När man tar hissen neråt.
När man önskar att toastolen inte var så fasligt långt ner.
När det tar 20 sekunder från det att hjärnan signalerar att röra på benen och tills att de faktiskt rör sig också.
När man tycker det är tungt att dricka en kopp te.
tisdag 26 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
hahaha!
...då är det bara fööör mycket!!!
Kram ☺
Jag vet inte om jag skrivit det till dig en gång tidigare när du varit ute och rört på dig - men... Jag hade en rundlagd kollega en gång - som bestämde sig för att börja träna. Hon var iväg och tränade verkligen järnet vid ett tillfälle - och sedan började hon vänta på träningsvärken. Första dagen efter - ingenting. Andra dagen efter - fortfarande ingenting... Och så fortsatte det i flera dagar tills hon slutligen suckade och sa:
"Jahapp, det är bara att inse - eftersom jag inte får någon träningsvärk: Det finns inga muskler alls på den här kroppen, det är BARA fett!"
Så, henne tänker jag på när jag får så där ont: Det betyder att det finns något att få ont i ;-)
Hur känns det idag då? Brukar vara ännu värre andra dagen ju.... Din stackare!
Ha, ha! Vet precis hur det känns! Lite skönt är det allt i allt det onda;)
Det där med att trilla ned på toalettstolen känner jag alltför väl igen. Det är utfallen! Den övningen är bara inte mänsklig.
Jag idag: Nä, mänsklig är den inte alls. Hela grejen med BodyPump är inte mänskligt! När man säger det på det här viset: nu ska jag gå till gymmet och göra 75 utfall följt av 100 knäböj och lika många crunches, ja då inser man ju hur sjukt hela konceptet är!
Skicka en kommentar