Idag vaknade jag 45 minuter innan mitt vattengympapass börjar. Ingen frukost alltså.
Jag köpte mig ett tiokort förra veckan och har lovat mig själv att göra det bästa av de 450 minuterna i bassängen som det innebär. Inget mes-sprattlande här alltså, är dealen. Vattengympa ser ju oftast ganska harmlöst ut, men väljer man att ta i, ja då blir det jobbigt.
Nej, inget mesigt sprattel idag, inte heller hade jag hantlarna på det ojobbiga hållet. Puls och trötta muskler var min plan och jippie, jag höll mig till planen.
Efteråt tog jag mitt flytbälte och körde 12 längder i bassängen (oklart hur långt, men det är ingen jättestor pool). Fem intervaller med rejält högre tempo.
Nu låter det här skrytigt och "se på mig vad bra jag är", men tolka inte det så. Ni ska tolka det som att jag för en gångs skulle satte upp ett tufft mål och faktiskt höll det med råge. Det hör inte till vanligheterna här just nu, så jag är bara så nöjd med mig själv för en gångs skull.
Efter var det varmt i omklädningsrummet och varmt på lunchen och varmt hemma på altanen. Fy fasen vad seg i både huvudet och kroppen jag är nu. Det är först nu jag känner att jag börjar vakna till igen.
Ikväll ska barnen tävla orientering. Jag ska stå och titta på. Det blir bra så.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Fasen vad bra du är!👏👊🙌
Tja Sofia, det vete sjutton du. Ibland glimmar jag till, men jag saknar kontinuitet i det jag gör (ja utom chokladätning, det är jag extremt kontinuerlig med)
Skicka en kommentar