Den stackars blomvakten fick den otacksamma uppgiften att upptäcka det inträffade.
Inget roligt alls, faktiskt.
Vi vägrade dock att låta tjuven ta både våra värdesaker och vår semester, så efter ett hektiskt dygn för Silverräven, så fortsatte vi vår semester veckan ut som planerat i alla fall.
Nu tillbaka på brottsplatsen (rent bokstavligen då), så sitter vi här med våra listor till försäkringsbolag och polis. Inte helt lätt ska jag säga er. Hur såg de där smyckena ut egentligen? När köpte vi den lilla bärbara datorn? Tur att vi hade bättre koll på våra papper än vi faktiskt trodde.
6 kommentarer:
Nej, vad trist!
Nejmen WTF. Fy så jobbigt!
Näääää, blä! För sådär 16 år sedan hade jag inbrott i den lägenhet jag bodde i då. Och, visst är det jobbigt med det materiella - men jag hade svårt med att det hade varit folk inne i min lägenhet när jag inte var hemma. Ätit av min choklad som stod framme på bordet (en ask wienerchoklad) och som till råga på allt hade använt toaletten utan att spola efter sig. Så j-kla äckligt! Hoppas att de som var inne hos er var mer "civiliserade"...
Usch och fy! Hoppas ni får rätt på allt! Kram
Mångmamma och Kajsa: Ja, skittrist och jobbigt. Mitt i allt kan man dock konstatera att det inte är så väldigt många saker med stort affektionsvärde som försvunnit. Men det har ju tagit en hel del av vår semestertid i anspråk...
MammaJ: Åh fy, vad jobbigt. Här var de mer civiliserade faktiskt, tack för det. Inte trashat saker eller stökat ner alltför mkt. Man får vara glad för det lilla...
Evelina: Nä, vi räknar kallt med att grejerna är lost and gone. Försäkringen täcker väl en del dock.
Fy sa hemskt! Kram!
Skicka en kommentar