Maken och Skruttafis åkte till Växjö för att hjälpa till med husrenovering. Pillerill och undertecknad stannade hemma.
Håhå, vad mycket man kan få gjort då!
Eller inte kanske.
Seg i starten är en underdrift idag. Gött men frustrerande.
Den där promenaden jag planerade till förmiddagen, ja den kom vi just tillbaka ifrån. Men vi hann i alla fall komma ut och hem innan det blev mörkt. Alltid nåt.
Kvällen lär gå i samma tempo.
Ska sätta mig med ombyggnadsritningarna. Lira lite AutoCad. Är fullständigt övertygad att jag lirar bättre med lite rödvin till.
Ja, så får det bli.
Ha en god afton! 
Hallo, mitt namn är Bruce!
6 kommentarer:
Springsten alltså
Nädu moe, du får allt strafftitta på Hitta Nemo, det märker jag! :-)
What a rock! Sånna stenar skulle jag vilja att Kalmarsund var fyllt med - hade varit mycket spännande att gå på promenad då.
Ja. Det sjuka är som du säger att alla normala känner sig onormala ibland. Alla känner sig konstiga, udda och utanför vissa gånger. Men ändå, ändå är det något som raspar mig inombords då jag tänker tanken "Jag är normal". Kanske jag inte vill vara det för att jag är rädd.
Umma: Du har väl bron att titta på? Den hade ju jag velat kunna titta på oftare. Slottet by night inte att förglömma.
Självklart lirar du bättre med rödvin så ta dig ett glas eller flera! Det förtjänar man när det är helg ju!
Vilken häftig sten!
Skicka en kommentar