Om att gå "all-in"

I morgon kommer lite släkt hit (ingift) som ska fira att Silverräven blev 40 i januari.
Vi orkade inte tänka ut mat, så det fick bli catering. Nej, det hör verkligen inte till vanligheterna hos oss, vi är ju snålänningar båda två. Men maken har varit på tjänsteresa hela veckan och jag är inte känd som nån som gärna står i köket i evigheter så... Vi fick tips på en cateringfirma i stan som kör ekologiskt och närproducerat i så stor utsträckning som möjligt så det ska vi testa imorgon.
Ska bli spännande.

Efterrätten däremot ska vi fixa själva. Och städningen. Och disken. Och värdinneskapet och allt det där runt omkring.

Hm, vad ska man bjuda på för efterrätt tänkte Nipe och la pannan i djupa veck och tillbad Google.
Det finns ju så mycket gott! Hur ska jag kunna välja, tänkte jag.
Så jag valde inte alls. Jag gick istället all-in på efterrätterna.
Tog första 6 bästa recepten jag såg som såg goda ut, skrev en inköpslista och började stöka i köket.
Nu är jag klar med 4 av 6, pust.
Det blir små små yttepytteportioner av allt, med tanke om att göra en efterrättsbuffé där man får välja fritt och dessutom kunna ta två av det man tycker bäst om.
Många små snapsglas att fylla med gottigheter.

Vad sägs om:
Chokladmousse med mintsmak
Äpple och kanelpannacotta
Cheesecake med nutellamousse och lakritstopping
Blåbärscheesecake
Lakritssnittar
Karamelliserade päron med vaniljkräm

Har inte provat nåt av recepten innan, så gästerna blir mina försökskaniner.
Erkänner dock att jag smakat lite i skålarna och det verkar lovande.