tisdag 31 augusti 2010

I god tid

Mellan fredag och lördag förra veckan var den båtmässa i Marstrand. Min föräldrar som är "lite lätt" båtintresserade, planerade att åka dit.
För att inte missa nånting, tänkte de vara ute i god tid, så de åkte upp redan på torsdagen, tog in på hotell och åkte ut till Marstrand tidigt. Mycket tidigt.
Det var väldigt lite folk på mässan så tidigt. Konstigt tyckte de, och konstaterade sen att de mycket riktigt var väldigt tidiga på plats. En hel vecka...

måndag 30 augusti 2010

Ge mig!

Ge mig en fet spark i röven, tack! Jag har gått här och dragit benen efter mig hela kvällen, men nu måste jag ju bara få ut ändan ur vagnen ( ur huset). Jag pratar om joggingrundan, alternativt turen ner till gymmet.

Kick me where it hurts!

söndag 29 augusti 2010

Åtta


Universums bästaste Skruttafis är om nästan exakt en timme 8 år. Känns som igår, men ändå som en hel evighet sen hon låg där i sin balja på neonatal. Att en sån liten varelse kunde ta så stor plats i våra hjärtan på en millisekund.
Nu när jag sitter här och skriver kommer hon in och säger:
- Skruttafis?! Du kan väl skriva Stora tjejen? Jag är ju stor nu.
Japp, älskling det är du - stora goa Skruttafis.

lördag 28 augusti 2010

Eller hur?

Om man sent en lördagskväll bakat 40 kanelbullar som man planerar att bjuda släkten på dagen efter...
...då måste man väl ändå kvalitetskontrollera några när de svalnat lite.

Visst?

torsdag 26 augusti 2010

Bra jobbat, bruden

I söndags när jobbångesten rev i min kropp tog jag ett beslut:
-att vara i säng innan kl 23.

Nu är kl 23.23. Men behovet av att prata av sin med goa vännen och kollegan M var större än sömnbehovet idag.
Undras om jag håller med om det i morgon bitti när klockfan tutar.

Vilken förändring har ni lovat er själva efter semestern?

onsdag 25 augusti 2010

Vilket är värst?

Undras vilket som är värst egentligen:
- att göra som maken som åkt på tjänsteresa till Paris, där det är 29 grader varmt, med endast kostymbyxor i bagaget.
eller
- att gå från jobbet på en ö i Karlskrona, där det blåser storm, endast iklädd halvlånga byxor och t-shirt?

(fast nu ringde maken, från ett tjugogradigt Paris, sittades på en fin restaurang med rödvin innanför skjortan. Mao, det är mest synd om mig, eller hur?)

måndag 23 augusti 2010

Kiv och gnabb

Lätt bråttom innan orienteringen idag går jag in för att säga till barnen att det är väldigt hör tid att byta om. Hittar Skruttafis djupt försjunken i SVT Play. Bredvid sitter Pillerill som minutöst klipper ner nåt gult i mikroskopiska små bitar som sprider sig över det nystädade golvet. Det visar sig vara korten till ett spel. Pillerill får skäll och Skruttafis bryter ihop, det är ju hennes spel. Hur hon undgått att se vad han gjorde är en gåta.
Nåväl, får ut raringarna i hallen och ber dem klä om, kläder ligger framme. Själv ska jag byta om, fixa vattenflaskor och ringa en vän för att kolla upp en grej. Under telefonsamtalet blir rösterna från hallen mer och mer högljudda. Lägger på och hittar ett kaos i hallen. Två barn som bråkar och skriker. Ombytta? Skulle inte tro det va?
Den lilla stressade tvåbarnsmamman blir arg och skäller. Efter mycket om och men kommer vi i alla fall ut i bilen, där jag inser att det inte alls går att lägga en läckande vattenflaska i sätet.

På vägen försöker jag lite mer pedagogiskt prata med barnen:
- Hörni barnen, det är väldigt tråkigt att bli arg på er hela tiden. Men det är också väldigt konstigt att när vi vuxna ber er om nåt, ja det enda som händer är att ni bråkar med varandra. Ni gör ingenting av det ni blivit ombedda att göra, utan ni börjar istället bara bråka, slåss och skrika. Jag fattar inte varför det är så.
- Mamma, det är syskonkärlek.

Vad svarar man på det?

De kan när de vill

lördag 21 augusti 2010

Pleasure and pain

Först en snabb powerwalk i terräng. Varmt och myggigt och ett tempo som inte tillät något trevligt prat. Svettigt värre.
Då är det bra skönt att åka till nya Brunnsbadet i Ronneby och joina resten av familjen. Lite jobbigt att springa upp för trapporna till vattenrutscharna efter träningen, men va fasen, det är smällar man får ta.
Skruttafisan vågade för första gången att hoppa från 3:an, vilken lycka! Mamma Nipe vågar inte ens hoppa från 2:an och blev i vanlig ordning kallad fegis av den betydligt mer vågade dottern.
Pillerill, han simmar runt med puffar och är allmänt lycklig.

Brunnsbadet ja. Ombyggt och invigt i juli. De tar ynka 35 kr för att gå in (barn under 12 är gratis). Ett åkband kostar 40 kr. Helt klart värt pengarna!

fredag 20 augusti 2010

Nipes Nostalgi del 7


Det är något visst över att plocka bär och svamp, eller hur? Att strosa där i skogen och fylla korgarna. Att sitta tyst och plocka och lyssna på alla ljuden i skogen. Fika i en glänta. Choklad i termos och kanelbullar. Klia på myggbetten och bara vara.

När jag bodde hemma plockade vi blåbär och lingon med en sån där speciell bärplockare. Det rasslade på ett visst sätt när man drog den genom riset.
Vår skog hade sina kantarellgömmor som vi vittjade. Vi gick där i kvällningen och plockade tills vi knappt såg framför oss. Hemma fick vi sen smörstekta kantareller på smörgås. Det var guldkant det.

Nu har Gudrun tagit våra kantarellgömmor hemma i Småland. Här i Blekinge har vi inga gömmor, än i alla fall. Nu för tiden är Ica Maxi vår enda kantarellgömma. Men blåbär hittar vi, massor. Förra veckan fyllde vi både frysen och sinnena inför vintern.

Vad plockar/plockade Du?

torsdag 19 augusti 2010

Nja, kanske inte

I vårt hem pratar vi mycket om tomten just nu. Pillerill ska skicka sina älskade nappar till tomten, när han känner sig redo. Han har sett ut en present som han ska önska sig i retur. Än är inte suget efter presenten större än suget efter nappen. Men följaktligen blir det en del prat om just tomten.

Skruttafis och Pillerill diskuterar vart tomten är just nu:
S: Jag tror att han är i Nordpolen.
P: Nä, i vårans pool kanske?

tisdag 17 augusti 2010

Det som göms i permafrost...

...kommer fram i avfrostningen.
Intressant vad man kan finna i en liten frys. Krusbär. Hm, jag har inte haft krusbärsbuske på 6 år...

Inte skönt alls

I går masade jag mig ut på en joggingrunda trots allt. För första gången på asfalt på nån månad. Aj!
Ont i benen, så jag inte kunde springa vissa sträckor.
Glömde i vanlig ordning att stretcha. Aj i höftböjaren.
Note to self: Köp nya skor, spring i skogen och glöm för bövelen inte att stretcha, tack.

måndag 16 augusti 2010

Vilseledande reklam

Nej, jag är inte så där hurtig jämt, det får ni inte tro. Det är lite allt eller inget i min träningsfrekvens.
Idag skulle jag ut och jogga var det tänkt, om jag nu ska ha nån kontinuitet i träningen. Förbaskat seg, lat, slö, oinspirerad är jag idag. När man hellre spelar MS Röj på datorn, än plockar blåbär/joggar/cyklar, då är det illa.
Träningsoviljan står dessutom i direkt förbindelse med sötsuget. Ohämmat mofflande och orörda joggingskor, det skapar ingen superwoman av denna slöfis. Illa, illa.
Argh, jag behöver en närpolis!

(Men nu är ju frysen avfrostad, tvätten intagen, maten urtagen ur ugnen och barnen med make på vift. Nu är det ju faktiskt inte heller mörkt än. Nu har jag ju chansen, eller hur?)

Hm, det var länge sen jag spelade Kung på datorn...

söndag 15 augusti 2010

Med vinden i ryggen


Jo, jag fick ju en idé, sittandes i en solstol på en sketen camping där på Albuen. Varför inte cykla till Rödbyhavn, när det nu går en cykelväg hela vägen längs med havet? Jag och barnen hade ju cyklat en mil åt andra hållet innan på dagen, så varför inte åt andra?

Så med vinden i ryggen ( eller i alla fall snett bakifrån) trampade jag iväg på grusvägen. Klart häftigaste cykelupplevelsen! Fort gick det. Skakigt var det. Fingrar och tår som domnade av skaket. När jag cyklat förbi alla vindmöllorna, såg jag Rödbyhavn lååångt borta i horisonten. Aj f-n, ska jag ända dit? En halv blinkning senare var jag halvvägs. Nu började det bli varmt och svettigt, så mitt mål var att kasta mig i havet när jag kom fram.

Men vad tror ni jag gjorde när jag kom fram? Inte fasen var det nån 38-årig mullig svettig knäppgök som kastade sig i havet inte. Nä, hon cyklade vidare hon. Varför inte liksom? Har man cyklat över fyrtio km, så kan man alltid cykla några till.
Maken och barnen mötte mig i Rödby istället. När maken klev ur bilen frågade jag om han kom ihåg att ta med takräcket denna gången, lite på skoj.
När jag cyklade till Bonbon-land några dagar tidigare, hade ju både han och jag glömt ta med det, remember?
- Behövs inte, svarade han, vi har ju cykelställ på taket ju.
- Jaha, sa jag och sekunden senare inser vi båda två att det cykelstället varit med på Bonbon-land också.

På förekommen anledning

När jag blundar ser jag bara blåbär.

När jag öppnar frysen, likadant.

torsdag 12 augusti 2010

Semesteretapp 2 - Albuen, Lolland (del 1)

Från Enö kör vi till Albuen på Lolland. Det ligger så långt bort på Lolland som man kan komma, från Sverige sett. Vi vill inte lämna Enö, men vi har ingen campingplats längre, det är fullbokat. På vägen mot Albuen kommer vi längre och längre bort från civilisationen och allt ser mer och mer övervintrat ut. Campingen på Albuen känns också övervintrad, men naturupplevelsen däremot får klart godkänt. Härifrån kan man cykla på "digen" tre mil åt ena hållet och 15km åt andra.

Själva Albuen är ett rev som kan gå ut på, sju kilometer ut i havet till några stugor.

Maken måste jobba nästa dag, så jag och barnen tar en cykeltur på en mil och försöker hitta civilisation. Vi misslyckas men hittar ett fint ställe att fika på och roar oss på cyklarna med musiktävling. På eftermiddagen får jag en idé. (ohhh, min första cliffhanger...ni hänger väl med?)

Bästaste tjejen på bästaste grejen.

tisdag 10 augusti 2010

Sett på byn


Vad heter den gruppen? In flames?
Vad spelar de? I lågornas sken, kanske?


Fru Nielsen är en ärlig affärskvinna, uppenbarligen.

måndag 9 augusti 2010

Jamen, visst vill jag vinna!


Är med i en liten tävling hos Evelina. Man kan vinna ett konstverk.
Gå in och kolla vettja!

söndag 8 augusti 2010

Varför inte liksom?

Från Enö till närmaste större stad Naestved är det ungefär en mil. Från Naestved till Bonbon-land ungefär lika långt.

Så varför inte förena nytta med nöje och cykla dit, tänkte jag. Resten av familjen tittade på mig som den idiot jag är.
Men varför inte liksom? Är det väldigt jobbigt, kan jag ju alltid åka bilen tillbaka tänkte jag och cyklade i väg. Danmark har lite att lära Sverige när det kommer till cykelvägar. Till och med egna cykelvägsrondeller (mitt i bilrondellen). Två mil är ju inte så långt tänkte jag, men missade att fundera över topografin. Backigt, jajamensan. Är inte Danmark platt, muttrade nån bakom styret.
Det var ingen hallonluktande Nipe som kom fram, dryga två minuter innan resten av familjen.
Maken meddelade att han glömt ta med cykelhållaren, så jag ställde in mig på att cykla tillbaka.
Efter en trevlig dag på nöjesfältet, hoppade jag upp på sadeln igen, lätt mör i både kroppen och knoppen. Men jisses vad skönt det var! Benen blev lättare och lättare och kilometrarna flög förbi, 42 blev det till slut. Okej att jag inte kanske var den fräschaste besökaren på Bonbon-land den dagen, men nog den hurtigaste.

På kvällen efter ett efterlängtat dopp i havet gick vi ut och åt och förevigade sommarnatten. Semester när den är som bäst.

lördag 7 augusti 2010

Skoskav förväntas

Min vän och kollega M har lite ålderskris. Folk som har ålderskriser de färgar håret, gifter om sig, köper cabriolet eller liknande. Men kära M, hon gör inget av ovanstående, nä hon tar med maken ut på promenad. Jag söker förtvivlat på nätet efter om man kan följa deras väg, men det ser ut som att jag får hia mig tills de är i mål. Heja, heja säger jag och är en smula avundsjuk faktiskt, det ser ju fantastiskt ut!

fredag 6 augusti 2010

Gott

Med ett ord kan man sammanfatta kvällen igår:

Gott!

Gott käk, gott väder, gott sällskap och ett enda långt gott skratt. Jag satt på en altan hela kvällen, åt och drack och bara njöt. Skrattade så jag hade ont i magen. Av sex par var det bara ett som hade förhinder, men vi MMS-terrade dem istället. Natten blev sen innan vi lullade hemåt. Sen kunde inte jag sova, så idag har det inte gjorts många knop. Lunchen intogs på mina föräldrars båt, vi bryggseglade, så inga knop gjorda där heller.

torsdag 5 augusti 2010

Idag är det dags!

Vi har som sagt länge, länge, försökt få till en föräldrargruppsträff utan barnen. Ikväll är det faktiskt dags! Västerbottenpajerna står och svalnar på diskbänken, kräftorna ligger på upptining och klänningen är struken. Vuxendrickat är inhandlat und zu weiter. Synd bara att jag tar ut otäckheter i förskott - morgondagens huvudvärk vaknade jag med idag.
Men ändå, nu är det äntligen dags!!

onsdag 4 augusti 2010

Pillerill och studsmattan

Ikväll skedde vår första studsmatte-incident. Skruttafis och Pillerill hoppade som vanligt, när Pillerill plötslitg börjar gråta. Lite oklara rapporter från de båda, men han hade landat på knäna (på studsmattan) efter ett något okontrollerat men inte särskilt högt hopp. Ont i ena knät har han i alla fall, rejält ont. Stöder lite på det, men helst inte. Han däckade i soffan och vi avvaktar tills i morgon.

tisdag 3 augusti 2010

BonBon-land

Från Enö till BonBon-land är det 20km. Perfekt tycker Skruttafis som älskar berg-och-dalbanor. Det har hon inte ärvt från sin mor, nej. Förra gången vi var här, lurade maken upp mig i slänggungan. I år gick jag inte på det. Däremot lyckades han lura upp mig i Victor Vandorm... Tack och lov åker den bara två varv.
Vikingaskeppet som heter Klaptorsken, den däremot åker minsann inga två varv. Vi sitter i mitten och jag blundade 90% av tiden. Skruttafis skrattar och tycker att hennes mamma är en fegis. Hon har alldeles rätt, säger jag och kliver av. Skruttafis stannar kvar och flyttar bak till ena ytteränden på båten.
Det blir dock dagens sista åktur, för på den platsen där vi innan satt, sitter sen en kille och kräks, så båten stängs för sanering.

4D-biografen, som för dagen tyvärr bara är 3D, är spännande tycker Pillerill...
Är man liten och söt får man åka i vagnen.

söndag 1 augusti 2010

Semesteretapp 1 - Karrebaeksminde/Enö

Till skillnad från de flesta, så tycker jag att en cykelsemester vore en semester über alles.
Eftersom min bättre hälft (aka maken) inte är fullt lika övertygad, så har vi kompromissat fram en lösning: cyklar ska med på semestern.

Första dagen på semestern var vädret inte nådigt. Cykelutflykt till skog i maklig takt med paus för dopp i havet var vad som var tillrådligt. Mycket trevligt, mycket trevligt.
Frun i huset tog en extrarunda på kvällen, för att komma över 20km. Extrarundor med kamera i skymningen.... ah. Glömma stretcha efter extrarunda i skymningen...aj.