Nu ska höet in. Är man uppväxt på landet och lider av Nostalgi, ja då är detta en jobbig tid på året. Jag saknar allt man kan sätta prefixet Hö- framför:
kärran
tjugan
loftet
hoppandet
lukten
stickset
Ja, nästan så jag till och med saknar de där speciella busarna man fick i näsan...
8 kommentarer:
Mmmm... Nostalgi!
Förra sommaren lovade jag att jag denna sommaren skulle sova med barnen på höloftet hos en kamrat till dem. Jag kan ju alltid hoppas att det blir av...;)
Du och Skruttafis kanske vill vara med? Makarna och Pillerill + Lillmarodör kan ju husera hemma hos oss. (Vi kan ju alltid muta dem med ett flak öl, lite läsk och chips...)
Stora kramamr
Å vad härligt, jag minns hur det var...vilken lycka!
Kram
Oj, de busarna hade jag glömt bort, men jag försås precis vad du menar :)
Håller med dig, det är liksom inte riktigt samma sak med ensillagebalar:)
Blåsorna saknar jag inte. Men doften! Och tröttheten kroppen när man satt i hölasset på väg hem på kvällen.
Lite annorlunda än att stressa in på 7eleven på väg hem från kontoret.
Åsa! Nä, haha, det är ju inte riktigt samma känsla...
Jag idag: Blåsorna hade jag förträngt faktiskt. Nä, de saknar jag ju inte...
Du är välkommen att bärga hö i Runkarp ikväll. På gammalt sätt med räfsa. Jag har just drabbats av värsta gräsallergin och ser inte jättemycket fram emot det...
Ylva: jag hade lätt kunnat byta jobbet mot lite höbärgning...
Skicka en kommentar