Skruttmobilen

Det finns en sak som vi i vår familj är riktigt usla på - att tvätta bilarna. Jag mest för att jag inte tycker det är skoj, maken av helt andra orsaker, fniss.

Men det är egentligen inte på utsidan problemet är som störst, utan på insidan. Av bilen menar jag. Tänk två vuxna som inte orkar ta ut bananskal, lunchlådor eller gamla parkeringslappar. Ta detta i kombination med en totalt städovillig kreativ sexåring och en tvååring och man får värsta mardrömmen för en pedant. Vilken tur att ingen av oss är just det då!

Vi kan inte säga att vi ska städa bilen, för när vi väl gör det, då handlar det mer om att sanera.

Jag brukar kalla bilen för Skruttmobilen och tackar min lyckliga stjärna att jag knappt aldrig har passagerare som inte tillhör familjen.

I morgon ska jag samåka med en kollega. Denna kollega ursäktade sig när jag åkte i hennes bil, för att den var så stökig. En urdrucken petflaska hittade jag i baksätet...

Undras om jag ska gå ut och städa bilen lite lätt eller ta en tredagarskurs i Hjärt-lungräddning tills i morgon? Får nog välja kursen, det andra tar för lång tid...