Tänk följande:
Om man nu får för sig att steka lite kycklingdelar i ugnen sent en tisdagskväll
och man sen pratar lite i telefon
och man hör äggklockan pipa i köket, men fortsätter prata en stund
och man därefter sammanfattar samtalet för maken
och man sen låter samtalet glida över i annat ämne
och man därefter går igenom köket på väg till toan
och man då blir uppriktigt förvånad av att hitta kycklingdelar i ugnen.
Då kan man alltid tänka så här:
vilken tur, nu behöver jag ju inte skära i dem för att se om de är rosa i mitten
och nu finns det ingen risk att jag äter upp det kolesterolfyllda skinnet.
Sensmoralen i detta: det går alltid två uppsidor på en nersida.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Underbart, tack för omtanken inne hos mig. Ha en bra dag! Kram
Skönt att höra att det finns fler som är positiva och ser vardagens katastrofer ur ett självironiskt perspektiv.
Kram ♥
Jeanette: :-)
Segsliten: Jo, man måste ju lära sig att skratta åt eländet :-)
Ska försöka ännu mer!
Skicka en kommentar