torsdag 23 april 2015

Det här med att inte komma till skott


Att inte komma till skott, har ju ett finare ord - att prokrastinera. Att skjuta upp.

Det här är nåt jag utvecklat till en konstart, eller som jag snart nån gång tänker utveckla till en konstart. Till och med det skjuter jag ju  upp.

Nu ska jag gnälla lite över mig själv, så har jag även skjutit upp att bli mer positiv till mig själv...
I mitt huvud (och på otaliga "att göra-listor") finns det många fina uppslag till små projekt jag tänkt genomföra.
Men jag kommer aldrig till skott.

En av orsakerna är ju tiden, den ack så värdefulla tiden, och mitt förhållande till den. Det där förhållandet som strular och som sätter krokben för mig ganska ofta. Jag vill så mycket att jag inte kan fokusera på en lite större grej, utan mest springer runt i vänstervarv och gör en massa småsaker.
Som kan lägga timmar på att diska, plocka, tvätta på en kväll - istället för att göra en lite större grej på listan som jag väl kanske egentligen hellre ägnar mig åt.

En annan orsak till uppskjutandet är att beslutsvåndan är stor. Tänk om jag väljer fel beslut? Ett konkret exempel på detta är bilden ovan. Jag har i flera år nu tänkt skicka in lite foton och beställa canvastavlor. Men då måste jag sätta mig ner med bildbanken och leta fram motiv. Och tänkt om jag skulle välja fel?! Hur skulle det bli? Det skulle ju gräma mig oerhört och vilket slöseri med pengar?!
Ja, man behöver inte ha så många poäng i beteendevetenskap/psykologi för att se att här finns höga prestationskrav som spökar i bakgrunden, tätt följd av en liten snålhet sparsamhet.

Den tredje orsaken är det här med att prioritera. Att prioritera upp min egen önskan. Ingen, verkligen ingen i min närhet hindrar mig - bara jag själv. Samma hobbypsykolog som innan ropar ju högt här och åberopar taskig självkänsla. Förmodligen inte alls fel gissat. Det är svårt att unna sig, därmed ligger de där projekten kvar i tanken och kommer inte längre.

Men sen till sist, en annan orsak som jag insett är en ganska starkt bidragande orsak. Nämligen den att jag gillar att drömma. Förefallande ofta är tanken på ett projekt betydligt roligare än själva slutresultatet. Vissa idéer gör sig bättre i tanken än som realiserade. Just canvastavlorna gör sig säkert mycket bättre på vår vardagsrumsvägg än i ett idéblock, men en hel del andra saker. Att åka till Öby kulle och försöka bota min ormrädsla är nog inte alls lika roligt och nyttigt som jag föreställer mig det i tanken. Jag kommer nog bara känna att det var många mil i bilen för att bli ännu mer rädd ute i skogen.

Men, jag jobbar på detta. Försöker att reflektera över de saker jag skriver upp på listan. Kategorisera dessa i undergrupper:
  • Vad ska bara göras? Ringa det där samtalet, sy det där solskyddet som behövs på altanen osv. Sen försöker jag att tänka: bara gör't!
  • Vad är en idé som ska filas vidare på och sen göras?
  • Vad är ett ren önskedröm och inget som behöver göras, i alla fall inte just nu?
  • Vad har legat så länge på listan att det faktiskt inte behöver göras längre?
Som sagt, jag jobbar på det.

2 kommentarer:

rundarocksaenform sa...

Jösses, vad jag känner igen mig....! :-o ;-)

Kram M

Mamma sa...

Är vi släkt eller....?