Igår låg jag i sängen och mådde rätt kasst. Fram på eftermiddagen hade jag den där jobbiga känslan av att både vara hungrig men samtidigt känna illamående bara jag tänkte på mat.
Vad kan jag tänka mig att äta utan att må illa bara av tanken?
Till slut kom jag på det - vattenmelon! Krispig, fräsch melon, det lät gott.
Bästa syster kom och leverade melonen och efter några timmar till orkade jag gå ner i köket och skar upp en liten bit.
Å du milde, vad gott! Så förvånansvärt mycket smak?!
Funderade en del på det sen, att vi lätt missar att känna efter vad maten egentligen smakar. Vi blandar maten med annan mat och vi kryddar bort den ursprungliga smaken. Hur ofta äter vi egentligen maten "ren"?
I dag blev jag sugen på kokt potatis. Det är ju ett typiskt livsmedel vi bara äter som ett pliktskyldigt tillbehör. Men ensamt, sällan. Mycket gott!
Tror jag ska ha det som vision i vår, att på nytt utforska vad maten egentligen smakar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar