Etapp fem

Sista etappen på O-ringen blev en överraskande sådan.
Eftersom jag sprungit i den skogen tidigare under O-event (som är i november varje år), så förväntade jag mig rejäl kupering. Det var det också - men bara till starten. Väl ute på banan var det mest träsk och rotvältor kändes det som. Visst var det nerför på slutet, rejält nerför, men inte så mycket i övrigt.
Men vägen till starten! Jädra i min lilla växellåda, vilken uppförsbacke.
En asfalterad väg som gick rakt upp för berget. När den tog slut, tog en ännu värre stig vid.
Väl uppe vid start kände jag mig helt färdig.
En kvarts vila och sen jaktstart. En rolig bana om vi då bortser från en av de där rotvältorna som jag snubblade vid. Drog i backen så det tjongade om det. Drog knät i en sten och händerna rakt i den svarta myllan.  När jag kommit i mål insåg jag dessutom att jag slagit i överarmen för min triceps funkade inte så bra. Nu är det dock bättre så det var inte så farligt när allt kom omkring.
Efter att harvat runt uppe på berget bar det av neråt mot Borås Arena där målgången var. En mäktig känsla även om sen inte slår förra årets sista målgång.
Rätt nöjd med min insats under veckan, ryggen mår inte sämre och orienteringen var utmanande, vilket jag gillar. Ju svårare desto bättre.
Nu efter veckan i Borås är vi rätt sega, som förväntat. Vi chillar och njuter av att få diska inomhus och av att ha varmvatten igen.