Lördagens slit i skogen ser ut som här:
Det var nog den värsta terrängen jag någonsin sprungit faktiskt. Letar i minnet efter nåt värre men nej. Det var backigt och det var blött, men det var inte det som var det jobbiga. Nej, det var all denna skog som var på fel håll, som låg ner. Det var rester efter röjning, det var stormfällor från både detta året och från förra och förrförra och sen f-n vet när. Det var bara från två sista kontrollerna och in i mål som det var löpbart.
Nu ska jag säga till banläggarens försvar att jag kom till tävlingen rejält sliten i kroppen och med framförallt väldigt ont i skenbenet/sidan av vaden, så jag var ju inte på topp heller.
Men fy vilken bana. Mellan kontroll 12 och 13 var jag så trött att jag fick stanna flera gånger i uppförsbacken och pusta. Dessutom orkade inte hjärnan tänka så jag tog ju både ett dumt vägval och irrade bort mig in i träsket på slutet.
Nåväl, det var ändå en trevlig tävling och det är alltid gott att vara ute i skogen en timme. Vi njöt i vårsolen och orienteringsburgaren satt som en smäck efter loppet.
onsdag 12 mars 2014
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar