En liten reflektion efter dagens id.
Idag har jag börjat förbereda mig för att byta rum på jobbet.
Nån annan behöver mitt rum bättre, och konsult som jag är så flyttar jag utan gnäll.
I rummet jag ska flytta till finns redan en konsult-kollega och inte minst en sjusärdeles massa bråte.
Strukturfaschist som man är kunde jag inte hålla mig. Här skulle rensas. I alla fall så mycket att vi kan möblera om och slippa sitta med ryggen mot dörren.
I några jalusiskåp hittade vi saker man hade glömt fanns, typ millimeterrutat smörpapper, karbonpapper och stämplar anno 1900 kallt.
Där var skrivregler från 70-talet, 80-talet och 90-talet.
Grafiska profiler från när företaget tillhörde en helt annan koncern.
En hel låda för alla dessa småprylar man hade bara för att hålla reda på alla papper. Pärmetiketter, fenor ( ni vet såna man klistrar på över hålbilden för att det ska hålla bättre), olika hålslag för olika hålbilder och små klisterlappar för märkning av papper.
Blanketter för sortering och arkivering av papper. Sigill.
Etiketter för disketter. Etiketter för adresser på kuvert. Etiketter för att organisera olika etiketter (nä, nu överdrev jag nog lite).
Pincetter, dymoapparater.
Det som slog mig var att vad mycket mer småsaker man hade förr på kontoret. Idag använder vi ju faktiskt mycket mindre småprylar. Vi kanske inte har kommit till det papperslösa samhället, men väl till det pryttel-lösa, eller?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Nä, varken pryttellösa eller papparslösa. Det sista är förresten felstavat, skall vara: pappersslösa
Skicka en kommentar