Fattar mod

Släpet är som sagt fullt. Bilen med dragkrok återbördad och dessutom ihopkopplad med släpet.
Bara att köra till tippen och lasta av alla pinnar och löv.
Bara....
Jag kör med släp kanske två gånger om året, om ens det.
Inte riktig min grej alltså.
Fånigt och korkat egentligen. Jag borde öva, öva och öva lite till så att jag slipper ha den här nybörjarkänslan varje gång. Men övar jag? Nej, jag stoppar huvudet i sanden och låtsas att vi inte har nåt släp.

Silverräven tycker att jag borde ta E-körkort, så jag får köra bil med tungt släp. Husvagnen går som tungt släp och just nu är det bara han som får köra. Det är ju inte så praktiskt egentligen, i synnerhet inte om man åker på långa semestrar, som vi gärna gör. Tänk om Silverräven stukar foten eller nåt annat när vi är i Danmark? Då får vi problem.
Men ta det där körkortet, oj oj oj, vad läskigt (och dyrt) det känns!
Fast om jag aldrig försöker, ja då vet jag inte om jag kan, eller hur?

Men, det är ett senare bekymmer. Nu ska släpet tömmas på tippen och jag fattar mod.
Tittar ut genom fönstret och inser att det regnar.
Slipper jag då?