Sådär, nu är den premiären avklarad. Jag har sprungit min första korridor-OL.
Det var precis så roligt som jag föreställt mig. Det var inte så svår bana, orange enligt regelverket. Det betyder ungefär svårighetsgrad för 14-åringar, men det räcker när man inte är van.
Det gröna slingan på kartan mellan kontrollerna är hur jag sprang enligt GPS-klockan, med lite felmarginal. Genvägen mellan kontroll 7 och 8 var helt avsiktlig, den extra slingan hade jag varken tid eller kunskap till. Lite smått utanför korridoren innan kontroll 9 och det berodde på att jag följde efter en av klubbens gamla rävar som drog rakt genom ett massivt bestånd av halvhöga med väldigt täta granar. Det gick ju sådär, så jag fick dra mig mer ut från korridoren för att över huvud taget komma fram. Underarmarna blev rejält rivna på kuppen, så lärdomen är att strunta i att haka på andra utan ta mina egna vägval.
Tycker ni det är mycket orientering på den här bloggen just nu? Tja, just nu är det ungefär det jag sysslar med på fritiden. Som balsam för en själ med 40årskris, och en mirakelkur mot vintervadderingen runt midjan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar