Öh, öh öh, ha den äran!
Nej, nej, nej, dumsnut Nipe, det säger jag inte alls.
Jag säger som i Balou: Störtlöjligt ju.
Här sitter man stadigt på jorden och ojar sig över att lite vind ska blåsa över trädgården igen. Inget värre händer än att vi får lite mer pinnar att plocka upp nån gång när andan faller på.
Vilken ynnest att få plocka pinnar i trädgården, om man jämför med de stackare som bor på lite mer skakig mark.
Nämen, en "liten" jordbävning, vad trevligt va? Åh här kommer det vågor, tjohej!
Usch och fy. Jag böjer mitt huvud i blåsten och tänker tacksamma tankar idag. Hellre snö och is och kallt på vinterhalvåret, än att leva med vetskapen om att förr eller senare drabbas av det stora skalvet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag kunde inte vara mer enig med dig i detta!
Visst är det så! Jag suckade över snön som föll häromdagen och förstörde för våren, men tänkte snabbt att jag borde skämmas...
Skicka en kommentar