Vissa saker är jag skeptisk mot bara per automatik. Kan inte, vill inte, har inte lust.
Försöker förhala, vill gärna slippa, usch nä det är inte min grej detta osv.
Sen när jag väl kommit igång, ja då flyger f-n i mig och det finns ingen broms.
Ingen broms whatsover, faktiskt.
Igår hände det igen.
Först förhalning (snälla, kan vi inte spela en omgång kort till först, snälla?), sen lite tveksam början. Sen...
Jiiihaaaa! En gång till, en gång till, en gång till!
Ignorerade till och med faktumet att Pillerill vaknat och ville komma ner och hjälpa till alternativt få en välling till. Strunt i honom, pappan får fixa det, bara jag får fortsätta!
Hrm.
Hes i halsen blev jag till slut.
Lite skämmigt att erkänna, men...
Singstar, mina vänner,
Singstar hette drogen.
(nej, det finns varken bildbevis eller ljudklipp - å det ska ni vara glada för)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Men det finns vittnen... :-)
Skicka en kommentar