Funktionell träning idag på STAC. Sviterna från längdskidepremiären kändes, men förmodligen inte nånting i jämförelse med den träningsvärk jag nyskapade.
Nu börjar jag äntligen få till det där med att själv känna hur en korrekt planka på boll ska kännas i kroppen. Har ingen svank att tala om, så när alla goda råd genom åren sagt att man inte får svanka för mycket, så har ju jag gjort helt galet. Jag måste hela tiden tänka på att svanka, inte tvärtom.
Men nu med hjälp av tränarna på STAC och min vän, fd kollega och tillika make till min Mulleledarkompis (den mannen har många benämningar), så har jag äntligen börjat få kläm på det. De står där med en pinne och korrigerar och det blir hela tiden mindre och mindre korrigeringar. Tjohooo, säger jag bara!
Om ni tycker det är mycket träning på den här bloggen nu, betyder det inget annat än att jag mörkar hur mycket julgodis som jag trycker i mig, både före och efter träningen...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar