Alternativ rubrik 1: Ju fler kockar desto sämre kräm
Alternativ rubrik 2: Dagen då jag slog Gordon Ramseys rekord i antal svordomar per maträtt
Kvällning. Trötta barn. Laga mat-dags.
-Jamen, jag kör hem med Pillerill och gör kräm, det går ju så fort, så kan ni köra om Maxi och handla. Bra idé va?
Skitbra idé. Verkligen. I teorin ja, nu kommer vi till verkligheten.
Allt gick lysande tills Nipe envisas med att försöka göra två saker samtidigt. Vad händer då? Jo, kräm-fan kokar över förståss. Sockrigt och fint på hällen, det luktar ju så gott!
Drar undan kastrullen och byter platta. Häller över krämen i en ny gryta som inte har sockerrester på undersidan.
Nu följer några minuters framgång i arbetet. Potatismjöl i, nytt uppkok. Stänger av spisen och ställer grytan i diskhon och tappar upp kallt vatten för att kyla krämen.
Tar fram skrapan och börjar ta bort inbrända krämrester, det ska man ju göra innan plattan svalnat om det är socker i. Så duktig jag är va?
Men ungefär här tar framgången slut. När jag vänder mig om för att skölja av skrapan, inser jag att jag precis har dränkt min kräm! Jag satte på kranen, men stängde aldrig av.
(det var här jag slog det där rekordet)
Ny kräm görs under bister min. Maken kommer hem och skrattar gott åt mästerkocken.
Nu ungefär får jag för mig att lämna över ansvaret till honom, så jag tar kameran och ger mig ut den fina kvällssolen. När jag kommer in igen har maken krämen på kylning i diskhon. Men jag tycker den är för tunn, nåväl det funkar nog. Maken vill göra frun glad och vispar i potatismjöl, där direkt i den svalnande krämen. Skitbra. Det blir liksom grynigt och helt skum färg på krämen. Vad i h-vete?! Hur svårt kan det vara att fixa fram kvällsmat?
Nåväl, det blev ganska OK när vi kokade upp den igen, men det tog ju lite tid så under tiden hade vi två trötta barn som undrade sisådär tusen gånger om inte krämen snart var klar...
Pust.
Alternativ rubrik 2: Dagen då jag slog Gordon Ramseys rekord i antal svordomar per maträtt
Kvällning. Trötta barn. Laga mat-dags.
-Jamen, jag kör hem med Pillerill och gör kräm, det går ju så fort, så kan ni köra om Maxi och handla. Bra idé va?
Skitbra idé. Verkligen. I teorin ja, nu kommer vi till verkligheten.
Allt gick lysande tills Nipe envisas med att försöka göra två saker samtidigt. Vad händer då? Jo, kräm-fan kokar över förståss. Sockrigt och fint på hällen, det luktar ju så gott!
Drar undan kastrullen och byter platta. Häller över krämen i en ny gryta som inte har sockerrester på undersidan.
Nu följer några minuters framgång i arbetet. Potatismjöl i, nytt uppkok. Stänger av spisen och ställer grytan i diskhon och tappar upp kallt vatten för att kyla krämen.
Tar fram skrapan och börjar ta bort inbrända krämrester, det ska man ju göra innan plattan svalnat om det är socker i. Så duktig jag är va?
Men ungefär här tar framgången slut. När jag vänder mig om för att skölja av skrapan, inser jag att jag precis har dränkt min kräm! Jag satte på kranen, men stängde aldrig av.
(det var här jag slog det där rekordet)
Ny kräm görs under bister min. Maken kommer hem och skrattar gott åt mästerkocken.
Nu ungefär får jag för mig att lämna över ansvaret till honom, så jag tar kameran och ger mig ut den fina kvällssolen. När jag kommer in igen har maken krämen på kylning i diskhon. Men jag tycker den är för tunn, nåväl det funkar nog. Maken vill göra frun glad och vispar i potatismjöl, där direkt i den svalnande krämen. Skitbra. Det blir liksom grynigt och helt skum färg på krämen. Vad i h-vete?! Hur svårt kan det vara att fixa fram kvällsmat?
Nåväl, det blev ganska OK när vi kokade upp den igen, men det tog ju lite tid så under tiden hade vi två trötta barn som undrade sisådär tusen gånger om inte krämen snart var klar...
Pust.
11 kommentarer:
Underbart! ;)
Kära barn, du är i gott sällskap! Gissa vad din far gjorde häromdan när HAN kokade kräm.....
Esset: Ja, just då var det kanske inte ordet jag använde, men sen med lite mat i magen, då bubblar ju skrattet upp...
Kära mamma: berätta, berätta!
Hahaha!
Här känner jag igen mig. Flika dessutom in ett antal koll av datorn om man fått några kommentarer så har du denna middagskock!
nilla: hrm, jo det var ju just det som orsakade att krämen kokade över... Tidigare i våras lyckades jag rökfylla hela köket genom att blogga när jag kokade gröt...
Ojdå! Krämkokning verkar synnerligen avancerat. Det har jag aldrig gett mig på, men gröt och vidbränd gröt är jag självutnämnd specialist på....
katinka: i teorin är ju kräm ungefär i svårhetsgrad som att koka pasta, men inte idag tydligen :-)
Tack för en underhållande rapport från verkligheten.
"Även solen har sina fläckar" eller "Bättre lycka nästa gång" kan ju vara lite käcka talessätt från förr. Välj det som passar. :)
Ha det!
Ha, ha! Endel kvällar borde bara raderas...
Kräm på tetra, finns det där du bor?
Nä, nu var jag bara dryg. Men det var väldigt så ambitiöst att göra egen kräm när ekströms färdiga är så goda.
Kram på dig!
Katti
Katti: fast det där med att göra egen kräm har jag liksom fått itutat i huvet sen barnsben. Det är så lätt och så fritt från massa socker, konserveringsmedel mm att man liksom bara MÅSTE göra egen. Men visst, ibland borde jag nog överväga tetravarianten ;-)
Mina kollegor sa samma sak, vad är det för fel på Ekströms?
Skicka en kommentar