onsdag 26 november 2014

Lite spännande faktiskt

Att bli ofrivilligt ledig har sina klara nackdelar, det har det. Det boostar inte självförtroendet precis och även om jag försöker chilla över läget så ligger det där och gnager i bakhuvudet hela tiden. Det oroar och stressar.

Samtidigt öppnar det ju upp för nya möjligheter. Jag har ju faktiskt ett gyllene tillfälle att kanske prova nåt helt nytt?

Av en stor slump, råkade jag i samtal (men jisses vad högtravande det lät - råka i samtal) med en då för mig helt okänd person. Vi kom att snacka om en affärsidé, som han var väldigt insatt i.
Nåt som jag och maken redan funderat på, men inte tillräckligt mycket. Nu tog jag tillfället i akt och frågade och frågade och frågade lite till. Han berättade och berättade och berättade. Vi satt i flera timmar och pratade och han satte igång en tankeprocess i mitt huvud.
Tänk om! Vågar jag? Kan vi?
Maken och jag ska allvarligt ta tag i detta. Jag kanske har hittat en helt ny inriktning. Nåt att börja med i liten skala som sen kanske kan växa till nåt mycket större. Vi ska spana i lite olika riktningar och räkna lite (nej, mycket) på saken.
Åh, vad flummigt jag skriver nu, känner jag. Men så får det bli. Blir det nåt verkligt kommer jag berätta. Förr eller senare.

Spännande är det helt klart i alla fall.

fredag 21 november 2014

Längt

November har inte bjudit på många soltimmar precis. Jämngrått och det är nästan som man glömt att det finns en blå himmel där bakom det grå.

Jag längtar.
Till solen och värmen.
Men mest längtar jag efter snö och skidåkning faktiskt.

Det kan gärna vara jämngrått om det vill, bara jag får skidor på fötterna!

onsdag 19 november 2014

Julkalendern à la Träningsglädje 2014

Jamen visst är jag på!
För att bryta den här deppiga mörka perioden, piggar jag upp mig med att haka på Saras underbara julkalender.

Gör ni det också vettja!
Bara välj i listan, ut och gör´t. Efteråt sätter ni en liten (jul)bock på det ni gjort. Lätt som en plätt! Och roligt, inte minst.

söndag 16 november 2014

Nya upplevelser

Helt nya jaktmarker idag. Skruttafisan går sin första judotävling. I Staffanstorp av alla ställen. Där har jag aldrig varit, om vi bortser från några besök på Donken på väg hem från charterresor. Men nu sitter jag här, med en uppdrucken kopp kaffe bredvid mig, för lite sömn i kroppen och undrar nyfiket hur fasen detta fungerar. Har ingen som helst koll på hur judo går till, mer än att de är klädda i vita dräkter och slänger runt på varandra hej vilt. Ska bli spännande detta.

onsdag 12 november 2014

Ljusglimt

Just nu är humöret verkligen inte på topp alls. Tänker inte gå in på detaljerna, men känslorna är både arga och ledsna just nu. Mest arga, men det verkar vara så att jag tar till ilskan istället för ledsenheten. Det är nog egentligen ledsenheten som är baskänslan.

Vill bara krypa ner under filten. Tvingade, ja verkligen tvingade mig själv att träna styrka idag.
En timme då jag helt kunde fokusera på träningen, vilken härlig flykt.
Det börjar faktiskt gå framåt med träningen, trots att jag inte varit så frekvent på gymmet som jag kanske borde.
Kunde öka lite idag, göra fler repetitioner och faktiskt lägga på vikter på några av övningarna.
Skönt med en ljusglimt i mörka november.

måndag 10 november 2014

Jamen, måndag verkligen

Idag var ingen bra dag.
En jobbgrej som tog en ganska oväntad och negativ vändning idag. Bedrövad.

Var sen med om en högst otrevlig upplevelse. Försökte varna men det hjälpte inte.
Blev vittne på nära håll, vad avsaknaden av reflex kan göra. Fy fasen. Blåljus och hela faderullan.
Då totalfokus och effektiv. Efteråt lätt skakig. Jag tänker på den drabbade.  I morgon ska jag ladda familjens fickor med reflexer.

Nu lägga mig och hoppas att John Blund har tid att komma direkt.


söndag 9 november 2014

Uteliv

I morse när jag vaknade hade jag inget bokat på hela dagen. Ingen tid att passa, det är inte så vanligt i min värld. Ensam var jag med, resten av familjen var i Borås på orienteringstävling.
Så, vad gör man då?
Jo, man cyklar ju!




Cyklade en vandringsled från sanhället där vi bor, upp till vår klubbstuga. Det blev ganska intervall-betonat, eftersom naturen bjöd på ständiga Kodak-moments.
40 minuters cykling upp, minus alla stoppen.
Varje söndag anordnar klubben tipspromenad och bingo, så jag satte mig i serveringen och njöt en kopp kaffe och kaka.
Hem cyklade jag lite annan väg, följde leden så långt jag kunde. På vägen upp hade jag genat lite för att snabbare komma fram, ville inte missa kaffet.
Hemvägen tog fem minuter längre tid, men det förklaras av att det är mer svårcyklad stig och av att det är lite längre. Men döm om min förvåning när gpsklockan visar 1 km kortare på hemvägen?!
Så 9,5 km dit och 8,5 km hem. En lagom runda en söndagförmiddag.

onsdag 5 november 2014

Du kommer väl ihåg pakten?

I går var jag ute och klippte häck halva eftermiddagen. Lite trött och loj kom jag in och insåg att om en timme är det dags för Agility nere på gymmet.
Var inte så sugen. Nej, verkligen inte. Ville verkligen bara ligga på soffan och slötitta på TV. Orkade dessutom inte ta fajten med Pillerill som inte gillar att hänga med som publik.

Frågar Skruttafis lite försiktigt hur sugen hon är.
- Hurså, frågar det lilla sluga barnet. - Vill du inte, eller? - Frågar du så för att jag ska säga nej?
- Eh, ja, typ.
- Du kommer väl ihåg pakten, mamma?

Vi slöt en pakt för några veckor sen. Att vi skulle dra med varandra ut, med målet att bli starkare, snabbare och för att känna lite girlpower.
Så vad gör man? Jo, man inser att det är just vid det här tillfället som man ska tänka på pakten, dra på sig kläderna, övertala Pillerill och faktiskt få ändan ur vagnen och gå på Agility. Trots att soffans dragningskraft är stor och trots att Pillerill tjurar ihop och får mutas med att låna syrrans Ipad.

Och vilket pass sen då! Stort tack till Skruttan som övertalade mig. Det var det roligaste passet, ever!
Lite intervallöpning kors och tvärs mellan koner. Klättra upp i repen så långt som möjligt. Hoppa ¨på ministudsmatta. Hjula på avlånga mattan. Nån skidåkarmaskin som var en balansakt som hette duga. Till sist rulla över en gymboll x fyra. Lekstuga för vuxna med garanterad träningsvärk och många glada skratt.
Vi lyckades övertala Pillerill att vara med på halva passet och klättra i rep var han oslagbar på.

Idag då? Jo, den där skidåkargrejen, den känns i höfterna idag. Jisses.

måndag 3 november 2014

Åtta

För åtta år sen vid den här tiden var vi hos våra kompisar familjen E och hade precis ätit tacos och efterrätt. Mätta och glada satt vi vid köksbordet och pratade. Vi var tre i familjen just då, men bara två timmar (23.29) senare var vi fyra. Den där fjärde, han väntade 10 dagar extra på att göra entre ut i världen, men när han väl ville ut - ja då gick det fort.

Idag fyller älskade Pillerill år!

I morse fick den mycket förväntansfulla gossen frukost på sängen och en actionkamera. Nu får man passa sig, han smyger runt och filmar lite här och lite där.
Fyller man år får man önska vilken kvällsmat man vill ha - det blev klassikern spagetti och köttfärssås. Skruttafis bakade blåbärpaj till efterrätt. Inte alls dumt så här på en måndag.

onsdag 29 oktober 2014

Hej Höstlov

Idag har vi höstlov. Kidsen har precis kommit hem från orienteringslägret, maken har tagit några timmar ledigt och jag, ja jag är ju ledig.
Fikat står på bordet, tvättkorgen svämmar över av lägerkläder och häcken väntar på att jag kommer ut och klipper lite. Gott mos.

söndag 26 oktober 2014

Småland tur och retur

Vi drog till mörkaste Småland, jag och Skruttafisan. I går kväll regnade det. Det var en klurig nattbana och jag sprang lite hit och lite dit.

När jag tog av mig kläderna fanns inte en endaste torr fläck. Slängde kläderna i en plastkasse och la den i tältet - ingen mening att ha den i bilen eller med på förläggningen.
I morse, då var det bistert i sinne. Sovit dåligt, lite frusen och öm i kroppen.
Ligger på luftmadrassen och fattar mod för att lämna den varma bädden. Får en obehaglig insikt - min enda sport-BH ligger i en plastkasse i ett tält på High Chaparall...
Alltså, det är verkligen ingen höjdare att frusen stå i tältet och kränga av sig kläderna och sen ta på en kall och blöt sport-BH.
Tur att jag fick springa mig varm direkt efter.
Idag sprang jag lite mer rätt på, tack för det!

Skruttafis gjorde tävlingsdebut på orange bana. Hon sprang tillsammans med två andra sträcka 3 i vårt H16-lag. Starkt jobbat tycker jag!
På hemvägen stannade vi i Växjö för mat och shopping. En mycket trevlig utflykt!

Egenbestämmanderätten och uppladdningen

Den där enhörningen blev en väldigt söt liten historia. Vi färgade hår rosa, vi byggde en liten stålsställning till hornet i pannan och sen gick det åt många hårnålar och en ansenlig mängd hårspray.
Resultatet blev över förväntan faktiskt! Här snackar vi om en tolvåring som helt hoppade över prinsessåldern och en mor som typ gjorde det samma i sin barndom. Med andra ord, vi två är verkligen inga experter på det här med håruppsättningar, rosetter, rosa accessoarer, blingbling, tofsar, flätor och you name it. De gånger jag har försökt fläta hennes hår kan jag räkna på en hand. Vi kan säga så här för att prata klarspråk: de TVÅ gångerna jag har flätat hennes hår, slutade med att hon grät tills jag tog bort det igen.
Så, med ovanstående sagt - vi var båda chockade igår över det lyckade resultatet.

Tyvärr, nu börjar ju Skruttafisan bli så stor att hon får välja själv över vad jag får publicera här och på facebook, där hon är motivet. Så hon la in sitt veto, med all rätt. Det var ju synd, för det var fina bilder på henne. Men...hon bestämmer själv och det är ju bra.

Nu laddar hon och jag för att åka till High Chaparall och tävla i orientering. Det kommer bli blött, kallt och för min del mörkt. Så himla härligt!! Smolket i bägaren är väl att vi missade hotellboendet och får nöja oss med hårt underlag i nån skola i obygden.
Men hur laddar vi då på bästa sätt? Jo, med Spotifylistan Orienteringslåtar. Vilse i skogen med Markoolio, Run to the hills med Iron Maiden, och liknande.

fredag 24 oktober 2014

En konstig dag

Idag är en konstig dag, faktiskt.
Jag var på jobbet och lämnade in nyckel och mobil. Kollade så jag inte glömt nåt och pratade lite med min chefs chef och med hans chef också till råga på allt.
Sa hejdå till de som var inne på kontoret och sen var det liksom inte mer med det. Det där med avtackningar är ett ämne för förbättring kan man lugnt påstå.
Vet inte om jag ska ta fram skumpan eller gravölen idag. Vad känner jag? Är liksom varken ledsen eller glad. Jo, jag är nog ledsen, men jag kan liksom inte få ut det.

Nu, ska jag gå och förvandla min dotter till en pastellfärgad enhörning.
Bild Canstockphoto.se
Jag sa ju att det är en konstig dag idag.

Update: Det blev gravöl, mest av praktiska skäl. Skål ta mig faen.

torsdag 23 oktober 2014

And she scores again!

I morse, *trumvirvel*, kom jag iväg till gymmet direkt efter frukost och snörning av skridskor i ishallen. Åkte till gymmet och rev av mitt träningsschema. Det där träningsschemat jag betalade dyra pengar för (inklusive en screening med förståss) och som jag liksom bara förhalat att ta tag i. Men nu så! Jag gjorde alla övningar, inklusive min absoluta hat-övning, som är sidoförflyttning på boll (hittar inget att länka till här tyvärr).
Fick inte till tekniken på sidolut på boll (inte här heller), så då frågade jag en av naprapaterna om hjälp. Vet inte om jag får till det nästa gång, men nu vet jag i alla fall lite vad jag gör för fel.

Så himla nöjd med mig själv! Jag kommer alldeles säkerligen få fan för det här i morgon, i form av en massiv träningsvärk, men Hej, det är ju liksom meningen.

Nu ska jag försöka rida på den här vågen och få lite rensat i kökslådorna också. Hujedamig!

onsdag 22 oktober 2014

Glaset är halvfullt kanske?

Nä, nu får jag nog försöka vända mitt mindset lite. Jag blir ju inte bättre i varken kropp eller knopp om jag bara belyser hur dåligt allt går  - träningen och jobbet och sånt.

Så!
Vad har varit bra idag då?
Jag kom iväg på det där lunchpasset! Det var första gången jag provade det och det är ju alltid den där första gången som är lite svår att få till.
I eftermiddag rensade jag sen ut husvagnen. Ut med alla sängkläder och in med de i tvättmaskinen. Plockade in all mat (kylskåpet var dock fixat innan) och ställde inte bara kassarna i köket, utan ställde in i skafferiet och i skåpen.
Tog ut alla andra saker som inte ska följa med till vinterförvaringen. Det var några kassar. Hälften av dessa kassar är faktiskt redan upplockade.
Monterade ett displayskydd på min nya mobil.

Nämen kolla! Jag kunde ju! Heja mig!

Andas in, andas ut

Gick på ett lunchpass idag, som i egentligen är nån form av avslappningspass, fast mestadels stående.
" I andningstempo", var väl i stort sett enda förhållningsregeln.

Just det. Bara där blir jag starkt medveten om hur den här kroppen både gasar och bromsar samtidigt.
Jag är så ovan vid att andas lugnt och fokuserat, att hela min kropp reagerar med att blir skitstressad.

Nu ska jag väga upp allt mitt klankande på mig själv och min kropp (och knopp), med den för mig glädjande känslan av att det gick bättre på slutet av varje övning. Det går åt rätt håll här, även om det är med myrsteg.

tisdag 21 oktober 2014

Jag tragglar vidare

Nej, det var inte min teknikdag idag heller. Efter gårdagens manuella rensning av mailbox, skulle jag idag fixa över mina kontakter från en mobil till en annan. Jag har googlat, jag har exporterat kontakter till minneskort, jag har synkat googlekontot med mobiler och hej och hå.
Men... inte fasen funkar det i alla fall. I den nya mobilen lyckas jag bara in en kontaktlista som motsvarar den jag hade för ca 2 år sen. Jag blir så trött.
Så till slut satte jag mig i soffan och jämförde kontaktlistorna och gjorde alla ändringar manuellt.
Åååå, vad roligt.
Nä.

Nu är det i alla fall gjort och i den nya mobilen är det nu ordning och reda, i alla fall i kontakterna.

Det var fantastiskt vackert ute i morse, när jag lämnade på skolan. Tog tillfället i akt och tog några foton.


Ikväll har vi varit på agilitypass på gymmet. Riktigt rolig hinderbana idag. Svinga sig över från box till tjockmatta, klättra över boxar och under häckar. Slå med boxningshandskar och lite balansövningar på låg barr.
Jag var så mycket piggare idag också, jämfört med förra veckans pass. Konstigt det där. Förra veckan var jag grymt pepp och var sen fruktansvärt seg och rent ut sagt skitdålig på passet. Idag var jag istället grymt opepp innan, men levererade mycket bra på passet. Hmm.

måndag 20 oktober 2014

Rensa, rensa

Idag har jag rensat min mailbox på jobbet. Av nån outgrundlig anledning kan jag inte bara markera alla mailen i en mapp och trycka delete. Nej, då kommer ett felmeddelande som säger att det är för stort omfång?
Så här har jag suttit, och raderat 20-30 mail åt gången. Det tog sin lilla tid det.
När jag äntligen var klar, insåg jag att jag hade hela mappen "Skickat" kvar...
Å hu och pust.

Ganska skönt att rensa faktiskt. Jag gillar ju det.

fredag 17 oktober 2014

Åååå hej!

Här händer inte mycket. Nej, verkligen inte.
Eller jo, det gör ju det, men jag är lite för splittrad för att skriva. Har inte ro att sitta ner och tänka strukturerat, typ.
Jag är ledig en hel del just nu, och inom en snar framtid är jag ledig på heltid. Då tror alla att jag har oceaner av tid, så även jag. Vad händer? Jo, jag bokar upp mig på än det ena, än det andra och så vips är tiden borta. Jag stressar mellan aktiviteterna som en galning och undrar vart tiden tar vägen.

Jag jobbar på det. Denna veckan har jag tagit det mer än lugnt. Lullat på här hemma och försökt få min rygg att samarbeta lite. Ett naprapatbesök igår, jag hoppas att det hjälper.
Promenerar en del och lunchar med goda vänner.

Förra helgen var vi i Stockholm och sprang 25manna. Det var en fantastisk helge, men oj så slitigt att åka buss 8 timmar enkel resa. Sprang en för mig ganska lång bana i småskuren terräng, i leran. Det var roligt och gick över förväntan, men som vanligt missade jag den så viktiga stretchen efter. Aj i ryggen. Ja, sen en hemresa i buss på det och ryggen - ja den sa upp sig.

Nåväl, denna helgen som kommer är uppbokad den med, så klart, men jag håller början av nästa vecka fri för återhämtning och uppsamlingsheat i tvättstugan.

onsdag 8 oktober 2014

Cykeläventyr Höst14 Etapp 3

För några veckor sen fick jag och en kompis tid till att cykla ytterligare en etapp på Blekingeleden, från öst till väst. Första gången cyklade vi från Brömsehus i öst och fram till Kråkerum. Några dagar senare försökte jag fortsätta från Kråkerum tillsammans med familjen, men det blev ett litet snopet slut på den tanken, när vi hade glömt hjälmarna hemma.
Nu kunde min kompis följa med och vi lyckades dessutom tajma det hela med hennes makes jobbtider, så vi fick hjälp med transporten från bilen till startpunkten.
Regnet hängde i luften minst sagt, men vi klarade oss faktiskt hela etappen.

Vi öppnade starkt med att efter bara någon kilometer ta en kissepaus. En mycket välbehövlig sådan.
Sega ben hade jag redan från start och tänkte i mitt stilla sinne att det skulle bli väldigt långa tre mil. Min kompis verkade stark, så det var bara att trampa på, le och se glad ut.

Ganska mycket grusvägsrally i början, men på väg mot Älmtasjön blev det mer stig och vi fick gå en hel del. Ett mycket snabbt stopp vid sjön för att ta lite foton.
En hel del skogsvägar följde sen och det var härlig cykling, om än ganska småkuperad vill jag minnas. De trötta benen hade väl vaknat en smula, men mjölksyran låg på lut hela tiden.
Sista biten in mot Mörtsjöåsen var riktigt fin. Lite mer stig i fin skog. Precis innan Mörtan går leden längs med sjön och det är obeskrivligt vackert.

Vi tog en matpaus på bryggan vid Mörtanlägrets lokaler. Jag hade med mig boveteplättar som jag hade limmat ihop med varandra med lite Nutella. Lyx!
Strax efter Mörtan kom vi fram till en liten fors med en fin bro över. Hit måste jag åka på utflykt med familjen!
Nu var det skogsväg, blandat med stig ett tag och vi slet en hel del med att få med oss cyklarna. Min kompis halkade när hon skulle bära cykeln över en stor blöt sten och drattade på ändan. Det såg både dråpligt och förbaskat smärtfyllt ut och hennes lårkaka hade nog vunnit pris om den ställt upp i tävling, hujedamig.

Det kom även några hagar som skulle passeras och vid övergångarna över staketen fick vi också klättra över med cyklarna. Inte helt lätt, även om man är två.

I skogen här såg jag enstaka kantareller, men eftersom de bara var enstaka fick de stå kvar.
Precis när vi saktade in vid en vägbom, körde vi förbi ett gigantiskt bestånd, mitt på vägen. Nu var vi ju bara tvungna att stanna och plocka. Vilken tur att jag sparat påsen jag hade haft mina nutellaplättar i!
Kikade in i skogen och såg ännu fler kantareller. På en femminuterspaus hann vi fylla påsen och lite till! Markerade nogsamt ut stället på kartan och cyklade sen vidare. Passerade ytterligare en fors med tillhörande bro.


Nu började vi bli ganska trötta. Vi har en fantastisk förmåga att trissa upp tempot båda två. Ingen vill  verka svagast...
Det hade varit mycket släpa cykel, men nu försäkrade kompisen att det bara var grusvägar kvar enligt kartan. Jodå, men leden gick inte enligt kartan längre... Så in i skogen igen, på tekniskt svåra stigar. Trötta i benen var vi så vi orkade helt enkelt inte cykla så mycket utan fick återigen släpa lite.
På slutet kom vi så upp på en grusväg som sen blev en asfaltsväg och som ledde fram till bilen. Jag var så trött och blev så obeskrivligt lycklig av att se bilen där. GPS-klockan stannade på 30,5 km och vi körde hem trötta och glada.