En av fördelarna med orientering är ju kartan man får hem. Perfekt att ta fram när man ska tillbaka och plocka alla björnbär och trattkantareller man sprungit förbi.
I övrigt kan jag meddela att dagens orientering var en skitorientering. Hela 16 kontroller och jag hittade aldrig nummer tre. Det var jag inte ensam om visserligen, för den satt tydligen fel, men det tryckte ändå ner humöret långt ner i skorna.
När jag varit ute i 45 minuter, hade jag fortfarande sju kontroller kvar. Då gav jag upp och tog en genväg till målet. Där väntade Skruttafis och Pillerill och vi tog varann i hand, plockade lite björnbär på vägen mot bilen och drog sen hem för att göra varm choklad.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Orientering har aldrig varit min starka sida, trots att jag har ett sjujäkla lokalsinne.
Jag tycker det låter som att du varit duktig!
Anne: Med lokalsinne kommer man väldigt långt i orientering, tro mig.
Skicka en kommentar