Svisch sa det, så var helgen förbi.
Det måste varit den snabbaste helgen i mannaminne, eller hur?
Min attgöra-lista var en mil lång ungefär, men hur mycket hann jag? Baka bullar. En tvätt.
Illa. Illa.
Då är det skönt att vara ledig på måndagar. Ett av de smartaste dragen jag gjort faktiskt, att vara ledig på måndagar istället för fredagar. Uppsamlingsheat brukar jag kalla det.
Ikväll kommer en snickarfirma hit och ska titta på vårt planerade utbygge/ombygge. Innan dess ska jag ha klämt ur mig lite ritningar och en rumsbeskrivning. Öh, jag ligger som sagt lite efter i schemat.
Lite tvedelat det där med att planera ett så stort ingrepp i huset.
Smålänning som man är, får man ju nästan vinterkräksjukan bara av att tänka på den framtida lånebilden.
Samtidigt är det ju otroligt roligt och spännande. På näthinnan dansar bilderna av våra nya rum. Det nya allrummet på övervåningen, nya hallen nere, tvättnedkastet mellan nya badrummet och tvättstugan. Tvättstuga inne i huset! Ett kök där man inte fryser fötterna av sig.
Men... bo mitt i en byggarbetsplats. Suck. Börjar bli duktigt trött på det nu, vi är inne på hus nr 2, och vi har renoverat konstant i över tio år nu. Självvalt givetvis, men nu börjar orken tryta. Denna gången är tanken att inte göra allt själva, men det hjälps ju inte, när ingreppet berör halva huset. Jag bävar inför tanken faktiskt.
Äsch, bara vanlig sättaigång-ångest. Nästa inlägg jag skriver om detta kommer förmodligen vara helt speedat åt andra hållet.
Nej, nu är det dags att lyfta arslet från stolen: Borsta tänderna, komma ur pyjamasen, tvätta, laga lunch, rita på huset, rumsbeskrivning, jobba in fyra timmars flex, leka med Pillerill, gå långpromenaden, hämta Skruttafis i skolan, tvätta lite till, fika med svågern med barn, leta fram bankpapper till bankbesök imorgon, tvätta lite till...
Andas in, andas ut, andas in, andas ut.
Tjolahopp!
Det måste varit den snabbaste helgen i mannaminne, eller hur?
Min attgöra-lista var en mil lång ungefär, men hur mycket hann jag? Baka bullar. En tvätt.
Illa. Illa.
Då är det skönt att vara ledig på måndagar. Ett av de smartaste dragen jag gjort faktiskt, att vara ledig på måndagar istället för fredagar. Uppsamlingsheat brukar jag kalla det.
Ikväll kommer en snickarfirma hit och ska titta på vårt planerade utbygge/ombygge. Innan dess ska jag ha klämt ur mig lite ritningar och en rumsbeskrivning. Öh, jag ligger som sagt lite efter i schemat.
Lite tvedelat det där med att planera ett så stort ingrepp i huset.
Smålänning som man är, får man ju nästan vinterkräksjukan bara av att tänka på den framtida lånebilden.
Samtidigt är det ju otroligt roligt och spännande. På näthinnan dansar bilderna av våra nya rum. Det nya allrummet på övervåningen, nya hallen nere, tvättnedkastet mellan nya badrummet och tvättstugan. Tvättstuga inne i huset! Ett kök där man inte fryser fötterna av sig.
Men... bo mitt i en byggarbetsplats. Suck. Börjar bli duktigt trött på det nu, vi är inne på hus nr 2, och vi har renoverat konstant i över tio år nu. Självvalt givetvis, men nu börjar orken tryta. Denna gången är tanken att inte göra allt själva, men det hjälps ju inte, när ingreppet berör halva huset. Jag bävar inför tanken faktiskt.
Äsch, bara vanlig sättaigång-ångest. Nästa inlägg jag skriver om detta kommer förmodligen vara helt speedat åt andra hållet.
Nej, nu är det dags att lyfta arslet från stolen: Borsta tänderna, komma ur pyjamasen, tvätta, laga lunch, rita på huset, rumsbeskrivning, jobba in fyra timmars flex, leka med Pillerill, gå långpromenaden, hämta Skruttafis i skolan, tvätta lite till, fika med svågern med barn, leta fram bankpapper till bankbesök imorgon, tvätta lite till...
Andas in, andas ut, andas in, andas ut.
Tjolahopp!
Dags för det här igen alltså...
5 kommentarer:
Åhh, det är ju faktiskt riktigt synd om dig vännen! Har du bott från och till på en byggarbetsplats i 10 år?!! Vet inte om jag hade klarat det faktiskt! Strongt gjort ju!
Vi gjorde om köket för 5 år sedan. Kan bara säga...italienska hantverkare är ett gissel. Nu skulle jag behöva måla om två rum och sedan svitcha med barnen. Usch!Efter renoveringen av köket får jag yrsel så fort någon pratar om att göra om. Jag har sagt till sambon att vi kan göra det själva, precis som vi gjorde när vi flyttade in. Lite vit färg och sen är det klart. Han tycker inte det är en bra idé, han vill att någon ska göra det åt oss. Jag tror jag ska börja kolla in lite annonser, för det blir nog lättare att flytta till något som redan är färdigmålat.
Kram ☺
Katinka: Vissa renoveringar har ju varit milda, när man liksom kunnat stänga dörren om eländet. Då har man bara fått stå ut med att ha en massa möbler på fel ställen. Men andra gånger har det varit byggarbetsplats, ja hu ja. Sammanbrytet har legat på lut många gånger. Men det blir ju bra när det är färdigt. Men detta bygget är ju så stort och påverkar hela tillvaron. Jag försöker fokusera på hur smutt det kommer bli sen! Sen har vi ju bara typ 35 andra mindre projekt kvar, haha. Vi blir aldrig färdiga tror jag.
Segsliten: Jag kan bara ana hur det är med italienska hantverkare, haha! Jag ska nog inte klaga eller?
jo, ibland får man ju lust att skita i allt och köpa ett nytt fräscht hus med minimal tomt.
Jag som varit avis på din stora tvättstuga utanför huset.
Underbar ursäkt att få komma från lite... ska bara gå ut och tvätta.
=)
Kanske inte alltid så praktiskt men har man kombinerad tvätt- och groventre är det inte jätte kul typ när man kommer hem efter nån veckas semester och precis allt måste tvättas.
Visst är det kul att göra om, men jagkänner som du, är så innerligt less att jagnästan överväger att sälja och köpa nytt, nyckelfärdigt!
Men då får jag nog flytta själv, för mannen vägrar, turligt nog kanske:-)
Skicka en kommentar