tisdag 30 september 2014

Jag ligger lite efter

Har ett litet projekt i höst  - att cykla hela Blekingeleden.
Det rullar på, om vi ska vara lite småroliga så här på kvällskvisten.
Jag inser att jag ligger efter med inlägg här på bloggen om detta.
Det får åtgärdas å det snaraste, men just nu tyar jag ente. Har rensat svamp en stund...

Dom där gula - part III

Tog en sväng om vårt nyfunna svampparadis och här är dagens skörd!

Lämnade till och med ett gäng med taggsvampar, för mina påsar var fulla...

måndag 29 september 2014

Dom där gula - part II

Alltså...
Det verkade hjälpa att gnälla lite här på bloggen.
I går tog vi en tur ut i stora skogen och vad hittade vi där om inte gigantiskt mycket kantareller. Och säger jag gigantiskt, så menar jag verkligen gigantiskt!
Inom en radie av 100 m plockade vi ca 5,5 liter svamp (rensad volym)!!!
Enda anledningen till att vi inte plockade mer, var att det blev mörkt ute.
Helt galet!
Vi rensade svamp hela kvällen.

Var detta ställe ligger? Ain't gonna tell ya.

fredag 26 september 2014

Dom där gula

Har nog aldrig hittat så mycket kantareller som i år. Har tyvärr inte haft möjlighet att plocka alla jag sett. Hittade ett gigantiskt ställe utefter Blekingeleden i början på veckan, men det var ju inte direkt nästgårds. Det tar nog minst 40 minuter med bil och sen en promenad på 15 minuter innan man är där. Det är ju inget man bara åker till så där i en hast och plockar.

De finns ju där ute, men jag har inga sådär säkra ställen i närheten, dit jag vet att jag kan åka lite snabbt och veta att jag får en ansenlig mängd med mig. Det är irriterande för en tidsstressare som undertecknad.
Idag frågade jag barnen (och lekkompisen) om de ville följa med ut till där vi sprang orientering igår, där några andra klubbkompisar såg kantareller. Men nej, de ville leka här hemma. Åhhh, frustrationen!

onsdag 24 september 2014

Att byta

Ska byta mobilnummer... Åhhh, vilket jobbigt ilands-bekymmer. Det är ju liksom inte på 3 ställen som man måste göra det på. Hur många ställen som helst, när man tänker efter. Tandläkaren, optikern, Bokus, HM, gymmet, frissan etc etc. Dessutom inser man efter lite till tankeverksamhet att det inte bara är min tandläkare och mitt gym, utan även många av barnens kontaktytor som har mitt nummer.
Får nog sätta mig och göra en lååång lista. Tur att jag har några veckor kvar innan det gamla numret försvinner.

tisdag 23 september 2014

Förbättringspotential kanske

Var på Agilitypass på gymmet idag. Ny bana, nya utmaningar.

Hänga i rep (ni vet såna där man hade i skolgympan) så länge man kunde. 5 sek, hörrni, 5 sek klarade jag. Silverräven hängde där så länge att jag började misstänka att han fuskade på nåt sätt.
Sen slå antingen framåtvolt eller bakåtvolt i de Romerska ringarna. Det klarade jag. Inte.
Men nästan, så här har jag nåt att jobba med.
Stå på knäna på gymboll. Ha! Där briljerar jag faktiskt.

Imorgon ska jag dit och göra en miniscreening, så ska jag få papper på mina svagheter... Får ett träningsschema sen, då jäklar!

måndag 22 september 2014

Nytt försök

I  lördags gjorde vi ett nytt försök att cykla Blekingeleden. Hjälmarna packades noggrant in i bilen redan på fredagskvällen...

Vi hade planerat att tillbringa lördag och söndag i Hällevik, så det fick bli en tur längs Blekingeleden i den västra delen av Blekinge. Mitt mål är att cykla hela leden, sen om det är uppdelat i etapper från öst till väst eller tvärtom eller blandat, det är ju strunt samma. Huvudsaken är ju att det blir cyklat, eller hur?

Vi ställde bilen där Skåneleden lämnar över till Blekingeleden, vid Boafall. Det är för övrigt Blekinges högsta punkt, hela 180 meter över havet. Det låter ju inte så skrämmande, men oj, vilken backe det var ner till sjön Halen. Det var knappt att jag och Silverräven klarade gå med cyklarna nedför. Hur Pillerill klarade det, det är en gåta. Envis är ju gossebarnet också så vi fick minsann inte hjälpa till.

Nåväl, ner kom vi helskinnade och där nere vid sjön hittade vi en fin rastplats med vindskydd och allt.
Tog lite foton på den fina utsikten och samlade lite mod och kraft inför stigningen som väntade. Det var många höjdmetrar som vi skulle upp, och sen ner igen. Pillerill och Skruttafisan kämpade på duktigt med att släpa sina cyklar uppför, först på stig och sen på riktigt fin liten skogsväg.
Nerför sen, var det bara stig och knappt det. Stenigt värre och med en hel del vindfällen över stigen. Det blev mycket lyft av cykel och däremellan var det nästan för brant för att cykla.

Vi hittade lite röksvampar som barnen fick roa sig med att trampa på en stund, allt för att hålla framför allt Pillerill på bra humör. Han var lite halvt irriterad över att han inte kunde cykla så snabbt som han egentligen ville.
Efter att ha korsat två kalhyggen med cyklarna på släptåg, kom vi så efter 4 km äntligen ut i fin skog med motionsspår. Nu gick det undan!

Vi kom fram till en rastplats där vi planerat att fika. Helt gudomligt vackert vid Halens sydöstra kant.
Här var även fyra danska kanotister som skulle sova här i vindskyddet. Jag gissar på att de hade en helt otroligt fin solnedgång där senare.

Vi fikade och konstaterade att de första 5km hade tagit 1:15 timmar! Helt klart en perfekt vandringsled eller traillöpningsled, men kanske inte lika bra för MTB-körning om man inte är väldigt tekniskt duktig.

Efter fikat var det mest skogstig och här var det mycket roligt att köra. Från Halens camping var det sen asfalt genom Olofström. Sista biten till vårt etappmål Fritzatorpet var det skogsväg igen och här hade de nog lagt om leden, för det stämde inte alls med kartan.
 De andra tre cyklade sen in till centrala Olofström för att kolla in deras (relativt) nya stora lekplats,medan jag rundade Halen och cyklade på andra sidan med riktning mot bilen.
Vi cyklade 11km på Blekingeleden och sen fick jag ytterligare 9km i transportcykling. Sista kilometern upp till bilen var helt grym uppförsbacke.

En härlig dag!  Jag och Skruttafisan funderar på att springa den första delen av leden vid ett senare tillfälle, alternativt vandra och stanna över natten vid en av rastplatserna.

fredag 19 september 2014

Antiklimax

Idag var hela familjen ledig. Barnen hade studiedag så vi andra två passade på att ta ledigt.
Planen för dagen var som följer:
1. Sovmorgon. 
2. Gå på Marinmuseum och kolla in nya Ubåtshallen.
3. Äta lunch på Skeppsgossen.
4. Köra och ställa en bil utanför Kättilsmåla.
5. Köra med andra bilen till Kråkerum.
6. Byta om och sen cykla längs Blekingeleden till Kättilsmåla, men en fin fikapaus vid Älmtasjön.

Allt gick enligt plan. Nästan.
Vi startade med en hejdundrande sovmorgon, fy vad gött.
Marinmuseum levererade som förväntat. Neptun var väl värt ett besök. Man fick pilla på grejorna, det gillar vi!


Tog den där lunchen i halvlek och det var blekingsk buffé med kroppkakor, raggmunkar, stekt sill med potatismos och rimmat kött med rotmos. Vi åt tills vi verkligen inte kunde trycka ner mer.
Köpte fika och ställde bilen där vi tänkt. Körde på snirkliga vägar till Kråkerum och hittade en bra parkeringsplats inte långt från där vi skulle börja cykla på leden.
Bytte om till cykelkläder och precis när vi börjat lyfta ner cyklarna från taket utbrister Pillerill:
- Vi har ju inga hjälmar med oss!
Ridå.

Vi vill verkligen inte lära våra barn att det är OK att cykla utan hjälm och verkligen inte i skogen på stigar med stenar, rötter och annat man kan slå huvudet i, så det var ju bara att hoppa in i bilen och ge upp vår plan.
Plan B smidde vi i bilen på väg tillbaka till den andra bilen. Vi körde ut till Tromtö naturreservat, där jag och Pillerill var med strövarna i våras.
Pillerill som hade spring i benen, råkade göra en säldykning à la Anja.


Vi gick ut till en av grillplatserna och kom lagom till solen försvann bakom träden på Almö. Vackert, vackert, vackert.

Fikade lite och filade vidare på plan B.
I morgon blir det Blekingeleden på cykel, fast i andra änden av Blekinge istället.



onsdag 17 september 2014

På väg

Har tänkt mig att genomföra en sak i höst. Jag ska cykla/gå hela Blekingeleden. I etapper ska tilläggas, vilket är en nödvändighet om det över huvud taget ska lyckas. Ni vet, barnen, vardagen, jobbet, vädret, makens tjänsteresor, klassmöten, styrelsemöten och allt det där andra som gör att man inte bara kan dra iväg i några dagar.

Så, häromdagen var det dags för första etappen. Grundtanken var att avverka leden från väst till öst, men helt plötsligt blev det åt andra hållet. Tja, varför inte ändra sig?

Fick med en kompis också, vilket var roligt.

Vi lastade upp cyklarna på taket och körde till Bröms. Där står Fredsstenen, rest som minne över Freden i Brömsebro år 1645 (ja, självklart googlade jag detta, historia är inte min starka sida).
Strax bortanför, vid resterna av Brömsehus fästning, börjar Blekingeleden.
Vi börjar trampa...
Det är ganska mycket asfalt här på denna etappen, men det uppdelat i små avsnitt så det gör inte så mycket. Leden går genom Höga Sand, där jag sprungit nattcup i orientering. Det är ungefär lika jobbigt att cykla genom sanden som att springa där. Hittar ett fantastiskt spindelnät, med tillhörande spindel. Imponerande!


En kort paus i Kristianopel, innan vi styr ut i skogen igen med riktning mot Fågelmara. Här övergår asfalten till grusväg, som sen övergår i skogsväg och som sen övergår i stig. Ganska tekniskt, blött och mjukt men väldigt roligt.
Korsar E22 och vänder ner lite söderut. Mer grusväg som blir skogsväg som blir teknisk stig. Så härligt!
Vår plan är att avvika från leden i Kråkerum och cykla tillbaka mot Fågelmara för en matpaus. I Kråkerum finns fina kossor och en kennel vars invånare skäller ut oss totalt.
Här börjar mina lår tycka att cykling är trist. Shit, vad trött!


Asfalt tillbaka till Fågelmara och den lilla affären har den goda smaken att ha bord och stolar utanför i solskenet. Köper lite mat, sätter oss där ute och fullkomligt vräker i oss maten.
Efter pausen är det transportcykling tillbaka till bilen i Bröms. Nu tycker även rumpan att vi inte behöver cykla mer. Aj aj.
Vi cyklar längs en gammal banvall. Det är rakt, grusväg och ingen av oss två vill verka vekare än den andra. Tempot är kanske inte jättehögt, men det går fortare än vad mina lår vill. Hur lång kan en banvall vara egentligen?

Vi passerar Brömsebro och här finns många fina gamla trävillor, men det är ju ungefär allt. Korsar E22 och har nu bara några kilometer kvar till bilen. Pust. Kollar in fredsstenen och gör ett försök att hitta en geocache, men GPS-funktionen i mobilen lämnar en del att önska.

Tar upp cyklarna på taket, sätter oss i bilen och konstaterar lyckligt att några timmars MTB-körning gör oss härligt slut i hela kroppen.
39 km varav 25 km på Blekingeleden. En aning längre än jag tänkt mig, men en underbar start!

måndag 15 september 2014

Nej, inte jag

Kollar valresultaten för vår lilla hörna av Sverige. Skrämmande många som bor runt omkring oss här röstar på ett parti som inte gillar andra än sig själva. Nej, jag röstade inte på det partiet. Har aldrig gjort och kommer inte heller att göra.

I övrigt så tittade jag faktiskt på valvakan denna gången. Jag som är så oerhört ointresserad av politik.
Bör väl tillägga att jag tittade med ena ögat, det andra tittade på mitt pussel. Men ändå.

onsdag 10 september 2014

Alltid på min lista

Fick en uppmaning av härligt inspirerande Sara att berätta vilka fem varor jag alltid köper när jag är i mataffären.
Hm.
Det var inte så svårt när jag väl tänkte efter lite. Fem saker med tillägg för två bubblare.

1. Kiviks Årets skörd Äppelmust. Blandas ihop med färsk ingefära och sen med nummer två och tre på listan. Blir världens godaste morgonsmoothie!
2. Babyspenat. Jag är oerhört kräsen på att grönsaker måste vara fräscha när jag äter dem, så jag köper den förpackningen som har bäst datum. Ekologisk, vanlig, eller billighetsmärket spelar mindre roll - bara det är fräscht.
3. Avocado. Åhh, så gott och känns lyxigt att äta (dricka) varje morgon!
4. Ekologisk mellanmjölk. Till de där andra i familjen som dricker mjölk som vore de dikalvar...
5. Oatly Havredryck Choklad. Det började som en belöning för snälla barn (och mamma) när vi kommit ut från affären, men likt Pavlovs hundar börjar vi nu dregla efter Havredryck redan innan mejerihyllan. Öppnas och dricks redan innan vi lämnat parkeringen. Köpte en gång samma fast i litersförpackning istället, men den blev stående i kylen. Det var inte alls samma sak att dricka den hemma, i glas. Nej, i tetra med sugrör på Maxis parkering ska det vara!

Bubblare:
Rökt Emilskinka. Den slinker ner i kundvagnen utan att jag ens reflekterar över det.
Mandelmjöl. Av nån outgrundlig anledning så tror jag alltid att vi behöver mandelmjöl. Väl hemma sen, knölar jag in paketet bland de andra oöppnade och undrar när jag ska få tummen ur att använda mjölet...

tisdag 9 september 2014

Hon den där

Alltså.
Hon är så grym ibland.
Numera har jag träningssällskap på gymmet och det är både otroligt roligt och fullständigt knäckande på samma gång.
Skruttafisan spöar skiten ur sin mamma på Stac varje tisdag. Hinderbana är verkligen hennes kopp av te.
Idag stod jag själv över, hade ont i huvudet och kände verkligen inte att kullerbyttor var grejen för dagen. Så tillfälle gavs att föreviga Skruttafisan in action.

Det är inte så många på gruppträningarna på detta gymmet. Det passar mig bra, för det ger verkligen mer för pengarna. Tränarna är grymma och har total koll på vad man gör och vilken nivå man ligger på. Känner mig fullständigt trygg med att jag lär mig övningarna på rätt sätt. Inget snabbt hafsande genom ett styrt program där alla ska göra samma sak utan alla övningar individanpassas - även på gruppträningarna. Som PT-träning fast i gruppform. Me like.

Knäna i mattan är inte tillåtet här.

Armgång är minst lika psykiskt som fysiskt har jag märkt.
 

måndag 1 september 2014

Till Hogwarts via Jönköping

Allra bästaste Skruttafisan fyllde tolv i förra veckan. På hennes önskelista stod ett besök på Harry Potter Exhibition i Norrköping.
Tja, vi är ju inte dom som är dom, så vi skuttade raskt upp på våra Nimbus2000 och drog iväg.
Räckvidden på en kvast är ju inte så lång, så vi tog paus i Jönköping.

Letade mobil + abonnemang till mig och fy vilken djungel. Har haft fömånen att ha det via jobbet innan, så det var en chock att försöka förstå hur detta fungerar med olika priser och abonnemang.
Nåväl, det löser sig säkert med tiden, jag måste inte ta första bästa.

Utställningen i Norrköping var bra, även för en person som inte är så insatt i Potters värld. Dottern var helt hänförd och var helt sjukt nöjd med dagen.
På tillbakavägen tog vi en fikapaus vid Brahehus och passade på att ta en geocache. Ingen lång sejour, regnet kom söderifrån med skrämmande hastighet. Snabbt hittad, snabbt loggad och sen en snabb språngmarsch till bilen.

Tillbaka i Jönköping igen tog vi fram den stora inköpslistan inför hösten och drog ner på stan. Innegympaskor, träningskläder och byxor till båda barnen samt en vattenkokare. I vårt kök är nog vattenkokaren det mest använda hjälpmedlet.

Så, en helg som gick fort som vanligt, men som innehöll en hel del skoj.