Vi har ju missat så mycket

Vi har senaste två (ja, tre nu) höstarna ställt vår husvagn på efterssäsongsplats. Vi som 2008 lovade oss själva att om vi köper en tattartermos ska vi aldrig ha den på säsong, hehe. Men jag vill betona att det är på eftersäsong, utan några trallgolv, blomkrukor eller annat. I år har vi inte ens förtältet uppe.
Nåväl, den står ute på Listerlandet som är den västraste delen av Blekinge. En vit fläck på kartan, för oss smålänningar. När vi flyttade till Blekinge för 20 år sen, var vi flitiga att åka runt och kolla på vårt nya län, men bort till Listerlandet vågade vi oss inte riktigt.

Så, när vi nu då vågade oss dit, vi får tacka Hällevikslägret för det, så insåg vi att där fanns ju en hel del att upptäcka.  Vi har cyklat runt, promenerat och kört runt med bilen. Vi hade bra koll, trodde vi.

Men nu, nu har vi på förekommen anledning kört runt lite till i de olika byarna. Och hoppsan! Vi har missat så mycket fint! Förra veckan upptäckte vi en hel by komplett med, strand, fyr och hamn. Hur lyckas man med det? I synnerhet med tanke på att vi är kartnördar och givetvit studerat kartan över Listerlandet in absurdum. Märkligt. Vi insåg att vi har en hel del att utforska, en annan dag, när korna inte är utsläppta runt fyren och när vi har tid över för dagsutflykt eller två.

Några timmar efter den upptäckten får vi höra om ytterligare en strand och en fyr vi också missat, va fan?!
Alltså vi får nog ta en rejäl titt på den där kartan igen tror jag.