söndag 31 juli 2016

Dra, eller nåt

Alltså idag skulle jag lätt kunna bara dra. Är så tje på det mesta. Att semestern är slut om en vecka ligger som en blöt filt över allt. Där under den blöta filten jäser missmodet och frustrationen och ilskan och lessenheten och fan å hans moster.

Jag har väl egentligen inget emot att vara hemma lite. Det finns ju tusen projekt att sätta tänderna i. Men jag tyar inte. Och sen blir jag arg och lessen för att jag inte tyar. För att jag slöar bort dagen. Att slöa är inte att vila, så det är liksom ingen tröst. Jag går som katten kring helt gröt. Vankar vanmäktigt runt och får absolut inget gjort. Fan.

Förlåt. Här skulle ju egentligen nu finnas en rad fina bilder från semestern. Det vimlar blogginlägg i mitt huvud. De verkar inte vilja komma ut just nu. Jag väljer tydligen istället att vältra mig i självömkan. Det är inte fruktbart på nåt sätt, men jag kommer inte ur hjulspåren.

Får dra på blåbärsjakt och hoppas att det går över. Blåbär i frysen är i alla fall ett steg i rätt riktning, eller hur?

Update: Å vet ni? Jag försökte mig på lite hårdare trädgårdsarbete häromdagen. Vi ska ta bort en stentrappa. Vad resulterade det i? Jo, en överansträngning i skuldra/axel/nacke så nu kan jag inte cykla, trädgårdsarbeta eller göra nåt annat produktivt heller. Nämen, ni hör ju. Fast i nån jäkla blä-sväng.

Update igen: Å vet ni igen? Jag glömde ställa om kameran från raw-format till jpg. Så nu har jag 500 bilder som är i rawformat och måste fixas till. Oooooorka! Alltså, det är väl bra för de tiotal bilder som kanske är nåt att fixa till och vara stolt över och kanske göra nåt kreativt med, men resten då? Raw i alla ära, men va fasen, så himla krabbigt. Ja, jag är en gnällkärring just nu. Vänta bara lite så kan jag säkert komma på fler saker att rya om.

3 kommentarer:

Kari sa...

Jag tror stenhårt på att man skall gnälla som ett proffs - med mycket energi och på heltid - så att man får det ur kroppen och kan gå vidare. Vem vill ha kvar att det neggiga på insidan liksom

Anonym sa...

bryt ihop å kom igen

Nipe sa...

Kari: Hm, det är ju det där med att få det ur sig. Det fastnar lätt på kläderna inser jag. Men annars rätt tänkt, att inte ha det kvar på insidan.
Anonym: Kära vän, det är det här med bryt ihop som inte funkar riktigt. Bita ihop och gnälla verkar mer vara min melodi. Jag övar, jag övar.