Likt ormbunken reser jag mig på ringliga ben idag. Skör, men utan huvudvärken i alla fall.
Försiktigt vaknar kroppen och knoppen igen.
Trädgården kallar på mitt samvete. Fyller ytterligare ett släp med löv och pinnar. Det tar aldrig slut känns det som. Tröstlöst, men ändå skönt. Rejält tråkigt jobb att göra, men värt varje svettdroppe. Älskar ju min trädgård! Vi är så lika, trädgården och jag. Lite för stora. Skulle behöva banta lite båda två tror jag minsann!
Vi har även idag fortsatt med projektet pergolan. Sen vi målade om huset förra året har vi sagt att vi skulle fixa iordning pergolan med vinrankor, innan löven kommer igen. Inte en dag för tidigt. Men nu så fattas bara att klamra fast vinrankan längs med husväggen igen, annars är det klart. Är så nöjd med att vi lyckades tämja riset. Ormahiet även kallad, på ren småländska. 
Del av ormahiet, vildvin blandat med vinranka
12 kommentarer:
Kul att höra att huvudet släppt från kroppen...eller..jag menar ju att huvudvärken släppt taget om knoppen! Skulle vara kul att se pergolan när den livit klar och vecklat ut sina vackra gröna blad!
Kram ☺
Japp Segsliten, det är redan planerat en uppföljning på detta, med fina gröna blad och vindruvsklasar...tar några månader bara...
Visst är det härligt att komma ut och rusta runt i trädgården!
Jag känner som du vad det gäller tomt och trädgård, skulle behövas minskas här med, liksom jag...
Men,men, efter allt arbete och krattning så borde det väl ge nåt eller hur?
Gratis träning;-)
Katti: Ja, å gratis ryggont med, haha!
Har också legat och slitit i gräs och pinnar och löv i helgen. Vår gräsmatta verkar ha flyttat in i rabatterna. Mysko.
Jag är djupt imponerad över hur duktig du varit. Måste räknas som en himla massa träningspass ju?
Måste bara säga att det var ett fantastiskt fint foto på ormbunken. Väldigt vackert!!
Fin bild på ormbunke.
Jag har en utmaning till dig på Yfronten.
Vilken jättefint ormbunksbild!
Fresia, Ylva och Frida: Så fick jag kräla i runt i rabatten hemma också, haha. Tänkte ta en uppföljningsbild på den, men jag tror faktiskt att frosten tog den natten efter...
Hej där,
upptäckte precis din blogg, tack vare segsliten. Rolig och bra skriven (och jag blev hemskt avundssjuk över din trädgård...me like). Läste att ni drabbades av Gudrun...inte kul. Det gjorde vår familj också och det är ju inte lätt att känna igen sig i skogarna längre...trist är ordet. Ha det bra/Victoria
Skicka en kommentar