Inte lika kallt som Vårruset, men snudd på.
Betydligt backigare i alla fall. När jag trodde jag var på väg in mot upploppet, ja då kommer en backe till. En sväng höger och backen fortsätter. En sväng vänster och backen fortsätter. Nånstans där tog både benen och huvudet slut. På väg in i stadion kommer jag ikapp en kollega och hornen växte fram. En sekund före henne i mål, men det räckte ju.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
En sekund före är en VIKTIG sekund!
Själv kom jag två minuter EFTER storebror på göteborgsvarvet... inte bra. Men han är ju två år äldre, och har därmed hunnit träna två år mer ;-)
10sek: Självklart är det ju så att din brorsa har försprång :) Så egentligen kom ni ju lika då.
Skicka en kommentar