Den här låten av Pink nynnar jag ofta på:
I'm a hazard to myself
Don't let me get me
I'm my own worst enemy
It's bad when you annoy yourself
So irritating
Jag motarbetar mig själv, hela tiden.
Sätter ett mål: jag måste bli piggare på morgonen, ikväll ska jag lägga mig tidigare.
Sviker mig själv: stannar som vanligt uppe till efter elva, krälar upp ur sängen efter en timmes snoozande morgonen efter, sen som vanligt till jobbet.
Sätter ett annat mål: jag ska sluta dricka kaffe för att slippa vara kass i magen.
Sviker mig själv: först bara smuttar på makens kopp, sen en halv kopp, till slut kilar jag stadigt med kaffemaskinen på jobbet.
Sätter konstant nya mål: idag ska jag inte äta nåt onyttigt.
Sviker mig själv every day: men titta här - lite kladdkaka kvar i kylen! En timme senare efter att bannat mig själv åker jag till kompisen på fika, gissa resultatet.
F-n, jag behöver hela tiden försvara mig mot mig själv.
Jag behöver gå en kurs - i självförsvar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Hmmm. Jag också. Hittar du kursen kan du anmäla mig också!
...eller minska kraven på dej själv? Ta t ex lite mjölk i kaffet-snällare mot magen!
Förbud och skarpa order tror jag inte på, då blir det fel. Vi är skapta så, finns gottis äter vi det och vi ska sova när vi är trötta, inte när klockan säger så.
Ha mjölk i kaffet plus ett stort glas vatten till istället. Jättebra bok vid sängen som bara får läsas där. Kladdkaka - so what, den tog ju slut och kan alltså inte ätas mer av? Men ring kompisen på vägen och be om kakfritt fika. Och så fokus på nåt bra varje dag!
Fast det är inte lika lätt irl som att skriva ner det så här förstås...
MammaJ: Jag lovar anmäla dig också!
Osloskånskan: Problemet är ju bara att jag dricker med mjölk redan, men tål varken laktosen eller kaffet. Oftast går det ju inte att få det laktosfritt och då är det jobbigt att vara beroende av den där koppen.
Mialena(och Osloskånskan): Nu när jag ser inlägget ser jag hur det nog uppfattas som om jag har höra krav på mig själv. Riktigt så är det ju inte, tyvärr. Sen vi fick barn har jag varit snäll mot mig själv, unnat mig själv. Unnat mig så mkt att jag faktiskt blivit elak mot mig själv istället för snäll. Resultatet är ju ett BMI som får mig att blir rädd.
Det som gör mig trött på mig själv, är att jag sätter upp reella mål ena timmen, för att så fort frestelsen kommer, bryta målet utan minsta reflektion.
Det är ju rätt vanligt att man är snällare mot andra än sig själv...
Ett tips som tydligen ska vara rätt bra mot både vikt, sötsug och trötthet är LCHF. Även bra för de med diabetes typ 2.
Har två väninnor som kör den. Inget sötsug alls vilket resulterar i att de inte äter något "socker" och som kanske är bekant så är det mer sockret än fettet vi blir tjockare av.
Sedan är det upp till var och en att undersöka och ta ställning till om det är det bästa och nyttigaste för en själv!!!
Här kommer en liten intressant länk.
http://www.utterback.eu/blogg/?p=118
Du är ju faktiskt snäll mot dig själv också! Du motionerar ju faktiskt din lekamen. Det finns måååånga andra som äter allt det där du också "unnar" dig, men som faktiskt sitter stilla hela tiden.
Nej NIPE. Försök vara nöjd med den du är och med det du gör OCH gilla dig som du är. För det gör jag! (Gillar dig som du är alltså:)!)
Stora Hjärtekramar
Och en till...
www.blogg.passagen.se/dahlqvistannika/
JoSe: Tack "extrasyster"! Jag älskar dig också för den du är, det vet du, även om jag är skitkass på att säga det och höra av mig ;-)
Jag motionerar ju inte särskilt mkt med tanke på vilket stillasittande jobb jag har, men det ska nog bli ändring på det i höst verkar det som.
Skicka en kommentar