Tillfällig svacka senaste veckorna. Maten, motionen, orken har varit nere, långt nere under acceptabel nivå.
Nu är det på väg uppåt igen, tack och lov. Sitter här lätt darrig efter helgens bravader. Vad sägs om:
Cykellopp på makens hoj, delvis på grusväg som bara var en enda lång uppförsbacke. Tamejfan. Till råga på allt hade jag sällskap av chefen, nej min uppdragsgivare hos kund, så inte fasen ville jag visa mig svag och dra ner på tempot när det började suga i låren. Hej och hå. Bara att bita ihop och ta i lite till.
Hem och duschade och packade om för möhippa i Småländsk residensstad. Kom inhoppandes på mitten - då drack man ikapp (fjortisvarning på det eller vad säger ni?). Roligt, galet, sent och lite för mycket Singstar för halsen.
Hem idag och botade dekadensen med en timmes Kettlebellsträning med bästaste tränaren som bemötte min baksmällevädjande blick med orden: här finns ingen nåd.
Nu får det bli bättre ordning på torpet. Mer motion, bättre mat och lite mer jävlaranamma till Nipe. Hur ska hon annars orka med sin nya följeslagare, 40årskrisen?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
En helg som inte låter helt fel trots allt =D
Hoppas veckan blir lika fin som helgen...i alla fall med pepp till motionen. Möhippor brukar räcka med ett par gånger om året nu när man kommer upp i våran ålder, skratt.
Kram
40-årskris? Vafalls? Jag trodde du var 24 som mig, för vi är väl födda samma år om jag inte minns fel? :)
Milla: Jo, möhipporna får inte bli för många ;)
Mialena: Jodåd, vi är födda samma år. Jag sa ja att krisen kom tidigt ;)
Vi får hoppas att den går fort över då :)
Skicka en kommentar