Än for hon dit, å än for hon dit...

Ja fasen vad det far åt olika håll just nu. Vi har ett tag dribblat runt lite för många bollar. På jobbet är det värst. En nyckelperson i mitt projekt smackade in i väggen för några veckor sen, vilket inte var förvånande alls, men som lämnade oss kvar i en jäkla bergochdalbana. Jag klarar mig hyfsat bra i förhållande till andra kollegor men shit vad mycket stök det blivit. Ingen skugga över den sjukskrivne, hans situation var ingen barnlek. Men det märks verkligen att han inte håller ihop grejerna längre. De som drar det tyngdta lasset nu, frågan är hur länge de håller?

Jag var hemma tre dagar för snorfest och jisses när jag kom tillbaka. Lite desorienterad och ynklig skulle jag komma igång och ifatt... usch.

Hemma då? Jomen de har grävt klart i trädgården vid sommarstugan. Det blev väldigt bra. Just nu bara lerig jord men jag ser mig själv plantera lite häck och blommor senare i vår.

Fågel, fisk eller?

Vi drog hem till Småland för att hålla oss på mattan lite. Föräldrarna behövde dra ut sin och sen lägga in ett parkett, så  i kavlade upp ärmarna och högg in. Ja jag var nog mest behjälplig i den första fasen när vi drog ut mattan. Fy fan vad dammigt. Den hade några år på nacken så att säga.

Istället för golvläggning drog jag och Pillerill till skogs en sväng. Mitt framhjul ville stanna kvar i diket så jag intog en kort stund fågelpositionen innan jag ograciöst ramlade i backen, liksom framför styret men liksom nästan under cykeln. Lite Aj i knäna och lite Oj i sinnet, men det gick bra.

Sen var det grusvägsrally en stund och vi njöt igen.

Lördagsmys i soffan med de andra och sen sov jag som en stock. 

En härlig helg.

Om än en smula sugen...

Är faktiskt fett nöjd med mig själv. Sen förra nyåret, dvs 1 januari 2019, så har jag inte ätit godis.
Det gick så bra förra året att jag helt sonika fortsätter skippa godis även 2020.
Förra året gav jag mig själv 20 fridagar och tänkte att en lördag varannan vecka (ungefär) skulle vara trevligt att äta godis. Men jag skippade faktiskt helt i stället, det kändes dumt att fresta mig själv.
Jag ska tillägga att jag äter kakor, ja herregud vad kakor jag mofflar ibland.
Inte som substitut för godiset, men det gör ju att det inte är så svårt att avstå godishyllan.

Visst, jag är sugen på vissa saker, Bravo-kolor exempelvis. De äter jag inte för att de är godast i världen (jo lakritskolan och hallon är nog det), utan mer av nostalgiska skäl. De fanns i varubilen som kom en gång i veckan hemma i byn.

Choklad kan jag sakna också.

Men va fasen, än har inte suget blivit så stort att jag ätit Bravokolor eller choklad, så jag antar att det nog mest handlar som vanans makt.

Det börjar likna nåt!

En och en halv dag har de grävt nu. Ni anar inte hur mycket sten där är. Nästan allt har de lyckats trolla ner i jorden igen. Decgrävde upp allt, la sen stenen i botten och jord över. En hel del sten fick bli avgränsning till bilplatsen, och det som sen blev över har de fraktat bort tillsammans med tre gigantiska ekrötter. 

De är inte klara med själva avloppet än, men det känns som det lilla i sammanhanget. 

Regn har vi fått i överflöd i veckan så gissa lervällingen...

Idag var det på egen risk vi gick runt på tomten och inspekterade. Halkigt, med gungflyn och dessutom lite slukhål. Jag hade stövlar som gick till strax över fotknölen, det gjorde nästan leran med...

Men det är så häftigt att se hur min vision jag haft i huvudet så länge - hur den nu blir till verklighet! 

Nästa vecka ska de gräva klart och sen lägga på grus på bilplatsen. Matjorden får nog vänta på att allt sätter sig lite och på att vädret blir mer stabilt.

Lerigt...

Stenrika

Vi väntar på att grävfirman ska fixa vår trädgård vid sommarstugan. Förhoppningsvis kommer de på torsdag, men det beror bland annat på vädret. De ska gräva och lägga ner vatten och avlopp inkusive en falltank med elskåp. Utöver det ska de plana ut övre delen av trädgården och i nedre delen skapa en bilplats. Mellan de delarna ska en stenmur delvis rivas och en slänt ska skapas. 

Till råga på allt finns det tre olika elkablar och gammalt avlopp nergrävt som de ska antingen riva eller absolut inte riva. Spännande minst sagt. Vi hoppar lite jämfota av både skräck och förtjusning.

De tjuvstartade lite förra veckan och grävde runt litegranna. Vi kunde efter det konstatera att vi är stenrika. Jisses, vad mycket sten!

Stigfinnarturer med touch av gris

Två cykelrundor i helgen. Ja, det är ungefär vad jag fått gjort, utöver hotellfrukost och några maskiner tvätt.

Hotellfrukosten var ett resultat av konsert i Karlskrona på fredagskvällen, Takida. Inte min kopp av te kanske, men livemusik är alltid roligt och vi var där med våra kompisar ocv det är ju alltid väldigt trevligt och roligt.

När vi kommit hem igår, tog jag och Skruttafisan en tur vid nordvästra hörnet av Listersjöarna. Var lite nyfiken på en stig jag gått en bit på nångång för många år sen. I anslutning till stigen finns skogsvägar som går ner mot en stor mosse. Där cyklade vi en runda efter stigen. På vägen ut pö rundan tog vi en kissepaus och Skruttan la sin jacka för att sen hämta upp den på tillbakavägen. Jag skojade lite om att skogen var tät och att man inte ska kissa alltför långt in bland granarna om man inte vill stöta på vildsvin.

Efter nån halvtimme var vi tillbaka igen och då var det nästan mörkt. Skruttan tar på jackan medan jag stannar lite längre fram. Plötsligt får hon brått och säger: - Nu är det dags att ge sig av härifrån!

Hon hade hört grymtningar inifrån een täta granskogen...

Lite läskigt med tanke på att vi både kissat där och lagt en jacka där. De börjar bli väldigt orädda, grisarna.

Idag cyklade jag med kompis Malin. Vi har pratat om det sen september så det var efterlängtat. Väldigt roligt och jag hoppas inte det dröjer lika länge till nästa gång. Först körde vi en 5 km skogsrunda som jag kört 3 ggr (?) innan och sen en extra tur på mer skogsväg och asfalt. 

Här såg vi flera åtlar men inga vildsvin, puh. Däremot såg vi en helt vanlig rosa gris! Han gick i en hage vid en liten gård. Det var länge sen jag såg en vanlig gris.

Nu trynar jag i soffan... trött i cykelbenen men glad i sinnet.

Lerig lördag (och lite ilska på det)

Hej på er!

Stora framsteg idag minsann! Jag har äntligen fått tummen ur att koppla ihop min nya GPS-klocka med Garmin Connect och med mobilen. Enligt appen är det även kopplat mellan Garmin och Strava men där vete fasen om det blev rätt. Det är mycket med det tekniska, haha. Undertecknad är ju dessutom teknikinformatör och tekniskt utbildad, men det är uppenbarligen ingen som helst garanti för att man ska få ihop sina egna prylar.

Sen har jag gett upp hoppet om att få Dropbox att synka över mina mobilbilder till datorn nåt mer. Dessutom är alltid vår Dropbox full, men det är för att den är kopplad mot orienteringsklubbens, så det är liksom inte vårt fel.
Istället har jag insett att jag får helt enkelt koppla ihop mobilen och datorn med jämna intervaller och kopiera över bilderna. Suck. Nåväl, huvudsaken är ju att de kommer över, eller hur?

Så,
nu ska det kunna bli lite bilder här och lite mer action på skrivandet också kanske? Det är många som överger sina bloggar, men jag gillar den här plattformen.

Min lördags då? Jo, kidsen är på läger så jag och Silverräven bestämde att ta sovmorgon,. Det gjorde vi med råge för klockan var nästan 12 innan vi klev upp! Halva dagen borta! Inte bra, men välbehövligt!
Han drog sen till Gullan för att renovera och jag drog till skogs för lite cykling.
Gick mellan huset, garaget och bilen på vår uppfart för att fixa med att få alla grejer i bilen och få upp cykeln på takräcket. Fick gå in igen för att hitta en torx-nyckel till att justera sadeln med.
Kom iväg och inser efter nån minut att det luktar jäkligt illa i bilen. Det stinker hundbajs! Satt i oset i en 10 minuter tills jag var framme vid Salsjön där jag tänkte cykla. Går ut och lyfter på ena skon... då är den helt ingeggad med hundbajs! Det är ju märkligt, eftersom jag bara gått mellan huset och garaget. Alltså är det nån som rastat sin hund och låtit den springa in till oss och skita på vår uppfart. Vi har en stor tomt, så oavsett från vilket håll den sprungit in, så är den vääääldigt långt inne på tomten, typ 40 meter. Hur kan man tillåta sin hund det och varför i hela friden har man inte vett att plocka upp efter den?! Fick sanera skon och inne i bilen, men det luktar fortfarande...

Må den hundägaren evigt trampa på legobitar...

Så lite (läs mycket) ilsk så cyklade jag iväg på min runda. Det regnade lite, men jag tror det slutade efter ett tag. Här har ju regnat väldigt mycket senaste tiden så det var en lerfest utan dess like på en stor del av rundan. Munnen ska vara stängd, det är en läxa jag lärt mig :)
Härlig runda. Jag tog 7,5km spåret men gjorde en annan krok på slutet för att få lite mer stig och mindre skogsväg. Gjorde även en extra liten runda när jag kommit till bilen för att varva ner lite.

Man kan säga vad man vill om Blekinge ibland, men här är rackarns grant ändå!

Det här är det som var renast. 

Efter hade jag tänkt sitta i bilen och dricka varm äppelmust och äta en liten kaka jag råkat få med mig, men det gick ju inte på grund av stanken från hundbajset. Jag fick öppna i kombin och sitta i öppningen men det var kallt. Silverräven ringde och behövde diskutera en liten väggbits vara eller icke-vara, så jag körde dit - jag var ju ändå mer än halvvägs dit. Diskuterade en stund och väggbiten blir kvar, det blir nog bäst. I Gullan är där verkligen ingen värme just nu, vi håller på att byta golv och isolering och det som ligger längst ner på undersidan av huset (det står på plintar), så det är liksom fritt blås in just nu. Frös som en hund, blöt, lerig och svettig som jag var. Det var obeskrivligt gött att duscha sen.

Notera krattan till höger, inte var dag man räfsar löv inifrån huset...

Gullan: ja där händer det ganska mycket just nu, jag får försöka göra ett inlägg om vad vi gjort och vad vi ska göra.

Ha en bra lördagskväll, det tänker jag ha!

God fortsättning!

Jullov är rätt bra gött faktiskt, eller hur?
Försöker cykla en del, men då jag ökat tiderna lite är jag rätt trött mellan rundorna. Lite trist att inte orka så mycket som jag vill, men jag lyssnar på ryggen denna gången.

I morgon ska jag ta en tur till gymmet, vet inte när det hände senast. Finns viss risk för träningsvärk antar jag. Ska även få till en långpromenad med goda vänner, ska bli trevligt att umgås lite.

I övrigt har vi vridit och vänt på hur vi ska bygga ut sommarstugan. Många beslut och möjligheter. Tror vi landar i att det förslag vi fnulat på hela tiden nog är det bästa i alla fall.
Gott nytt på er!

Decembergrått med ljusglimtar

Så lite sol.
Jag vet inte riktigt vad november landade på, men kanske 16 soltimmar?
December har startat likadant med små undantag. I tisdags sken solen och vi satt pp jobbet och förundrat tittade ut. Är det så den ser ut?!

Nåväl.

Idag åker jag tåg i tjänsten, till Malmö tur och retur. Tidigt i ottan, fy fan.
Pga  biljettsystemsbyte, det tror jag är anledningen i alla fall, så bjuder ma

n på lussebulle och kaffe. Man tackar! Det kompenserar den okristligt tidiga uppstigningen.

Igår var jag ledig och kom ut på 75 minuters cykelrunda, lagom innan regnet drog in.
Med min nya cykel! Vi har inte riktigt vant oss vid varandra än, men tycke har definitivt uppstått.

Jamen hallåja!

Slutet november redan.
Det var fasen vad det är långt mellan gångerna nu. Det är inte meningen. Saknar ju att skriva här.

Annars då? Läget?

Jag cyklar. Satanigatanjäklariattvadjagcyklar!
När jag började lite försiktigt i somras kunde jag knappt sitta på sadeln. Det gjorde ont

i ryggen och rumpan och en hel del i själen faktiskt. Små korta turer i början. Jobbigt för knät att hoppa av och på. Kunde inte trycka på uppför så då var jag tvungen att hoppa av och gå, vilket då knät ogillade.
Men trägen vinner.
Varje runda är en seger. Även om det är jobbigt (jag är i rätt kass form) så är det underbart att kunna cykla i skogen igen.

I övrigt då? Tja, jobbar som vanligt. Renoverar inte så mycket just ju, där ligger vi lite i startgroparna fortfarande. Lätt osugen.
Det springer inte ifrån oss.

Fredag!

Hejsan.
Veckorna går fort hörrni. Men här är jag.
För två veckor sen lämnade vi över nycklarna till huset vi renoverat sen i julas. Så jäkla gott.

Sen vi slutade renovera i somras har vi chillat och tränat, ja ungefär så.
Jag har börjat cykla igen, efter ryggbekymmer och lättja. I ca 6 veckor har det blivit med lite regelbundenhet och nu äntligen börjar jag känna lite progress. Trodde jag jinxade det med en gång i söndags när jag gick omkull och landade onödigt hårt med tuttarna och mitt dåliga knä först.
Det gick bra, dagen efter klev jag ur sängen nästan utan att känna nåt.

I övrigt, tja i helgen blir vår lille Pillerill tonåring! Galet, eller hur.

Vi har även börjat renovera lite på sommarstugan igen, bilder kommer när jag fått över till datorn, detta eviga bekymmer.

Dagens antiklimax

Cyklade i Värnamo idag. Hur det kommer sig kan man ju verkligen undra, men svaret är att jag ville roa mig medan Skruttafis var på kub-tävling.
Nåväl.
Jag cyklade och det var typ en misär från långt innan första tramptaget. Skyltning är inte paradgrenen för de som ansvarar för spåren, hittade liksom inte ens starten...
Misären fortsatte sen i takt med höjdkurvorna längs spåret. Shit, vad trött jag blev.
Efter misären blev jag i tidsnöd och slängde mig in i duschen. Då finns inget varmvatten!
Inte riktigt vad jag var sugen på just då.
Efter att ha frusit halvt ihjäl slöngse jag mig in i bilen och kom 7 minuter sent till tävlingen. Äh, jag hinner se halva Skruttans sista gren...
I helvete heller, de låg före i schemat så jag hade missat alltihop.
Så kan det gå.

Sålt!

Extrahuset är färdigrenoverat, städat, visat och sålt. Kontrakt påskrivet i onsdags och igår kväll fick vi besked om att sista förbehållet var ok. I mitten av oktober lämnar vi nycklarna till de nya ägarna.
Shit, ni anar inte så skönt.

Lite märklig känsla smyger sig också in. Lite tomhet. Eller nej, mer försiktighet. Vi har lovat oss själva att inte direkt hoppa in i nya projekt. Så jag vågar nästan inte ta tag i nåt, eller ens tänka tanken på det. Var går gränsen mellan ett nytt projekt och bara det "gamla vanliga" arbetet som kommer med att ha hus?
Sen njuter jag ju självfallet också. Det är gott att som nu, bara gå och skrota en hel helg. På hemmaplan. Tvätta lite, bära ut ett pussel till förrådet, packa upp det sista från semestern.
På tal om det. Hur många gånger har vi sagt till barnen att blöta fuktiga orienteringsstrumpor eller badkläder måste hängas upp med en gång? Att de inte kan ligga kvar i väskan i flera dagar? För några dagar sen hittade vi blöta (mögliga) strumpor som legat i en ouppackad väska i en vecka.  Idag hittade jag en kasse blöta badkläder i en plastpåse på golvet i tvättstugan. Det visade sig inte vara barnens, utan mina och Silverrävens badkläder från en dagstripp till Öland för 10 dagar sen. Ridå.

Glad Midsommar!

Hoppas ni får en trevlig dag.
Vi ska strax åka till kompisar och fira. Har inte duschat än så jag ligger lite efter i schemat som vanligt.
Morgonen har tillbringats genom att leta efter saker. En bikinitop och ett vätskebälte...barnen åker på läger i Idre imorgon bitti.
Vi vuxna, vi ska under tiden renovera klart i extrahuset. Håll tummarna för att vi hinner.
Kram!

Hejsan

Vi sliter vidare med vår renovering. Det går framåt och vi ser målgången. Ni anar inte hur skönt det är.
I'll be back soon.

Ojdå

Det var inte planerat att inte skriva nåt här.  Just nu tar renovering all vår tid, utöver vardagsbestyren.

Vi ser ett litet ljus i tunneln, det gör vi. Planen är att inom kort kontakta mäklaren. Nästa vecka sätts badrumsmattorna och imorgon tänker vi inte demonstrera det minsta, utan tapetsera. Hela dagen typ.

See ya.

Ja, jag ska...

Ska bara...

Det var det där med Färöarna... det kommer. Ska bara först.

Vårt bildarkiv på datorn är en stor källa till gråa hår. Jag har kopierat filer lite hit och dit inser jag. Innan var allt sorterat på år. Det är det nu också, men med tillägget att åren blivit, så att säga, en smula blandade. Hrm. Gör om gör rätt.

I vilket fall som helst.
Våren är på väg, hörrni. Jag och Pillerill plockade fram pelargonerna idag och planterade om. Ett vårtecken om nåt. Igår hittade jag en blåsippa i skogen bakom sommarstugan!

I vårt uthyrningshus har vi precis fått hjälp av både snickare och rörmokare. Av den sistnämnde fick vi både hjälp och stjälp, men det orkar jag inte orda om. Det blir nog bra till slut. Snickaren däremot var en riktig "keeper". Han får gärna hjälpa oss ute i sommarstugan sen vad det lider.
Men faktumet att hantverkarna gjort en del i huset, det fyllde på vår egen lista rätt bra. Nu har vi massor att sätta tänderna i. Ska bara klona oss först.

Ha en fin helg!

Måndag

Vaknade lite på fel sida idag. Lite sur, tvär och ledsen - oklart varför. Sovit för lite, rehabbat för lite och stretchat ingenting, kanske? Ryggen samarbetar inte. Men men, det blev lite bättre efter lunchpromenad.
Men så korkad!? Alltså på riktigt en smula trög i huvudet idag.
Letade på nätet efter ett faktablad eller manual på en viss typ av givare. Hittade inget. Mailade konstruktören och frågade om han hade nåt eftersom jag inte hittade.
Innan han svarat inser jag att jag vänt på bokstäverna i produktkoden. En temperaturgivare som heter Temp123, blev Tmep123. Inte så logiskt namn helt plötsligt.
Får maila igen och säga att nej det behövs inte längre, jag hade vänt på bokstäverna.
Till svar får jag att: Hm, jag undrar om du inte tagit fel på vilken huvudprodukt den här ska bytas på.
Jodå, det med. Hade ändrat i dokumenten på fel huvudprodukt så jag fick ändra tillbaka, och göra om på rätt ställe. Som tur var inte så mkt text, inga bilder eller länkar.
Äh, ingen stor sak egentligen, det var mer det här retliga i att detta var min första kontakt med den här personen och så blir det liksom två fel av två möjliga.

Åkte sen hem och tog revansch genom att göra en alldeles galet god kvällsmat. Grön Carbonara från en av Lisa Bjärbos Vegoböcker. Mums.

Nähä, vet ni vad?!

Det här duger ju inte! Sån bloggtorka så jag vet inte vad.
Så kan vi ju inte ha det, eller hur? Dags att ta sig i kragen, pau rikktit.
Ska ta tag i detta nu. Jag tycker ju det är väldigt roligt att skriva här. Fler och fler bloggar verkar bli nerlagda till förmån för Instagram och annat, men jag tycker inte riktigt det fyller samma funktion. Jag älskar ju att läsa hos andra. Älskar dagboksformatet. Älskar att det är blandat högt och lågt, kort och långt, djupt och grunt.

Så. Jag nystartar lite. Det finns så mycket att berätta om, som jag liksom bara inte fått ur mig. Så jag börjar nu. NU!

Och vet ni vad?!
Vi har varit på Färöarna! Det var i juni förra året, men det är bara häromdagen som bilderna kom över från kameran till datorn. Hade liksom glömt att jag fotade med systemkameran också och inte bara med mobilen. Hur kunde jag glömma det? Ja, det är inte så konstigt. Livet gick i 190 i somras och allt var bara jobbigt pga värmen, så hela resan landade inte riktigt i mitt medvetande förrän typ nyss.

Färöarna! Vilket ställe! Jag ska ge mig på att sammanfatta vår resa mer detaljerat, när bilderna har blivit rensade och sorterade och jag sist men inte minst rätat upp alla horisonter. Det var blåsigt, så fanimig nästan varenda bild är lite lite lite sned. Så där retligt litegranna bara.

Men här kommer en första, från vår promenad ut till havet från byn Saksun.
Färöarna - åk dit. Det är en order!

Fortfarande bildfail

Jag trodde problemet med att publicera bilder via Blogger-appen var löst, men tji fick jag...
Skrev ett långt inlägg häromdagen men det fastnade nånstans pga att jag försökte få med en bild. I mitt försök att fixa runt problemet försvann även texten. Jaja.
Vill ni se bilder från sommarstugan, finns den på Instagram: @gullanbythesea
Just nu händer kanske inte så mycket rent konkret, men i våra huvuden planerad det.
Jo, en sak har hänt, grannen har rivit sitt kamel-stall!  Ja, ni läste rätt. Där har varit kameler... Ett erbarmligt fult bygge som nu äntligen ska bli uppfart istället.