Två steg fram och ett bakåt

Eller är det ett steg fram och två tillbaks? Jag vet inte.
Men just nu är jag lite glad men också rätt less, sur och besviken.
I vårt uthyrningshus för det av helt legitima skäl sakta just nu. Vi hinner inte helt enkelt. Silverräven får runt på lite tjänsteresor och hela familjen har varit både i Idre och i Jönköping på bästa renoveringstid. Men idag på min lediga dag (och förra onsdagen) har jag kört byggskräp till tippen. Satan i gatan, vad jag har slitit! De där missade träningstillfällena har jag tagit igen med råge.
Det gör gott i sinnet mitt, att få undan allt byggskräp så vi kan riva mer. Progress är ett fint ord.
Men sen... i Gullan strular det vidare. Idag fick vi ett myndighetsbesked vi inte riktigt gillade. Lätt dissade har vi blivit och nej, det är inte roligt nånstans. Jag hade hoppats på ett avslut där nu, oavsett beslut. Då hade jag kunnat gå vidare och pusta ut. Jag gillar inte att ha saker hängande. Nu blir det istället "to be continued". Suck.
Jag andas, andas och försöker glädja mig åt det andra istället.

Dagens

Bredvid mig sitter en nervös dotter. Skruttafis ska alldeles strax göra debut i Speed cubing. Ja, alltså en tävling där man ska lösa en Rubriks kub på tid.
Tre grenar ska hon tävla i: 2×2, 3x3 och pyraminx.
Vi andra i familjen, vi står mest bredvid och är ganska imponerade. We didn't see that coming, liksom. Kubintresset kom från ingenstans och eskalerade snabbt från en vanlig kub från leksaksaffären till att helt plötsligt vara 12 stycken i olika former, köpta på nätet.
Igår avslöjade hon motivet bakom varför hon började träna upp hastigheten. Ett klassiskt motiv faktiskt....
Lillebrorsan kom hem från en kompis och hade lärt sig att lösa kuben. Då ville inte hon vara sämre...

Nu, as we speak, slog hon just sitt eget rekord på 2x2-kuben. Från 2,6 sek till 1,39 sek. Impad, är bara förnamnet.

Dagens antiklimax

Åker flera timmar till weekend på hotell.
Kommer fram och inser att väskan står kvar hemma i hallen.
Då är man glad att man kom fram en kvart innan City Gross stänger...

Vi tackar!

Ser ni den vita skylten till höger om soptunnorna? Vid äppelträdet? Där skulle den där gropen vara. Grävaren grävde den bakom soptunnorna...
Men nu minsann, nu har de gjort om och gjort rätt. Vi tackar!
Elkabeln som skulle gå i gatan bort till grannens tomt verkar faktiskt också vara på plats. Puh.
Så där, nu har vi ett akut bekymmer kvar i Gullan att lösa i veckan, sen kan vi till helgen fokusera på vårt tredje hus igen ett tag.

Vad vi pysslar med

Vi planerar och renoverar. Just nu väldigt mycket.
Vi hade en plan och det var att renovera sommarstugan det närmaste året.
Sen sa vår hyresgäst upp sig i huset vi hyr ut. Vi fick ändra våra planer och tillfälligt pausa renoveringen av sommarstugan.
Vi planerade upp vad vi skulle göra parallellt som vi letade ny hyresgäst.
Vi hade visserligen pausat renoveringen av Gullan, men vissa saker var vi ändå tvungna att jobba vidare med.
När vi börjat få snurr på allt kom våra tänkta hyresgäster på att de inte ville hyra huset...
Vi fick planera om, igen. Nu blir det ännu mer renovering, nu när vi inte har ett tillträdesdatum att ta hänsyn till.
Allt vore frid och fröjd och skulle tuta på, om bara inte...  Kommunen gräver fram vatten och avlopp till vår tomtgräns. Självklart lyckas nån brista i kommunikationen, så hålet är just nu inte alls där vi markerat ut det. Den där elkabeln som skulle grävas in till grannen (istället för tvärs över vår tomt) den hade nån glömt meddela grävare om... Av två grejer har man misslyckats med två. Suck.
Så det där med att pausa i Gullan, nja det här väl gått lite sisådär va?
Så, vi planerar och renoverar.