Dagens mantra

Det är roligt att städa, det är roligt att städa, det är roligt att städa, det är roligt att städa, det är roligt att städa, det är roligt att städa, det är roligt att städa, det är roligt att städa, det är roligt att städa.

Just in time

I helgen var vi på Bornholm. Varför åker man dit i oktober, undrar säkert vän av ordning.
Jamen, självklart är anledningen orientering. Dessutom firade vi en 46-åring och en 70-åring. En perfekt kombination - orientering och firande.

Två dagars orientering i blöta marker. Helt galet vackert och helt underbara pigga ben. Tydligen hade jag vilat mig i form, med nästan en månads träningsuppehåll på grund av förkylning och mycket på jobbet. Kom trea i min klass D40kort.

Hela helgen gick jag där och önskade att vi hade bokat en extra dag. Tur var väl det att vi inte hade gjort det, nu hann vi åka över till fastlandet, just in time innan Simone.

Före och efter

Gissa vad vi har gjort idag?
Före

Efter

Inaktivitet

Ingen träning just nu.  Hostar, hostar och hostar.

Tänkte cykla till jobbet: hosta och regn
Tänkte orientera: hosta och älgjakt

Chillar i soffan. Och hostar.

Äpplet och päronträdet

Igår åkte jag och Pillerill till Malmö för att möta upp Silverräven som kom från tjänsteresa over there.
Pillerill försöker förhandla bort att ha jacka på sig och jag säger att "självklart ska du ha jacka med dig, det är ju höst...du vill väl inte frysa heller".

Kommer ner till Malmö, kliver ur bilen och konstaterar att det mycket riktigt är skitkallt ute och blåser halvt storm.
Var är min jacka tror ni? Jodå, kvar hemma.

Pratar senare i telefon med syster som är i Stockholm på orienteringstävling, där även Skruttafis befinner sig.
Frågar om Skruttafisan sköter sig och får svaret: "tja, litegranna i alla fall."
Gissa vem som tidigt på morgonen hoppat ur bussen framme vid tävlingsarenan, utan jacka?

Såna är vi. Uppenbarligen.

Stoppa pressarna!

Hör upp, hör upp! Mirakel KAN ske! Ingenting är omöjligt och nu har vi beviset!

Bevis: Nipe är på chokladprovning. Nipe lämnar äter bara halva bitarna OCH ÄR NÖJD!

Nilreb

Berlin i dagarna fyra. Lite shopping och sightseeing och lite konferens. En Oktoberfest och en galamiddag.
Tja, gissa om Nipe kom hem trött och glad? Japp, precis.

Hemma pågick livet i 180 knyck. Maken bortrest tills i morgon och sista veckan på mitt uppdrag. I morgon åker Skruttafisan iväg ensam med 50 andra i klubben på orienteringstävling i Hufvudstaden.

Gissa om jag är både lättad att jag inte skulle stressa med dit och väldigt avundssjuk.
Men man kan inte hinna och orka allt, så är det ju bara. Nån broms får det ju finnas.

Men tillbaka till Berlin. Same, same but different. Gamla öst som vi bodde i, var inte alls lika skitigt längre och Potsdam var ju ingen grusplan längre... Men i övrigt sig likt.
Kanske inte min favorithuvudstad, men väl värd en weekend.

Then we take...

Berlin!
Åker på jobbresa till Berlin över helgen. Ska bli intressant och se  om hur det har ändrat sig sen sist.
Det var ju nåt år sen eller två jag var där. Vår klass åkte en bussresa dit innan vi tog studenten.
Våren 1991...

Nånstans inom mig har jag känslan  av att denna resan kommer bli betydligt mindre luddig i kanterna.

Auf wiederhören!

Dagens mattips

Kycklingfärsbiffar med broccoli/gröna ärtor-mos. Mumma.
Ännu mer mumma att biffarna lagades av Skruttfis, så mamman i huset slapp kleta med fingrarna i smeten.

Vaska

Idag har jag vaskat. Satte mig i källaren och hällde ut öl och alkoläsk som blivit för gammal. Det tog en stund ska ni veta, för det var många burkar och flaskor.

Voffo gör di på dette viset? Ja, det kan man undra. Orsaken var nog en kombination av typ nästan inget drickande (man är ju liksom inte 20 längre) och ett  stort feltänk när vi var i Danmark för nåt år sen. Om man inte dricker mer än nån gång ibland, ja då kanske man inte ska köpa såna kvantiteter. Tillgång och efterfrågan överensstämde icke.

Konstigt.. såna gamla lager med choklad har jag aldrig behövt slänga...

Tack juicepressen!

Satsumas, mango, galiamelon. Råsaftscentrifug. Lite mineralvatten på slutet.
1,5 cm Malibu i glaset och sen lite päroncider. Blanda med ovanstående juice.

Kommer garanterat att göras igen. I en juicepress nära mig.

Moget?

När barnen lagt sig tänkte vi för en gångs skull kolla på en film, eller två. Det hör verkligen inte till vanligheterna.
Mycket moget beslut. Läggdags 04.05...

Skog, skog och lite björnbär

Först klubbmästerskap i Pre-O (precisionsorientering). En karta, en kompass, en skog och ett uttalat krav på tystnad i skogen. Oj då, vara tyst? Det var en utmaning, jag som åtminstone brukar prata med mig själv när jag tävlar.
Så härligt! Jag kanske ska testa att inte tjata hål i huvudet på mig själv vid nästa vanliga tävling?
En lagom klurig bana idag, inte som förra gången när det var så svårt så vi bara skrattade till slut.
Enda smolket i bägaren var väl att Silverräven slog mig med ett poäng... Han tog Klubb-silver på sin första Pre-O-runda, det är inte illa. En stark insats måste jag säga, även om det som sagt är lite retligt.
Själv kom jag 5:a i klubben och det är jag väldigt nöjd med.

En matpaus senare åkte jag och mamma till en vandringsled i Järnavik för att leta björnbär. Det hittade vi inte många, nej, men vandringsleden är galet vacker. Upp på berget med utsikt över havet, Tjärö och Järnaviks hamn. Ner och in i djupa bokskogen med både kossor och stooora stenar.
Många Wow och Ohh och Nämen vad galet fint.

Pappa mötte upp oss vid parkeringen och vi körde till campingen och letade björnbär där vi orienterade i somras. Två liter fick vi ihop till slut i alla fall.

Skog, skog och lite björnbär. Ett lysande koncept för en bra lördag.

Förhalningstaktik

Okej... Nu har jag kollat resultatlistan till orienteringstävlingen, scannat av Hemnet (fyra kommuner), lästa Aftonbladet, ätit choklad, kollat vädret, torkat av bordet, ätit lite choklad till, mikrat teét, ätit lite choklad till, läst bloggar, facebookat, läst mail, funderat över veckan som kommer och ätit lite choklad till.

Snart måste jag nog faktiskt sortera in de där papprena som jag tänkte jag skulle göra.

Hoppas det funkar...

Jaha, har inte kunnat skriva inlägg på några dagar...
Hoppas det funkar nu då.

Annars? Tja, det är lite sisådär faktiskt. Jobbet gick från sketabra till sketadåligt på mindre än en nanosekund förra veckan. Dåligt i betydelsen att jag inte kan vara kvar på mitt uppdrag som jag varit på senaste 3,5 åren. Jag trivs och de trivs med mig, men orsaker vi inte styr över tvingar fram detta.
Surt sa räven.

I övrigt är det mycket orientering just nu. Imorgon DM i medeldistans och på söndag DM stafett.
Att orienteringssäsongen peakar just nu, uppväger det andra en smula, tack för det Televerket.

Hur tänkte jag där?

DM i nattorientering i morgon kväll, långdistans.
På söndag DM i långdistans.

Hur tänkte jag där? Exakt hur sliten hade jag tänkt vara på måndag?

Semester - del 2

Efter diverse ompackning drog vi till fjälls sista veckan på semestern. Här bodde vi i stuga på baksidan av Lindvallen, med utsikt över Högfjällshotellet. Lite märkligt att vara där på sommaren, vi har bara varit i Sälen på vintern innan.

Nu la vi i en växel till på cyklarna, minst sagt. Vi öppnade starkt med att streta oss upp för Hundfjället med sikte på Trollskogen. Väl värt besväret! Som alltid var vi lite sena, så ljudet från trollen tystnade för dagen när vi stod och beundrade Spisflickornas skönsång. Nåväl, vi tröstade oss med blåbär.
 

 

En dag var vi i Rörbäcksnäs och testade Kalugaspåret. Det tog sin lilla tid att komma runt, men alla var mycket nöjda och glada när vi kom i mål.

Dagen efter testade Silverräven lite downhill. Gipset på handen får han ta bort nästa vecka... Lärdomen vi drog av det, är att även för lite fart kan vara fel.

Geocachingen drog ut oss på äventyr och vi hittade hjortron. Exalterad sprang jag till bilen och gav barnen, som spottade ut och grimaserade. Osofistikerade barn, tänkte jag och gav Silverräven ett och stoppade det sista i min egen mun. Usch! De hade ju rätt, det var ju inte alls gott!? Alla var rörande överens om att hjortron gör sig bäst i sylt på ostkaka.

Mina föräldrar kom upp de sista dagarna och sällskapade oss. Mycket trevligt tyckte vi och allihop körde vi till Mörkret och Njupeskär. Tuff vandring upp på berget gav utdelning i form av en helt galet fin utsikt. Nerför berget igen och en välbehövlig fikapaus innan vi gick fram till själva fallet.
Nej, jag kan inte göra denna dagen rättvisa, men det var en helt sjukt härlig upplevelse.
Inte blev det sämre av att vi körde vägen hem via Norge.

Sen var det då dags för veckans huvudmål. CykelVasan 30 km. Eller 32 km som den visade sig vara.
Kul på hjul är en bra sammanfattning. Skruttafisan hängde med bra och vi bestämde innan Oxberg att vi vill göra om loppet igen. I Oxberg hade vi inte tänkt att stanna men när vi väl kom dit och Skruttafis såg blåbärssoppan, ja då ändrade vi oss och gick all in på vad som bjöds.
I Hökberg stod resten av familjen och hejade så här stod vi ganska länge och poserade för kameror, drack blåbärssoppa och besökte Bajamajan.
Sen gick det utför och farten ökade betydligt. Ica bjöd på kaka nånstans mitt i skogen och den tog vi i farten. I Eldris gjorde vi bara ett kort stopp och sen ökade vi farten ytterligare mot mål. Körde om cyklist efter cyklist och  bara njöt!
I sista backen vid Zorn, drog Skruttafis om mig med orden: Ses i mål! En sekund före mig i mål kom hon och det får jag höra ganska ofta. Ett väldigt roligt lopp, men jag hade nog förväntat mig sämre vägar och mer folk. Dessutom var upplevelsen av upploppet inte alls likt upplevelsen på det riktiga Vasaloppet. På snö känns upploppet mycket längre och man behöver inte vara koncentrerad på kravallstaketsstöttor som sticker ut i vägen, eller på gatstenskanter.

Dagen efter körde vi söderut mot hemmet, med ett flertal stopp för geocacher. Drygt att köra hela dagen men samtidigt skönt att ta många pauser.

Semester del 1

Ruggigt fort gick semestern, men roligt var det.
Vi i Nipe-familjen ligger sällan still på semestern, inser vi med en titt i backspegeln. Vill mer än vad som ryms i semesterveckorna. Kanske inte snabbast upp på mornarna, men vi brukar å andra sidan utnyttja resten av dagen mycket väl.
Många är kvällarna när vi kör in på campingen vid 23-snåret och börjar laga kvällsmat... Det är ingen kö i disken vid den tiden på dygnet kan jag meddela...

Jaha, vad gjorde vi då?
Vi börjar med tripp nummer 1, som startade på Österlen. Orienteringstävling i 3 dagar. Upplägget var lysande, först turistande på dagen och på kvällen tävling.
Skåne är inte alls särskilt platt, i alla fall inte i Brösarp. Två av dagarna låg starten i en backe och sen var det bara till att tugga höjdmetrar (och blåbär).
Vi reste förtält (det nyinköpta) i stark vind. Tur vi hade en klubbkompis i tältet bredvid, utan honom hade tältet flytt sin kos.
Sen åt vi god raw-food och barnen drack tidernas största och godaste smoothie.

   Vi var på både Stens huvud och Ale stenar.

Efter tävlingarna drog vi till vårt favoritställe i Danmark och vädret slog om till tokvarmt.

Vi åkte lite berg-och-dalbanor (ja mest de andra i familjen, även om jag faktiskt vågar lite numera).

Vi tog cyklarna med till en ö söder om Stora bält-bron.  I stekande sol cyklade vi runt och letade geocacher. På kvällningen fikade vi på en öde strand med fina fossiler och med fantastisk utsikt över bron.

Labyrintparken i Kalvehave var ju ett måste att återvända till. Rekommenderas strängeligen!

Möns Klint är både galet vackert och galet värt pengarna. En fin utställning, höghöjdsbana och säsongskort m.m. ingår i priset.

Cyklade gjorde vi en hel del och näst sista dagen tog vi en runda till byn en mil bort, för att testa badstranden. Hittade en stig uppe i skogen och klinten och här hade vi nog semesterns höjdpunkt. Fort, fort, kunde man cykla single-track här och leendena gick nästan hela vägen runt på oss alla.

Tillbaka i Sverige låg vi fyra nätter i Ängelholm. Badade, cyklade och sista dagen orienterade vi lite Naturpass i Halmstad. Lite minigolf efter skogen och sen satte vi oss på bästa stranden Vilshärad och kollade in solnedgången. Tio minuter efter den, kom regnet och åskan. Vi hann in i bilen och satt där och beundrade ovädret en timme.
Körde hemåt igen och landade hemma för att hämta andan innan nästa resa.

Inrättning i ledet

Sådärja.
Fem veckors semester, varav 3,5 på resande fot. Helt underbart!

Men i morgon bitti stundar allvaret igen. Vilken tur att jag var smart och skrev upp alla inloggningar och lösenord. Återstår bara att hitta vart jag skrev upp det...

Gör om, gör rätt

I början av sommaren bytte vi ju som sagt husvagn. Detta medförde att vi plötsligt saknade plats för två cyklar. Innan hade vi två på biltaket och två på dragstången, men nu försvann den sistnämnda möjligheten.
Vi köpte då två Thule-hållare och satte alla cyklar på biltaket. Söte Göte, vilken skillnad! Hur enkelt som helst att montera cyklarna. Så enkelt att till och med den korta frun i huset klarar av det, typ.

Sagt och gjort, vi beslöt oss för att skrota detvå gamla hållarna och investera i två Thule till. Hittade bästa priset på nätet och beställde.
Enligt uppgift skulle vi som nya kunder få en ny-kund-gåva också.
Igår kom Postens stora lastbil och backade in. Döm om min förvåning när postmannen kommer med ett litet, litet fyrkantigt paket, som knappt väger nånting.  Var är mina hållare? Borde inte paketet var minst en meter långt?
Nej, då visar det sig, att företaget skickar först den där gåvan. I ett eget separat paket. Först idag kom cykelhållarna. Gåvan visade sig vara en  müsliskål med företagets logotype på.
Med andra ord: man ger en gåva som är tämligen oanvändbar och som man dessutom skickar separat. Postbilen får köra till vår adress två gånger inom loppet av två dagar.

Hur tänker man där? Är det hållbart? Är det ekonomiskt, miljövänligt eller skapar det några personliga relationer mellan företaget och oss?
Hade jag vetat förutsättningarna när jag beställde, hade jag gärna avstått gåvan faktiskt. De hade gärna fått göra nåt vettigt för de pengarna istället och dessutom sparat fraktkostnaderna och transporten.