Solen tur och retur

Vi drog till Teneriffa på höstlovet. En helt vanligt, helt j-vla underbar chartertripp till solen. Det ska inte underskattas när ledan och höstmörkret tynger själen. Mycket välbehövligt att tanka lite sol och bad. Just bad har det varit för lite i mitt liv ett tag nu. Förra sommaren var det för kallt för bad utomhus och denna sommaren var vi i Schweiz när det var badväder här i Sverige.

Men what goes up must come down och fallet ner i verkligheten i onsdags var inte nådigt. Från sol, drinkar och härliga morgonpromenader och träningspass - till snö, kyla, automatkaffe och en kontorsstol. Fy fan. Jag är inte bra på att ta svackan som kommer direkt efter en resa. Jag mår skit i några dagar, helt enkelt. I dag är väl första dagen jag inte intensivt velat rymma från allt.

Öresundsbron är vacker i alla väderlekar, men inte mitt i natten när det blåser halv storm och det är snöblandat regn och jag är på väg hem från semestern...

Men Teneriffa... en turistfälla och så, men så fint om man letar sig bort från Playa de las Americas.  Vi tog en dag med hyrbil och körde förbi Teide, ner i pinjeskogen och bort till Teno och Masca. Just Teno och fyren sket sig big time, eftersom vägen var stängd. En googling berättade att vägen var avstängd i tre år för reparation, men öppnades igen för inte så länge sen. Bara en kort tid efter öppnandet rasade en bit av vägen och den fick stängas igen. Jahapp, liksom.

Hur som helst. Där i den hörnan av ön är det gudomligt vackert och dramatiskt med höga berg och slingrade vägar. Vi tyckte att Schweiz var serpentinvägarnas kung, men frågan är om inte Teneriffa har kronan på huvudet? Hisnande och jag var glad att jag inte körde, eftersom jag fick blunda lite ibland.