Idag skulle jag kunna sätta mig här och skriva ytterligare ett inlägg som handlar om orientering. Jag skulle kunna berätta om att vi var på ungdomsträningen och att jag där sprang en egen bana. Skulle helt ohejdat kunna berätta om att jag letade kontroller uppe i taggbuskarna runt stadens gamla fina vattentorn. Jag skulle även kunna berätta om när jag skulle ta mig ner för en rejält hal brant och där gjorde en split med benen som rejält överskred mina bens maximala spridningsvinkel.
Som avrundning på det hela skulle jag också kunna nämna att det var en underbar kväll som bjöd på en fantastisk solnedgång över staden som låg nedanför. Allra sist skulle jag kunna meddela att jag faktiskt inte hittade en endaste svamp.
Men jag gör nog inte det. Jag vill ju inte tråka ut er.
måndag 19 september 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Orientering är ju så himla roligt! Åh, vad jag saknar det... och åh vad jag önskar att mina barn vore intresserade av att börja....
Eller så kan du skriva nåt om svamp!?
Agneta: Ja, himla roligt! Så glad jag är att mina barn tycker det är skoj! Men du, man kan börja som vuxen också, även om det ju är himla smidigt att ha med knoddarna som förkläde ;)
Tove: Jag hittade ju ingen idag ;)
Ingen svamp?!?
Måste vara nytt rekord för att komma från Nipe denna höst!
:)
Jag gillar orientering, men har faktiskt inte orienterat sedan jag gick i skolan. Länge sedan alltså.
Så, du får gärna underhålla lite med skogsskildringar, så jag får komma ut i skogen via dig iallafall :-).
Mångmamma: Ja, nytt pers för i år ;)
Mamma J: Jag hade inte heller orienterat sen skolan. Det är aldrig för sent att börja ;)
Skicka en kommentar