Att bli ofrivilligt ledig har sina klara nackdelar, det har det. Det boostar inte självförtroendet precis och även om jag försöker chilla över läget så ligger det där och gnager i bakhuvudet hela tiden. Det oroar och stressar.
Samtidigt öppnar det ju upp för nya möjligheter. Jag har ju faktiskt ett gyllene tillfälle att kanske prova nåt helt nytt?
Av en stor slump, råkade jag i samtal (men jisses vad högtravande det lät - råka i samtal) med en då för mig helt okänd person. Vi kom att snacka om en affärsidé, som han var väldigt insatt i.
Nåt som jag och maken redan funderat på, men inte tillräckligt mycket. Nu tog jag tillfället i akt och frågade och frågade och frågade lite till. Han berättade och berättade och berättade. Vi satt i flera timmar och pratade och han satte igång en tankeprocess i mitt huvud.
Tänk om! Vågar jag? Kan vi?
Maken och jag ska allvarligt ta tag i detta. Jag kanske har hittat en helt ny inriktning. Nåt att börja med i liten skala som sen kanske kan växa till nåt mycket större. Vi ska spana i lite olika riktningar och räkna lite (nej, mycket) på saken.
Åh, vad flummigt jag skriver nu, känner jag. Men så får det bli. Blir det nåt verkligt kommer jag berätta. Förr eller senare.
Spännande är det helt klart i alla fall.
onsdag 26 november 2014
fredag 21 november 2014
Längt
November har inte bjudit på många soltimmar precis. Jämngrått och det är nästan som man glömt att det finns en blå himmel där bakom det grå.
Jag längtar.
Till solen och värmen.
Men mest längtar jag efter snö och skidåkning faktiskt.
Det kan gärna vara jämngrått om det vill, bara jag får skidor på fötterna!
Jag längtar.
Till solen och värmen.
Men mest längtar jag efter snö och skidåkning faktiskt.
Det kan gärna vara jämngrått om det vill, bara jag får skidor på fötterna!
onsdag 19 november 2014
Julkalendern à la Träningsglädje 2014
Jamen visst är jag på!
För att bryta den här deppiga mörka perioden, piggar jag upp mig med att haka på Saras underbara julkalender.
Gör ni det också vettja!
Bara välj i listan, ut och gör´t. Efteråt sätter ni en liten (jul)bock på det ni gjort. Lätt som en plätt! Och roligt, inte minst.
För att bryta den här deppiga mörka perioden, piggar jag upp mig med att haka på Saras underbara julkalender.
Gör ni det också vettja!
Bara välj i listan, ut och gör´t. Efteråt sätter ni en liten (jul)bock på det ni gjort. Lätt som en plätt! Och roligt, inte minst.
söndag 16 november 2014
Nya upplevelser
Helt nya jaktmarker idag. Skruttafisan går sin första judotävling. I Staffanstorp av alla ställen. Där har jag aldrig varit, om vi bortser från några besök på Donken på väg hem från charterresor. Men nu sitter jag här, med en uppdrucken kopp kaffe bredvid mig, för lite sömn i kroppen och undrar nyfiket hur fasen detta fungerar. Har ingen som helst koll på hur judo går till, mer än att de är klädda i vita dräkter och slänger runt på varandra hej vilt. Ska bli spännande detta.
onsdag 12 november 2014
Ljusglimt
Just nu är humöret verkligen inte på topp alls. Tänker inte gå in på detaljerna, men känslorna är både arga och ledsna just nu. Mest arga, men det verkar vara så att jag tar till ilskan istället för ledsenheten. Det är nog egentligen ledsenheten som är baskänslan.
Vill bara krypa ner under filten. Tvingade, ja verkligen tvingade mig själv att träna styrka idag.
En timme då jag helt kunde fokusera på träningen, vilken härlig flykt.
Det börjar faktiskt gå framåt med träningen, trots att jag inte varit så frekvent på gymmet som jag kanske borde.
Kunde öka lite idag, göra fler repetitioner och faktiskt lägga på vikter på några av övningarna.
Skönt med en ljusglimt i mörka november.
Vill bara krypa ner under filten. Tvingade, ja verkligen tvingade mig själv att träna styrka idag.
En timme då jag helt kunde fokusera på träningen, vilken härlig flykt.
Det börjar faktiskt gå framåt med träningen, trots att jag inte varit så frekvent på gymmet som jag kanske borde.
Kunde öka lite idag, göra fler repetitioner och faktiskt lägga på vikter på några av övningarna.
Skönt med en ljusglimt i mörka november.
måndag 10 november 2014
Jamen, måndag verkligen
Idag var ingen bra dag.
En jobbgrej som tog en ganska oväntad och negativ vändning idag. Bedrövad.
Var sen med om en högst otrevlig upplevelse. Försökte varna men det hjälpte inte.
Blev vittne på nära håll, vad avsaknaden av reflex kan göra. Fy fasen. Blåljus och hela faderullan.
Då totalfokus och effektiv. Efteråt lätt skakig. Jag tänker på den drabbade. I morgon ska jag ladda familjens fickor med reflexer.
Nu lägga mig och hoppas att John Blund har tid att komma direkt.
En jobbgrej som tog en ganska oväntad och negativ vändning idag. Bedrövad.
Var sen med om en högst otrevlig upplevelse. Försökte varna men det hjälpte inte.
Blev vittne på nära håll, vad avsaknaden av reflex kan göra. Fy fasen. Blåljus och hela faderullan.
Då totalfokus och effektiv. Efteråt lätt skakig. Jag tänker på den drabbade. I morgon ska jag ladda familjens fickor med reflexer.
Nu lägga mig och hoppas att John Blund har tid att komma direkt.
söndag 9 november 2014
Uteliv
I morse när jag vaknade hade jag inget bokat på hela dagen. Ingen tid att passa, det är inte så vanligt i min värld. Ensam var jag med, resten av familjen var i Borås på orienteringstävling.
Så, vad gör man då?
Jo, man cyklar ju!
Cyklade en vandringsled från sanhället där vi bor, upp till vår klubbstuga. Det blev ganska intervall-betonat, eftersom naturen bjöd på ständiga Kodak-moments.
40 minuters cykling upp, minus alla stoppen.
Varje söndag anordnar klubben tipspromenad och bingo, så jag satte mig i serveringen och njöt en kopp kaffe och kaka.
Hem cyklade jag lite annan väg, följde leden så långt jag kunde. På vägen upp hade jag genat lite för att snabbare komma fram, ville inte missa kaffet.
Hemvägen tog fem minuter längre tid, men det förklaras av att det är mer svårcyklad stig och av att det är lite längre. Men döm om min förvåning när gpsklockan visar 1 km kortare på hemvägen?!
Så 9,5 km dit och 8,5 km hem. En lagom runda en söndagförmiddag.
Så, vad gör man då?
Jo, man cyklar ju!
Cyklade en vandringsled från sanhället där vi bor, upp till vår klubbstuga. Det blev ganska intervall-betonat, eftersom naturen bjöd på ständiga Kodak-moments.
40 minuters cykling upp, minus alla stoppen.
Varje söndag anordnar klubben tipspromenad och bingo, så jag satte mig i serveringen och njöt en kopp kaffe och kaka.
Hem cyklade jag lite annan väg, följde leden så långt jag kunde. På vägen upp hade jag genat lite för att snabbare komma fram, ville inte missa kaffet.
Hemvägen tog fem minuter längre tid, men det förklaras av att det är mer svårcyklad stig och av att det är lite längre. Men döm om min förvåning när gpsklockan visar 1 km kortare på hemvägen?!
Så 9,5 km dit och 8,5 km hem. En lagom runda en söndagförmiddag.
onsdag 5 november 2014
Du kommer väl ihåg pakten?
I går var jag ute och klippte häck halva eftermiddagen. Lite trött och loj kom jag in och insåg att om en timme är det dags för Agility nere på gymmet.
Var inte så sugen. Nej, verkligen inte. Ville verkligen bara ligga på soffan och slötitta på TV. Orkade dessutom inte ta fajten med Pillerill som inte gillar att hänga med som publik.
Frågar Skruttafis lite försiktigt hur sugen hon är.
- Hurså, frågar det lilla sluga barnet. - Vill du inte, eller? - Frågar du så för att jag ska säga nej?
- Eh, ja, typ.
- Du kommer väl ihåg pakten, mamma?
Vi slöt en pakt för några veckor sen. Att vi skulle dra med varandra ut, med målet att bli starkare, snabbare och för att känna lite girlpower.
Så vad gör man? Jo, man inser att det är just vid det här tillfället som man ska tänka på pakten, dra på sig kläderna, övertala Pillerill och faktiskt få ändan ur vagnen och gå på Agility. Trots att soffans dragningskraft är stor och trots att Pillerill tjurar ihop och får mutas med att låna syrrans Ipad.
Och vilket pass sen då! Stort tack till Skruttan som övertalade mig. Det var det roligaste passet, ever!
Lite intervallöpning kors och tvärs mellan koner. Klättra upp i repen så långt som möjligt. Hoppa ¨på ministudsmatta. Hjula på avlånga mattan. Nån skidåkarmaskin som var en balansakt som hette duga. Till sist rulla över en gymboll x fyra. Lekstuga för vuxna med garanterad träningsvärk och många glada skratt.
Vi lyckades övertala Pillerill att vara med på halva passet och klättra i rep var han oslagbar på.
Idag då? Jo, den där skidåkargrejen, den känns i höfterna idag. Jisses.
Var inte så sugen. Nej, verkligen inte. Ville verkligen bara ligga på soffan och slötitta på TV. Orkade dessutom inte ta fajten med Pillerill som inte gillar att hänga med som publik.
Frågar Skruttafis lite försiktigt hur sugen hon är.
- Hurså, frågar det lilla sluga barnet. - Vill du inte, eller? - Frågar du så för att jag ska säga nej?
- Eh, ja, typ.
- Du kommer väl ihåg pakten, mamma?
Vi slöt en pakt för några veckor sen. Att vi skulle dra med varandra ut, med målet att bli starkare, snabbare och för att känna lite girlpower.
Så vad gör man? Jo, man inser att det är just vid det här tillfället som man ska tänka på pakten, dra på sig kläderna, övertala Pillerill och faktiskt få ändan ur vagnen och gå på Agility. Trots att soffans dragningskraft är stor och trots att Pillerill tjurar ihop och får mutas med att låna syrrans Ipad.
Och vilket pass sen då! Stort tack till Skruttan som övertalade mig. Det var det roligaste passet, ever!
Lite intervallöpning kors och tvärs mellan koner. Klättra upp i repen så långt som möjligt. Hoppa ¨på ministudsmatta. Hjula på avlånga mattan. Nån skidåkarmaskin som var en balansakt som hette duga. Till sist rulla över en gymboll x fyra. Lekstuga för vuxna med garanterad träningsvärk och många glada skratt.
Vi lyckades övertala Pillerill att vara med på halva passet och klättra i rep var han oslagbar på.
Idag då? Jo, den där skidåkargrejen, den känns i höfterna idag. Jisses.
måndag 3 november 2014
Åtta
För åtta år sen vid den här tiden var vi hos våra kompisar familjen E och hade precis ätit tacos och efterrätt. Mätta och glada satt vi vid köksbordet och pratade. Vi var tre i familjen just då, men bara två timmar (23.29) senare var vi fyra. Den där fjärde, han väntade 10 dagar extra på att göra entre ut i världen, men när han väl ville ut - ja då gick det fort.
Idag fyller älskade Pillerill år!
I morse fick den mycket förväntansfulla gossen frukost på sängen och en actionkamera. Nu får man passa sig, han smyger runt och filmar lite här och lite där.
Fyller man år får man önska vilken kvällsmat man vill ha - det blev klassikern spagetti och köttfärssås. Skruttafis bakade blåbärpaj till efterrätt. Inte alls dumt så här på en måndag.
Idag fyller älskade Pillerill år!
I morse fick den mycket förväntansfulla gossen frukost på sängen och en actionkamera. Nu får man passa sig, han smyger runt och filmar lite här och lite där.
Fyller man år får man önska vilken kvällsmat man vill ha - det blev klassikern spagetti och köttfärssås. Skruttafis bakade blåbärpaj till efterrätt. Inte alls dumt så här på en måndag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)