Hmm

Den där utmaningen inne hos Sofy....
Den går ut på att under en månads tid testa förbättringen på följande aktiveteter:
Springa 3 km
Antal burpees på 3 minuter  (sjukt jobbigt, let me tell you)
Antal armhävningar på tå

Reglerna är mycket enkla, den med bäst procentuell förbättring vinner.

Nu är utmaningen snart slut och jag fick äntligen till det att testa mina startvärden. Vinner nog inga priser direkt, eftersom jag startar halvvägs in i utmaningen - men jag har definitivt förbättringspotential...

Mina startvärden:
Springa 3km: 25,7 min
Antal burpees: 32 st
Antal armhävningar på tå: 5 st

Vojne, vojne...

Rätt beslut

För att slippa knö med barnvakt idag, hoppade jag över kvällens nattorientering, trots att det även var Klubbmästerskap.
Helt rätt beslut så här i efterhand. Det toksnöar i Blekinge just nu och det som brukar ta 30 minuter att köra tog idag 80 minuter. På den sträckan på E22 som jag skulle kört för att komma till tävlingen, var det totalstopp i trafiken. Det hade jag kunnat undgå genom att ta ett annat håll, över skogarna på smala grusvägar - men nej tack. Om det är glashalt på den stora vägen, hur är då den lilla?

Så istället för att passa ihop karta med snöig skog, står jag i tvättstugan och passar ihop strumpor...
Rätt beslut, om än en smula tråkigt.

Ändrade planer

Till helgen hade jag planerat att åka till Hallandsåsen på orienteringstävling. Nås dock av nyheten att tävlingarna är inställda. På grund av snö?! Tydligen har de ganska mycket snö med skare på och det är ingen höjdare att orientera i. Visserligen har jag kämpat mig runt i skogen på nattcupen i värre förhållanden, men jag kan förstå att de som anordnar en nationell tävling med inslag av elitlöpare inte vill riskera en bunt skadade löpare i början av säsongen.
Vad göra istället då? Ingen fara, det löste sig lite per automatik.
Lördag är det tydligen fotbollscup för dottern. Själv tänkte jag passa på att rasta MTBn samtidigt.
Söndag blir det planeringsdag för Mullesäsongen på förmiddagen. Eftermiddagen får Silverräven och jag slåss om att antingen gå på upptaktsträning med barnen på orienteringen eller stå i fotbollskiosken.
Så, då var den helgen uppbokad igen.

Skylla själv

Idag var vi på utflykt till Växjö. För att återuppliva gamla minnen tog jag en joggingrunda runt Växjösjön. Men för att markera att det är nya tider nu, tog jag rundan på "fel" håll.
Det var ju inte så smart kanske. Det blåste iskalla vindar över sjön och när jag hade medvind var jag i lä bland träden, men när jag vände håll tog även träden slut och inget stoppade motvinden.
Det är inte var dag man får springa och hålla för öronen, trots att man har vintermössa på huvudet.

Nåväl, runt sjön kom jag och gissa om det var gott att komma in på äventyrsbadet sen?

Halka runt och ha det glatt

Denna veckan bor det två tyska flickor (9 resp 10år) hemma hos oss. De är här på besök via ett skolprojekt, tillsammans med fyra andra tyska barn och några från Island, Finland och Italien.  Deras engelskakunskaper är starkt begränsade och vår skoltyska var inte mycket att damma av. Språkförbistringen är stundtals ganska total, men vi kämpar på.

Idag åkte vi tre familjer som har tyska barn hos oss, tillsammans till det lokala skidspåret. Ingen av barnen hade provat längdskidåkning innan. Kanske inte bästa tillfället på året att testa;  med isiga, hårda och snorhala spår - men de kämpade på bra. Visserligen bara ett varv, men ändå!
Skiduthyraren överraskade oss senare med att dela ut medaljer till alla barnen som åkte, så när blåmärkena bleknat har de i alla fall en medalj som bevis att visa upp hemma.

Mysigt?

När vi körde in på tävlingsområdet tittar Silverräven ut i tallskogen och utbrister. Åh, så mysigt att orientera här!
I strandskogen utanför Åhus, där är det tall, kullar, sanddyner. Ser mysigt ut. Men mysigt att orientera där?! Inga stenar, branter, åkerkanter eller vattendrag att ta hjälp av. De stigar som finns på kartan är bara en bråkdel av de som man hittar ute i verkligeten. Mysigt?! Hur tänkte han där liksom.

Nåväl, efter målgång kan man konstatera att: jovars, lite mysigt ändå. Vacker natur, frisk luft och väldigt bra konditionsträning.

Resultatet? Näst sist av de som klarade banan, sen var det två som inte stämplat rätt. Målsättningen var att inte komma sist.

Invasion

En massiv invasion av barr i längdspåret idag. Läskigt när spåren är hårda och snabba men plötsligt fulla av barr. Tvärstopp kan det bli då. Säkrare att gå nerför backarna då, men ack så tråkigt. Men varför klaga, det var ändå en väldigt mysig utflykt till längdspåren idag. Precis lika trevlig som utflykterna dit i måndags, tisdags och onsdags... Fyra gånger på en vecka, inte illa. Med barn alla gångerna, så kanske inte direkt nån motion, men som sagt - extremt mysigt!

Ambivalens

Snacka  om kontraster!  Skidspåret igår och idag med barnen. På lördag är det vårpremiär för orienteringstävlingarna. Vinter eller vår? Vår eller vinter? Lite av varje verkar det som.

Oh oh, orientering - del 4

Tre veckors bortavaro från nattorienteringen. Man glömmer lätt på tre veckor tydligen. Glömmer att det är blött, kallt och snöigt. När en av klubbens bästa löpare (typ tvåa i sin klass på O-ringen) kommenterar banan med orden: Ja, det blir nog inte jävligare än så här - ja då vet man att det nog inte bara var jag som var lite kinkig...
Blöt upp till knäna och verkligen toksist, men vad gör väl det?
Härligt att vara ute i snön i pannlampans sken och streta sig fram genom urskogen, det ska inte förnekas.

Fadd eftersmak

Jag älskar snö. Blir alldeles lycklig av snöfall.

Men.

Snorhala vägar ger en fadd eftersmak.

Som vanligt

På jobbet sitter vi och pratar om ditten och datten när en person runt bordet hasplar ur sig en mening som liksom bara fick oss andra att tystna. En sån där klockren kommentar som osade visdom, manade till eftertanke om som lätt kunde bli ett rättesnöre att leva efter.

Tror ni jag kommer ihåg vad det var han sa?!
Nä just det.

Neugierig

Intressant sak det där med 40-årskris (eller vad man nu ska kalla det). Riktigt spännande att vända på varenda byggsten i bygget vi kan kalla jaget, för att sen analysera stenen. Hm... är det här jag? Gillar jag det här, egentligen? Är verkligen blått min favoritfärg?

Något jag i alla fall kommit underfund med är att jag är reslusten och den stora drivkraften bakom heter nyfikenhet. Jag reser inte för avkoppling, utan för att upptäcka, se och känna in. Har jag inte varit på varenda stig, sett allt  - ja, då har jag inte varit där.
Framför allt blir jag alltid väldigt sugen på aktivera mig fysiskt på våra resor. Jag vill springa, promenera, cykla, åka skidor. Upp på toppen på berget, ner i dalen, in i skogen, titta här, titta där.

Vi börjar komma dit nu. Reseplaneringen tenderar att hamna på hemsidor om vandringar, höghöjdsbanor, gondolliftar, morgonjoggstips osv. Underbart!

Just nu planerar vi hej vilt för exempelvis:
Bayern med ett bröllop, slott, höga berg, underbara släktingar, lite storstad och storslagna vyer.
Orienteringstävlingar i skogar vi aldrig utforskat
MTB-Vasan med en vecka i fjällen som ska bjuda på vattenland, vattenfall, fjällvandring och förhoppningsvis dressin-körning.

Jag längtar redan!

Herr Ober, Eis bitte!

På väg hem från fjällen insåg vi att vi brustit i vårt föräldrarskap å det grövsta.
Barnen har inte sett Sällskapsresan 2 - Snowroller.

Ikväll ska vi åtgärda felet. Popcorn i hela soffan, mysfiltar fram och sen  ska det åkas skidoooooor. I alla fall på TVn.

En trappa upp

Förkylningen har nu flyttat en trappa upp. Lämnat halsen och begett sig till näsan. Nåja, hostan är ju bra där neråt lungtrakten, men i övrigt verkar det nästan flyttstädat i halsen. Rösten fungerar hyfsat igen. Snorpapperhögen växer.

Pillerillen som inte har skola på fredagar håller mig sällskap idag. Det betyder att de där hemmafruarna från Miami blev utbytta mot Cartoon Network. Frågan är om inte fruarna varit bättre i alla fall.

Vill ha

I vår lilla stad, finns en fantastisk heminredningsbutik, med tillhörande webshop. Det är så roligt att se att det verkar funka att driva ett företag av den sorten här i denna landsänden.
Nu pågår en tävling om presentkort härinne. Självklart vill jag ha det!

Intresseklubben

Strandad i soffan tvingas jag välja mellan utrikespolitisk debatt, hemmafruar i Miami, Malou och TV-shop och lite annat.
Hemmafruarna vann och här sitter jag och förundras. Känns som en annan planet. Där är kvinnorna smala som stickor, har långt fint hår, onaturligt fylliga läppar och män som behandlar dem som de Barbiedockor de är (play and then trash). Givetvis är de sminkade när de hoppar upp ur sängen.

Kontraster, kontraster.

Oh, the silence

Fick inte fram ett ord i förmiddags när jag vaknade. I och för sig ingen annan hemma som skulle lyssna, men jag hade ett telefonsamtal att ringa.  Sjukanmälan kan man ta på SMS/mail, men att avboka en klipptid och ge den till nån annan, ja det kräver ju röstresurs.
Blev inte ett dugg förvånad när förra veckans stress tog sig uttryck i en hejdundrande förkylning. Men tappad röst hör inte till vanligheterna direkt. Kraxig, ja det brukar jag ju bli, men det här?

Soffläge idag med andra ord. Eller rättare sagt, med inga ord.

Jajamensan!

Nu när skidresorna är slut och det är långt till vår, ja då kan jag ju inte motstå följande utmaning!

Häng på vettja!

Seg

En veckas uppladdning i Idre, var väldigt behövligt inför den veckan som följde. Maken kom hem, vände norrut igen för en tripp till Västerås. När han kom hem väntade kurs på jobbet med tillhörande tidsschema som inte rimmade med hämtning/lämning.
Undertecknad fick således ansvar för tvättberg,  hämtning/lämning, nattning och allt som hör till. När väl maken kom hem igen, ja då var det det där med hans kurs som inte rimmade med resten av verksamheten. Vi lägger till att undertecknad hade två dagar på jobbet med driftprov, som inte heller riktigt korrelerade med hämtning/lämning.
Som grädde på moset låg en festplanering på kvällstid. Hela veckan totalt uppbokad. Det var bara att boka av alla energipåfyllande åtgärder som yoga, träning, nattcup etc.
I går jobbade vi med festen, som var för 100 personer. I morse städade vi lokalen och därefter var det årsmöte i orienteringsklubben.
Men. Nu. Så.
Färdigt.

Seg är väl bara förnamnet just nu. Sitter och försöker få ner axlarna som varit uppdragna till öronen, försöker avgifta mig från den kaffechock som hållt igång systemet och jobbar på att andas ut.
Det blir en tidig kväll i kväll.
Imorgon är det på det igen. Utvecklingssamtal, planeringsmöte inför en grej i mars. Resten av veckan sen, ska jag banne mig ta det hur lugnt som helst och prioritera upp att ladda batterier och inte tvärtom.

Jasså, det säger ni?

Bullen då? Får den ligga på bordet?