Att bli ofrivilligt ledig har sina klara nackdelar, det har det. Det boostar inte självförtroendet precis och även om jag försöker chilla över läget så ligger det där och gnager i bakhuvudet hela tiden. Det oroar och stressar.
Samtidigt öppnar det ju upp för nya möjligheter. Jag har ju faktiskt ett gyllene tillfälle att kanske prova nåt helt nytt?
Av en stor slump, råkade jag i samtal (men jisses vad högtravande det lät - råka i samtal) med en då för mig helt okänd person. Vi kom att snacka om en affärsidé, som han var väldigt insatt i.
Nåt som jag och maken redan funderat på, men inte tillräckligt mycket. Nu tog jag tillfället i akt och frågade och frågade och frågade lite till. Han berättade och berättade och berättade. Vi satt i flera timmar och pratade och han satte igång en tankeprocess i mitt huvud.
Tänk om! Vågar jag? Kan vi?
Maken och jag ska allvarligt ta tag i detta. Jag kanske har hittat en helt ny inriktning. Nåt att börja med i liten skala som sen kanske kan växa till nåt mycket större. Vi ska spana i lite olika riktningar och räkna lite (nej, mycket) på saken.
Åh, vad flummigt jag skriver nu, känner jag. Men så får det bli. Blir det nåt verkligt kommer jag berätta. Förr eller senare.
Spännande är det helt klart i alla fall.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar