Att Skruttafis har gått en termin i förskoleklass och därmed lämnat småbarnstadiet bakom sig, ja det märks inte minst på språket. Eller språkbruket ska jag väl säga.
Vid var och varann mening utropar hon numera:
-Oh, my God! (På blekingska/sexåringska blir det typ Åmajga!)
I går försökte hon förhandla fram ett Hugo PS2-spel med sin pappa. Han försökte förklara för henne att det kostar en massa pengar och man kan inte få allt man pekar på, det har vi inte råd med. Svaret blev:
- Men pappa, vi kan ta min plånbok, jag har stålar. Jag har massor med stålar i den!
I morse vaknade hon och det första hon säger är:
- Gomorron, åh jag hade en sån cool dröm.
Vad hände med min lilla hönafis? Vart tog hon vägen? Snart tar hon väl studenten och flyttar till Australien och gifter sig eller nåt.
onsdag 11 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Eller värre... Skaffa en pojkvän! En kompis sex-åring såg en cab i somras, och sa därefter till pappa- Pappa, en sån ska du köpa till mig när jag ska ut och ragga killar, fast en röd! Tja, vad svarar man för pedagogiskt på det;)
Hahaha ja de är för sköna det små liven. Mycket kul, spännande och utvecklande får man ta del av som förälder. Det är kul med ord som är poppis i olika åldrar, men även mindre kul då man sitter på bussen och hör "och då åååbaaa och viii baaa. Fast samtidigt har vi själva varit små och blivit granskade och många gånger blivit "sågade" av gamla tanter och gubbar på 30 år *s*
Barnen växer med blixtens hastighet, men vi blir aldrig äldre *s*
Oooo - känner igen. Typ. Asacoolt, Det äger. Med skräckblandad förtjusning växer de. Och själv står jag och gör mitt bästa för att släppa ut flexikopplet en aning...
Eller får för sig att dra på trekking till sydamerika och ska bara ta ensväng förbi colombia oxå. Nä usch, hemska tanke!
Ja, barnen växer fort! Min sexåring och en liten tjej i hans klass bytte julklappar i julas. Och som om det inte var nog med det, bytte de även fotografier. Alice (flickan heter så) ville nämlien ha ett foto på klimpen min så att hon kunde visa mormor. Då ville ju klimpen också ha en bild. Så nu hänger tösabiten över sängen. Och pussar får hon också...han pussar bilden var och varannan kväll innan han går och lägger sig.
Kram ☺
å huxflux e du mormor! Tiden den går.
Åhh, fast det är ju trots allt sött. Så snabbt de växer upp.
Tack för snäll krya-på-dig önskning, vet du, jag tror jag följer dina råd...
Poff!!! Säger det, sen får man vara glad om man får LÅNA bilen till jobbet...
Hmm, nu har jag gjort som du sa vännen... Lite Odd Molly shopping! Glad är jag! Tror minsann magsjukan ger med sig.
Alla: ja visst är det läskigt! Man vill både att de ska bli större och behålla dem så här små och gosiga. När de förändras blir man ju dessutom väldigt påmind om att man inte blir yngre.
Skicka en kommentar