Inte rymt

Nej, jag har inte rymt. Det är bara lite mycket att göra.
För att koppla av en smula, pusslar jag på ett 1000bitarspussel med ungefär en Minion per pusselbit.
Tack Linapina för den utmaningen!

Längdskidor!

Jag tror det är tre år sen sist faktiskt. Kommer inte riktigt ihåg, men lääääääänge sen.
Det kändes. Flåsade och orkade knappt runt första varvet. Skärpte sen till mig och tog två varv till. Inget distansrekord alls, bara 3,6 km, men det är f-n 3,6 km längre än 0 km. Det bästa träningspasset är det som blir av, där är mitt motto just nu.

Nu hoppas vi att snön som kom idag får ligga kvar och att det gärna kommer mer.

Lazy day

Att ha en lördag utan alltför mycket planerat, det är guld värt ibland. I morse åkte jag till skidspåret och var barnvakt när Sofia körde DM. Det var väl det enda som var planerat idag.
En fin och mycket kall morgon, men den lille gossens leende värmer bra. Vi gav bort vår bebispulka till honom och drog runt honom en stund. Med tanke på hans reaktion säger jag grattis till mamman, jag misstänker att hon kommer få dra den där ganska mycket i vinter, hehe.

Efter lite upptining hemma med tacos och soffhäng, körde jag Pillerill till inomhusträningen i orientering. Borde väl sprungit runt där jag med, men hade inte kommit ur mitt underställ än (skyll på den du!).
Efter träningen tog vi en liten avstickare till ett utflyktsmål som jag av en slump läste om häromdagen bara, Snittingfallet i Bräkne Hoby. Inget märkvärdigt egentligen, ett litet vattenfall (byggt) med en laxtrappa, men så väldans vackert med alla isformationer.
Vi var rörande överens om att hit måste vi återvända snarast med en ryggsäck innehållande systemkamera, termos och fika.

Nu häckar jag i soffan igen och tänker inte anstränga mig mer än så faktiskt. Fridens liljor, gott folk!

Snipp snapp snut, så var julen slut

Vi tillhör de om håller kvar julen till efter tjugondag Knut. Jag förstår inte folk som tar fram julen 1 advent och som sen går all in på julen innan 4 advent, för att sen riva ner allt på annandagen. Som dessutom tar in tulpanerna samma dag, köper hem semlor och börjar tjata om att "nu borde det minsann bli vår"... 
Okej, jag raljerar väl lite nu, men inte så mycket. Ja, jag har faktiskt en bukett tulpaner på bordet och ja jag har faktiskt ätit semla redan (det är dock nytt personbästavärsta). Men jag tar inte ner julen i förtid och jag tjatar inte om våren.

Jaja, vi tog i alla fall ner delar av julen idag. Granen rök och tomtarna. Adventsstjärnorna får stå ett tag till, tycker det är så mysigt.
Den pälsbeprydda tomten lämnade vi dock kvar.

 Annars då? Kan vi kora Ris à la Maltan med blåbärs som julens absoluta vinnare? Ja, det gör vi!

2015 i backspegeln

En årsredovisning, det hade jag ju tänkt få ur mig. Den får ligga till sig lite till (läs:  nu prokrastinerar hon igen).

Nåväl, en liten titt på mitt träningsår 2015.
Det var inte mycket att hänga i julgranen inser jag efter en titt i träningskalendern från förra året. 2015 går verkligen inte till historien som året då jag tränade för mycket, nej.
Antal pass på Stac (gymmet): 13  (ändå lite imponerande eftersom det är halva november fram till nyår).
Antal orienteringspass: 27
Antal promenader (powerwalks): 78
Antal MTB-pass: 8
Övrig träning (klättring, mammamage, backintervaller etc): 23
Summa antal träningspass 2015: 149
Har ingen som helst statisktik över antal km eller timmar och det är väl lika bra det.

Jaha, okej, vad gör jag med detta nu då?
Jo, förbättrar!  Det här får ju bli mitt träningsmål för nästa år, att slå ovanstående siffror. Dags att få igång mig själv igen.

Så, 149 träningspass to go!  (eller 144, klarade av 5 i Lofsdalen).

Första jobbmåndagen efter jullovet

Tillbaka i verkligheten igen, efter en vecka på vift.
Vi drog till Lofsdalen och där var det minst sagt kylslaget. Skitkallt för att vara ark på sak.
Med kylan kommer dock skönheten. Galet vackert, men för kallt för att ta upp kameran.
Några mobilbilder blev det i alla fall.

Nu är vi hemma igen, till regn och dimma. Lätt deprimerande att åka in till jobbet.
På lunchrasten idag, satt vi och lyssnade på lite gamla godingar på Spotify, jag och 6 karlar i varierande åldrar. Alla lyssnade andäktigt, men vid en låt brast vi alla ut i unison allsång:
Tell me why, I don't like Mondays...

Nytt år, nya möjligheter

Jahapp, då har vi vänt blad nu då.

Väntar på snö.
Lite skidåkning hade suttit fint nu.