Äh, jag tar nog en öppenbana, tänkte jag och kom på bättre tankar när jag insåg att jag inte hade några linser i ögonen. Glasögon och regn i kombination med kartläsning är inte så lyckat.
Sen hittade jag ett par gamla linser i väskan.
Äh, jag petar väl in dom och tar en öppenbana, tänkte jag och kom på bättre tankar när jag insåg att linserna var väldigt gamla och inte alls passade mitt synfel längre. Gamla linser och regn i kombination med kartläsning är inte heller så lyckat.
Döm om min förvåning när jag ändå kommer på mig själv med att gå till sekretariatet och köpa mig en öppenbana. I synnerhet eftersom jag hade problem att se på provkartan...
Men vilken höjdare det blev! Alldeles jätteblött var det. Underifrån, från mitten uppifrån. Allt man tog i eller stod i var blött och regnet strilade hela tiden.
Det faktumet att jag var blöt utifrån och ända in, från topp till tå, kunde inte ta bort upplevelsen av skogen. Så grön. Så gul. Så orange. Så inihelvete vacker, och bitvis så inihelvete stenig med om jag ska vara ärlig. Men ändå. Blekingsk skog komplett med de stora stenarna, det är svårtslaget ibland.
Väl i mål blev vi varse om att det hade gått lite för fort i morse när vi packade väskorna. Handdukar? Nej. Torr bH? Nej. Torra sockar? Nej. Äh, skit samma. Det fanns varmt kaffe i termosen och bilvärmen fungerade alldeles utmärkt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar