torsdag 8 oktober 2009

Våffelsug och toppnotering

Idag blir det inte bara en överkryssad geting i köket, utan två. Den första går till mig själv för min bottennotering i ämnet Bra mellis till barnen. Våfflor med glass och sylt, det kan ju få vilken Anna Skipper som helst att gå upp i brygga.

Den andra getingen går till våffeljärnet. Det är den enda utmärkelsen det här våffeljärnet nånsin kommer att få. Vad det däremot kommer att få, det är att få åka tillbaka till Media Markt. Reklamationsresa bjuder jag det järnet på. Inga våfflor, oavsett recept, blir nåt annat än bleka dö-bakade pannkaksliknande sorgliga skapelser. Detta järnet köpte jag i våras efter att testat grannens när jag och svågern behövde en kolhydratskick efter att misslyckats med lite skattjakt. Hennes var av samma modell som det här jag köpt, men med tillägget att det funkade alldeles utmärkt. Jag fick väl ett måndagsex, det är uppenbart.

Men, men, nu lämnar jag de överkryssade getingarna och beger mig in i vardagsrummet istället. Där kan jag döva mitt dåliga samvete med att titta på barnen som just nu högst uppe på sin sockerbergochdalbana roar sig med att dansa vettet ut kroppen till Absolute Kidz nr 17.

8 kommentarer:

segsliten sa...

Åh, sådana där sockerkickar är kul ... ett tag. När de sedan börjar klättra på väggarna och hänga i gardinstången, då önskar jag oftast att jag aldrig gett dem något överhuvudtaget - någonsin. Tanken brukar gå ungefär så här "Suck, tänk att jag aldrig lär mig, varför skulle jag mata dem nu igen?"
Kram ☺

Nipe sa...

Sesgliten: Japp, vi har åkt över kanten här och fort går det utför, haha. att man aldrig lär sig.

Anonym sa...

Party, party! ÅÅh jag älskar sockerrus..det är det enda jag är beroende av*haha*.Milla:D

Mångmamma sa...

Jag är överlycklig för vårt gamla våffeljärn, ärvt av makens mormor och med ndra ord i runda slängar en sisådär 50 år gammalt!
Fantastiska grejer de kunde tillverka då!
Barnen är inte lika överlyckliga eftersom de oftast får nöja sig med våffeldelikatess max två gånger per år.
Håller med om sockerkickens eländiga baksida!

anne sa...

Skicka tillbaka eländet! Vad ska man med blekfisvåfflor till!?! Begär kompensation för lidande när du ändå är där!!!

Anne Sandberg sa...

Hej hej det går bättre än väntat !! men visst dreglar ja när ja tänker på god mat ;) ja kommer ligga ett dygn om allt går bra !! håll tummarna för mig , det e värt varenda liten jobbig sak att slippa denna kropp =)för mig finns inga andra alternativ kan inte gå ner så mycket själv & sen hålla det så för alltid. ha det gott hälsa dina goa ungar

JoSe sa...

Men du. Har inte du fått receptet på grova våfflor av din syster?
De våfflorna är urgoda(och nyttigare). Och med din välfyllda frys med bär mmm så borde sockermängden i sylten bli mindre den med...

Heja, heja!

Kram

Nipe sa...

Milla: Haha, jo sockerruset är en bra drog, eller kanske inte...
Mångmamma: JA sett sånt skulle man ha!
Anne: låter som en bra idé
JoSe. Jo jag har receptet, men denna gången tog vi pulversmet som fanns längst in i skafferiet.