Har haft en period med en hang-up på självbiografier. Patrik Sjöberg, Bingo Rimér, Kee Marcello och nu Zlatan Ibrahimovic.
Bara män. Varför då? Det vet jag inte, det är nog slumpen.
Men i alla fall:
Ingen av böckerna överraskade mig över huvud taget. Intrycken jag haft om personerna innan har bara förstärkts. Höjdhopparen skyller bara på alla andra hela tiden. Ja, nu bortser jag från kapitlen som handlar om Viljo, för där är det väl på sin plats. All heder åt karln att han tog bladet från mun, men resten av boken irriterade mig bara. Bingo är tillsammans med Katrin, det säger ju det mesta. Kee Marcello är bitter och knarkade ungefär som förväntat under Europetiden. Och Zlatan, ja han verkar precis så fotbollsfixerad som jag anat. En kaosartad man med både stort ego och stort hjärta.
Vad säger ni andra, vad tycker ni om ovanstående herrar?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Tack så hemskt mycket för snabbrecensionerna!
Har inte ens varit supersugen på att läsa nämnda biografier från början och nu känner jag att jag kan avstå helt.
Med gott samvete!
(Krya på dig också - fort)!
Mångmamma: Men nej, du måste ju bara läsa nån utav dem, det är ett utmärkt sätt att värdesätta sitt eget lilla stilla liv i anonymitet- långt från dekadensen och paparrazzis. Kee kan jag rekommendera om du vill få lite nostalgitripp från 80talet, men man får ducka ideligen för allt manlig testesteron ;)
Tack förresten, jag gör mitt yttersta för att kurera den här däckningen.
Svårt att säga eftersom jag inte är insatt.....
Skicka en kommentar