidor på ditt jobb?
Jag är bra på att strukturera och se mönster i saker. Jobbar en hel del med att analysera information och ställa det mot krav på användarvänlighet, underhållsvänlighet mm. Är också bra på många olika text och bildbehandlingssystem.
De svaga sidorna är att jag gärna tar de lätta uppgifterna först, hrm, skjuter nog lätt på de jobbiga så de till slut blir ännu jobbigare. Nån som känner igen sig?

9. Nämn något som du är extra stolt över att ha gjort i ditt jobb?
Öh? Har nog aldrig funderat över det, tyvärr. Det är lätt att fastna i "fasen, vi skulle gjort så här istället". Här fick jag mig en tankeställare! Jag borde nog reflektera lite över mitt arbete och klura på vad jag har gjort bra genom åren. Jag får återkomma med detta i ett eget inlägg känner jag.

10. Vad skulle du vilja jobba med om du inte hade det yrke du har i dagsläget?
Jag skulle vilja jobba med krisinformation, krisberedskap, riskanalyser  och sånt. Kartor skulle jag också kunna tänkte mig att jobba med. Sen skulle jag vilja jobba med att rensa och strukturera hemma hos folk.

11. Vad tror du skulle vara det sämsta jobbet för dig?
Telefonförsäljare.

12. Vad gör du om fem år?
Vet inte? Kanske har tagit tag i det där med krisinformationen?

onsdag 15 mars 2017

En extra runda

Var på gymmet idag. Det var vårt 7:e och sista pass på Small Group Traning, level 1.
Det har varit hur roligt som helst att gå dit och jag är så väldigt glad över att mitt gym öppnat upp igen - om än i mycket mindre skala än innan.

Vi firade sista passet med att köra 4 rundor med 7 övningar  i 45 sekunder. I vanliga fall brukar det vara 3 rundor med ca 8-10 rep på varje övning.
Just det där med att det skulle vara 4 rundor idag, det missade jag. På tredje rundan la jag på vikt och tänkte att "nu är det läge att köra slut på kroppen".
Gissa hur jobbigt det blev mentalt (och fysiskt) att köra en runda extra!

Efter den pärsen var det sedvanlig stretch, men sen var det två tjejer som hade bakat lite nyttigt gott. En espresso att skölja ner kakorna med och sen var man go och glad igen.

Nu är det en paus, men sen drar det nog igång en omgång Small Group igen. Det ska bli roligt (och jobbigt).

tisdag 14 mars 2017

Prova nytt

Ikväll har jag testat curling! Gör det!


Grymt mycket svårare, men ungefär så roligt som jag trodde innan. Det där med att skjuta ifrån med foten, ha balansen på den andra och sen samtidigt få i väg stenen med rätt fart, rätt vinkel och rätt "curl"... Många moment samtidigt, sanna mina ord.
Sen det eviga hasandet fram och tillbaka. Isen är hal. För att inte ramla, fick man liksom pressa sig ner mot isen samtidigt som man skulle hasa framåt. Det här kommer kännas i kroppen imorgon, tror jag.

Men som sagt, kolla upp var det finns curling i närheten. Boka en kväll med kollegor, familj eller vänner!

måndag 13 mars 2017

Länkkärleksmåndag

En sån där dag då ens egna önskan inte alls går hand i hand med börvärdet och måstet, vad passar bäst då? Jo - lite länkkärlek!  Läs, njut och begrunda:

1. Annie, som precis tagit steget över till att bli sin egen lyckas smed på heltid skrev det här braiga inlägget förra veckan. Mycket klokt kommer från hennes tangentbord! Läste fem punkter och insåg att de slår huvudet på spiken, alla fem.

2. Helena, ihop med sin sambo Hasse, körde premiären av Nattvasan. Så jäkla coolt!  Ännu coolare är att de nu laddar om för att köra Nordenskiöldsloppet, som är smått ofattbara 22 mil på skidor.

3. Till sist den mest coola av de coola.  Tove Alexandersson, som är världsmästare i både en sommar- och en vintersport (orientering resp. skidorintering), tog tre raka guld på VM i skidorientering! Jag saknar ord. Grattis Tove!

söndag 12 mars 2017

Rakt in på pluskontot

Vi åkte på weekend. Ända bort till Kalmar, minsann. Från vår hemort inte så väldans långt, nej.
Men, en helt underbart helg i alla fall!
Tillsammans med våra vänner A&G, som vi känt sen gymnasiet (med andra ord sen Hedenhös, typ), så tog vi en barnfri helg. Sist vi gjorde det, var i september 2011. Vi trodde alla fyra att det nog var längre sen, det kändes som om det var innan barnen eller nåt, men nej, det var faktiskt inte såååå illa.
Alltså, det där slottet!

Vi startade helgen med konsert. Igår lite shopping, kaffe på hotellet (Quality Collection Packhuset)och sen en promenad runt slottet. Mat på kvällen och sen Mello på rummet.
I morse en lång hotellfrukost och sen utcheckning. Härligt att ha tid att umgås ordentligt!
Hemma igen på tidiga eftermiddagen (så himla perfekt med så kort resväg) och har hunnit ha söndagsmys med barnen.  Förra veckan var Silverräven på vift med jobbet och i helgen har barnen varit på läger respektive hos barnvakt, så det var gött att få en eftermiddag och kväll tillsammans i alla fall, trots att vi varit borta.
Kalmar är en fin stad. Åk dit!

Nu på kvällen gick jag en promenad med Skruttafisan ute vid havet. Helt enligt min plan för året att njuta mer av havet. Jag älskar skogen, det är väl mitt rätta element, men havet är god tvåa.
Idag var det både skog och hav i kombination.

En helg rakt in på pluskontot alltså!

lördag 11 mars 2017

K.i.s.s

Keep It Short and Simple
Det behöver inte vara så komplicerat.
En weekend i en stad inte så långt bort blir också en resa.

Fredag

I vanliga fall numera känner man sig gammal när man sig gammal när man går på konsert.
Inte idag. Vi sänkte medelåldern rätt rejält.  Dire Straits Tribute i Kalmar. Sittande konsert. Det var tur det, hade aldrig orkat stå upp en hel fredagkväll.
Duktiga musiker och en trevlig nostalgitripp.

torsdag 9 mars 2017

Nånstans gick det nog lite fel

I min skrivbordslåda på jobbet har jag tänkt att ha ett litet lager med nötter, att ha som nödproviant på eftermiddagen när jag blir hungrig/sugen. Kanske en liten burk med makrill i tomatsås med. Allt för att förhindra att jag går bärsärk på godisautomaten, eller länsar kakburken i fikarummet.


Hur gick det här till?

onsdag 8 mars 2017

På spaning

När vi flyttade till Blekinge för tjugo (!!) år sen, var vi rätt nyfikna av oss. Vi körde runt och tittade både här och där i vårt nya län. Efter ett tag tyckte vi förmodligen att vi hade bra koll, för vi slutade med de här spaningsrundorna.
För några år sen började vi orientera och då insåg vi att vi minsann inte alls var så bevandrade. Helt plötsligt åkte vi ut på tävlingar på platser vi inte ens visste fanns. Det finns mycket skog och obygd i lilla Blekinge, det vill jag lova! 
Vi fortsätter våra små utflykter ut i skogen, självklart, eftersom vi orienterar många helger om året.

Eftersom vi börjat fundera på sommarstuga vid havet, på allvar, då har vi insett att vi inte är så bevandrade i själva havsbandet heller. Nu när vi kör omkring och tittar på olika områden, blir det uppenbart hur många av de här sommarstugeområdena som vi faktiskt aldrig varit vid. Vi har nog rätt bra koll på vad de heter och var de ligger, men vi har aldrig varit där. Vi har ju missat massor, vilket jag skrev om redan i höstas. Då var det den västra änden på länet som vi spanade runt i. Idag tog jag en tur ut till en halvö inte alls långt hemifrån. Med bil cirka 20 minuter.  Otaliga gånger har vi kört förbi på landsvägen och sett skylten ut till halvön, men aldrig svängt av och kollat. Idag var det dags.

Parkerade halvvägs ut och började promenera. Till min glädje fanns en strövstig runt hela södra delen av halvön. Fin badplats, fin skog och rätt kuperat. Fina hus, men inte så många såna där som ser ut att kosta löjligt många pengar. Inga hus till salu direkt, men vi ska ju inte heller köpa nån just nu. Men spana, det är gratis och det gav mig en timmes motion.

tisdag 7 mars 2017

Äh, glöm det

Åh så jävla naiv man är ibland!
Idag var givetvis allt tillbaka på vanlig nivå igen.
En kollega var självklart tvungen att ta upp gårdagens diskussion igen och nu i ett helt annat tonläge. Ni vet, de där hånfulla kommentarerna om kvinnor på barrikaderna, osv. Förlöjligandet och förminskandet.
Blir så trött.
Nöjde mig med att konstatera att han uppenbarligen var tvungen att sänka allt till en tråkigt låg nivå. Reste mig och gick.

måndag 6 mars 2017

Heta diskussioner

Idag fick vi igång en intressant diskussion på fikarasten. Jag brukar inte vara så aktiv i såna här diskussioner men idag var jag faktiskt det. Vi har haft ämnet uppe på bordet förr, men av olika anledningar har det då bara tramsats bort. Inte idag, utan idag var det faktiskt en väldigt livlig, men sansad diskussion.
En grupp med mestadels män över fyrtio och lite till (mycket till i vissa fall) och några få kvinnor, det brukar ju bli en ganska höhöhöhö-ig historia som brukar mynna ut i att nån snöar in på lumpartugg. Åh, denna militärromantik, vad trött jag är på den ibland. Jag har på senare år, efter att ha kräkts lite i tanken över dessa historier, tonat ner min egen motsvarighet - graviditets- och förlossningshistorierna. Vilken utomstående blir glad av att för femte gången höra om menige Svenssons rallykörning på den stora övningen och vem känner sig egentligen berikad över att få veta  hur många taffliga försök läkaren gjorde för att sätta en epidural på mig i augusti 2002? 

Tillbaka till dagens fikarast.
Ämnet var äldre vita män med klara missbrukarproblem som får stort mediautrymme. Hiss eller diss?

Jag har otroligt svårt för vissa av ovanstående män (Hej Plura, GW och några andra), som i mitt tycke får alldeles för mycket utrymme. Nej, det är fel att säga så. De kan visst få utrymme, jag försöker se nyktert (hahah, förlåt mitt dåliga skämt) på situationen. De kan visst vara bra på det som de gör i det massmediala bruset. Problemet i mina ögon ligger i att det som de gör anses som "fint", "manligt" och "bra". Man ser på deras prestation framför det andra (missbruket, den ofta mansgrisiga attityden etc). Eller faktiskt  - rätt ofta blir de även hyllade för sitt leverne, som anses krydda deras personlighet.
Motsvarande kvinnlig uppenbarelse hade aldrig fått den platsen, eller hur? En halvgammal, lätt ofräsch, gravt överviktig, alkoholiserad och kanske till och med pga sitt missbruk brottsdömd kvinna  - hade vi refererat till henne som "så jäkla härlig, alltså"?!  Nä, tror inte det. Hon hade aldrig ens fått jobbet. Hon hade inte ansetts värdig.

Det gick heta vågor i diskussionerna idag, ja jisses. Men ändå, för första gången på länge, en eftertanke här, en reflektion där. Nåt försök till att trissa upp mig (som enda kvinna vid bordet idag), men faktiskt ingen lilla-gumma-attityd. Imponerande.

söndag 5 mars 2017

Vasaloppet i fast forward

Dagens Vasalopp från min synvinkel:
Starten och halva backen upp
Evertsberg
Oxberg
Nånstans mellan Hökberg och Eldris
Damernas målgång

#migränisoffan

Alltså, det var ju rätt dag att vakna med migrän. Jag kunde ju helt ogenerat tillbringa hela dagen i soffan framför Vasaloppet, femmilen och skicrossen.  Trist bara att jag hade helt andra planer än att intervallsova i soffan.


lördag 4 mars 2017

Sverige, vi har ett sabbat resultat

På jobbet är det allvarliga stunder. Vi bettar på Melodifestivalen. I all enkelhet och med en vinstpott på äran och lite till.
Jag slog till med en full pott häromveckan så nu är det ju jäklar allvar det här!
Höll på att få en full pott ikväll igen, men svenska folket missade att jag trodde mer på Loreen än på Anton Vadhannuhette.
Skit.
Jaja. Det är bara att ladda om för nästa vecka.

fredag 3 mars 2017

Försök 1

Hittade ett recept på chokladchiapudding hos Camilla. Det såg ju gott ut och chiapuddingarna har inte duggat tätt i det här huset, så varför inte testa. De största motståndarna till att prova nya (nyttiga saker) är på vift, så jag skulle bli själv med att prova (och själv med att äta upp allt, hehe).
Jadå, det är ett pussel där bakom. Det är ju fredag!

Nja. Jo.
Kokosmjölken måste bytas mot nåt annat. Men annars, väldans mumsigt! 

torsdag 2 mars 2017

Och med våren vaknar den, längtan

Längtan efter havet. Längtan efter en stuga vid havet.
Det behöver inte vara havsutsikt, men havsnära. Med havet på promenadavstånd, eller till och med inom räckhåll med en kort cykeltur.

Nu äger vi ju faktiskt sen i november ett hus med havsnära läge, men vi bor ju inte där. Det är inte ett hus vi vill bo i heller. Det hyrs ut och tanken är väl att med tiden renovera och sen på sikt sälja.

Eftersom vi inte kan samla på hus, så kan vi ju självklart inte köpa en sommarstuga så där om vi hittar nåt. Tre hus är magstarkt, även om vi bor i en landsände med billiga boenden.  Så drömmen får vara en dröm ett tag till. Och längtan, den får finnas där.

I sommar tänker jag försöka ta mig ut på havet (eller på sjön) i en högre utsträckning än tidigare. Vi har aldrig ägt en båt. Jo, förlåt. Jag glömde ju kajaken! När jag fyllde 30 fick jag en kajak i present. Synd bara att jag var gravid med Skruttafisan. Två paddelturer, sen fick jag inte ner rumpan i sittbrunnen... Sen blev det inget paddlat eftersom vi hade fullt upp med ett barn. Efter några år sålde vi kajaken, den tog bara plats i garaget.

Två SUP-brädor siktar jag på nu. Det är skonsammare mot ryggen att stå än att sitta i en sittbrunn och ger bättre träning för hela kroppen.
Visionen är paddelturer i kvällssol med alldeles bleke på  havet.  Längt på det!

onsdag 1 mars 2017

Första av hundra och länkkärlek

Signade upp mig för Blogg100 i år igen. Tanken är att blogga minst ett inlägg om dagen  i 100 dagar med start idag. I år ska jag försöka mig på att faktiskt ha en planering och dessutom skriva lite i förväg. Wish me luck.

Jag börjar Blogg100 med lite länkkärlek. Eftersom min blogg är lite old-fashion (tydligen) och ligger på Blogger - så har jag i högermarginalen (i webbversionen) en länklista på de bloggar jag ofta läser. Därför har jag inte anammat att ägna inlägg åt att länka till andra. Det ska det nog bli ändring på. Jag tycker ju för egen del att det är trevligt att läsa inlägg av typen "länkkärlek". Mer kärlek åt folket alltså!

Vi börjar med Åsa, som för en dryg vecka sen postade ett inlägg med grodor. Cyklist och illustratör. Jag har sett en tavla (irl alltså) som hon målade åt en kompis innan jul. Fasen vad duktig och hennes roliga figurer får mig att le.

Vidare till nåt mer allvarligt. Kari skriver om sexuella trakasserier på löprundan. Fan att det är så här! Jag vill också kunna sitta i soffan och tänka:
- Hm, jag ska nog springa en runda.
- Oj, vad mörkt det är... Jaha, då får det bli elljusspåret.
Därefter dra på kläder, köra till elljusspåret, knappa igång pulsklockan och sen iväg.

Men istället inser jag att jag istället tvingas in i följande:
- Hm, jag ska nog springa en runda.
- Oj, vad mörkt det är ute, det får bli elljusspåret. Nämen, det går ju inte, jag är ju själv. Silverräven,  kan du hänga med? Nähä inte det. Då får det bli en runda här hemikring då. Hm, inte genom centrum. Inte ner förbi skolan heller. Och absolut inte bort till skogen heller. Det får bli gata upp och gata ner här i kvarteren i närheten. Jag ritar upp en runda så Silverräven vet vilken väg jag tar.
-Så, nu går jag. Jag tänkte springa en halvtimme, bara så du vet.
- Oj, jag glömde mobilen, den måste jag ju bara ha med mig.
- Fan, nu kan jag ju inte ha podd i öronen, jag måste ju kunna höra om nån kommer.
- Mobilen måste med ändå, jag måste ju kunna ringa.
- Undras om man skulle ha en hund förresten? Så kunde den springa med?
Ok, det var ett starkt förenklat resonemang, men faktum är att jag känner mig bara säker ute på löprundor om jag har sällskap av en karl, eller av flera tjejer. Inte en tjej, utan flera. Sjukt.

Till sist skrev Malin (Trail&Inspiration) om fettisdagen. Läskande bilder på både riktiga semlor och på hybridsemlor. Hon konstaterar att semlor inte är hennes grej, hon är mer en kanelbulletjej. Rannsakar mig själv och inser att jag är mer av en semmel OCH kanelbulletjej jag...



måndag 27 februari 2017

Mina träningsmål för året

Jag önskar att jag var bättre på att formulera mål och delmål när det gäller mig träning. Ja, tyvärr är det inte så mycket bevänt med det där med att jobba mot målen heller, för ibland känns det som om jag motarbetar mig själv på den punkten. 
Nu ska vi blicka framåt och uppåt och ha glaset halvfullt och allt det där, så nu släpper vi det resonemanget. Vi nöjer oss med att konstatera att jag försiktigt formulerar mig för att inte jinxa.

Ni som läser webbversion, ni såg kanske min träningsnedräkning förra året. Mitt mål var att träna mer än 150 ggr. Med träning, menar jag allt jag gör i träningskläder minst 30 minuter åt gången. Så i det jag kallar träning, lägger jag även det som många andra säkert kallar motion. Vardagsmotion lämnar jag utanför. 
En halvtimme, med målet att bibehålla eller förbättra min kondition, styrka eller hälsa. Helst med nån form av utsöndrad svettdroppe.
Så, nu har vi det fastlagt.
Hur gick det då förra året? Jag slutade uppdatera i oktober tror jag. Mitt mål nåddes strax därefter. Nånstans mellan vattenlöpningspass 1 och 7 på Teneriffa nådde jag årets mål och jäklar i min lilla låda vad nöjd jag är med det. Jag har länge tänkt att räkna efter hur många pass jag fick ihop under 2016, men min träningsdagbok är i pappersform, så oooooorka liksom.

Nu inför 2017 har jag inget mål att nå när det gäller antal träningar. Jag räknar bara uppåt istället, uppdelat på typ av träning. Ju fler desto bättre, men inget minimum (eller maximum).

Mina mål är istället följande:

1. Träningen ska vara rolig. Jag ska ha kul när jag svettas. Ju fler träningsformer, ju bättre. Ju mer njutning och ju fler skratt, desto bättre.

2. Träningen ska göra mig starkare. Det finns saker på min kropp som definitivt behöver stärkas. Hej ryggen! Jag pratar om dig och några andra ställen.

3. Träningen ska få ner min inre stress. Jag kommer därför att direkt undvika träning som stressar min kropp. Det blir inga amraps, inga tunga vikter eller intervaller som ger kräkreflexen näring. Jag kommer därför inte heller att på ett tag försöka mig på att springa orienteringstävlingar. Ja, ni läste rätt! Tyvärr, men att springa (eller jogga eller gå heller för den delen) på tävling är en extremt stressande situation - hur underbar den än är. Även om jag tänker innan att jag bara ska gå runt min bana och inte pressa mig, så tickar ju klockan. Trots att jag lovat att inte bry mig, så sitter jag ju ändå där efter loppet och kolla sträcktider och tänker elaka tankar om mig själv, min löpförmåga och min kropp. Big no-no, ett tag framöver.
Jag ska träna mycket och länge, men utan att mäta och jämföra. Det kommer loggas, men bara antal minuter - inte med avsikt att jämföra och se förbättring.

Så, nu fick jag det på pränt. Nu ska jag ut och promenera med Silverräven och sen ska jag leta efter billiga SUP-brädor på Blocket.
Helgens höjdare - en dryg timmes promenad ute vid havet

Förra årets roligaste träningstimme!

Nåt försvann

Ett inlägg jag skrev försvann. Inte bara härifrån utan även från mitt minne. Jag kan verkligen inte komma på vad det handlade om. Säkert inget viktigt. Nåväl. Ingen ko på isen.

Och isen, ja den försvann den med. Den är säkert kvar, men försvann som tänkbar åkattraktion, på grund av klen tjocklek.

Fler saker som försvunnit är mina nya tunna yllevantar. Morr. De där jag fick av Silverräven i julklapp och som har mobilvänligt tyg på tummar och pekfingrar. Varför tappar man aldrig bort vantar man inte gillar?

fredag 17 februari 2017

Borta

Snön drog som en avlöning. Vårt skidspår finns kvar, vi tackar konstsnön för det. I övrigt är det barmark igen. Trist.

Jaja, ingen nytta med att hänga läpp. Cykeln kanske kan få  komma ut en sväng?