Jag skulle ha oroat mig lite mer för taket på trädkojan, tror jag. Det ligger nu i småbitar i hela björkdungen. Hur mycket som grannarna fått vet vi inte än.
Blåser taket bort på en koja, ja då följer även en del av inredningen med. Små plastglas och andra leksaker flög sin kos.
Jaja, det är sånt som händer.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Ajdå.
Just för vädrets skull är jag glad att jag bor liiite längre norr ut, just nu.
Å andra sidan travade ju både Gudrun och Per förbi här för några år sedan så jag tänker inte roppa hej...
Vad bra att jag stavar ropa med två p! *ler*
Hm, tur att det inte var hustaket,puh.
Kram Milla
Fy, av alla väder vi har så ogillar jag blåst mest!
Tur att ni har taket över huvudet kvar i alla fall :)
Mångmamma: Hm, Gudrun och Per - inte mina bästa vänner direkt...
Milla: Ja, himla tur.
Carina: Men det är ganska mysigt att kura inne när stormen går, bara den inte tar med sig nåt på vägen ..
Skicka en kommentar