fredag 9 september 2011

Inveckling om utveckling

Jag sticker inte ut hakan här direkt, utan håller en ganska låg profil. Här har ni läsare sällan (läs aldrig) fått läsa om vad jag tycker om saker och ting utanför min lilla familjesfär. Det är ju inte på grund av att jag inte tycker nåt, utan snarare på grund av att jag inte gillar att stöta mig med folk. Diplomatisk är det några som kallar mig. Det håller jag med om, men skulle även tillägga konfliktsrädd.
Men, så här på väg mot medelåldern är det dags att börja jobba lite på vissa saker. Jag behöver våga ta ställning och också kanske även argumentera för den. Nu pratar jag givetvis inte om att jag ska göra om den här bloggen till nån åsiktsspruta, nej det finns det gott om jobbiga människor i bloggosfären som ser som sin livsuppgift. Nä, jag pratar egentligen om att jag måste öva på detta i verkliga livet. Jag lägger så mycket band på mig i själv i olika situationer att det slår tillbaka på mig själv. Nu på förekommen anledning så inser jag att jag måste tvinga mig själv till lite utveckling för att inte göra våld på mig själv och min värdegrund. Den här bloggen kanske får bli ett litet övningsfält.
Så håll i hatten nu, för nu laddar jag åsiktskanonen med första:

Jag tycker att One-piece är skitfula.

såg ni, jag kunde ;)

3 kommentarer:

Mångmamma sa...

Bra där!
Du kommer snart att argumentera för både det ena och det andra - så fort första tröskeln är avklarad, faller de övriga snabbt! :)

Nipe sa...

haha, snabbt svarat :)

Fisken sa...

...och du har rätt! Onepiece är fan osexigare än höfthållare!!!